Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-29 01:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-putin-vill-undvika-att-bli-en-lame-duck/

Världen

Michael Winiarski: Putin vill undvika att bli en ”lame duck”

President Vladimir Putin.
President Vladimir Putin. Foto: Chine Nouvelle/Sipa/Rex

Kommer Vladimir Putin att kopiera den tidigare sovjetrepubliken Kazakstans modell? Där har expresidenten Nursultan Nazarbajev fortsatt att styra efter att han avgick förra året. Det ryska Statsrådet kan med ökade maktbefogenheter ge Putin en ny plattform för att leda Ryssland. 

En folkomröstning om att ändra Rysslands författning ska genomföras ”före 1:a maj”, rapporterar nyhetsbyrån Tass. Kreml vill alltså rekordsnabbt genomföra en radikal omstöpning av landets styrelseform.

Några tvivel på att röstresultatet kommer att bli det förväntade – ett kraftfullt ”ja!” – lär inte ge Putin några sömnlösa nätter. Det är lika givet som att duman (parlamentets underhus) – en pålitlig röstmaskin – på torsdagen enhälligt röstade för Putins utnämning av teknokraten Michail Misjustin till ny premiärminister efter den impopuläre Dmitrij Medvedev.

Ingen röstade emot.

Rysslands nya premiärminister Michail Misjustin.
Rysslands nya premiärminister Michail Misjustin. Foto: Alexander Nemenov/AFP

De flesta bedömare har förutsett att Putin siktar på att i någon form fortsätta som Rysslands ledare när hans sista mandatperiod som president löper ut 2024. Hans besked i onsdags om en författningsreform, den första sedan 1993, bekräftade att de var helt rätt ute.

Den ledande oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj kommenterade: ”Vilka bluffmakare de visade sig vara som påstod att Putin avgår 2024! Han blir kvar som enväldig ledare på livstid, kapar åt sig hela landets rikedomar till sig och sina vänner, vilket är det enda målet för Putin och hans regim”.

https://twitter.com/navalny/status/1217401962175459328?s=20

Bortsett från att Putin ser ut att bli kvar handlar det om en stor förändring av Rysslands styrelseskick. Balansen mellan de verkställande, lagstiftande och dömande grenarna av statsmakten förändras.

Den i dag närmast enväldige presidenten får en något reducerad maktställning.

Parlamentet får utse premiärminister, och Statsrådet, i dag med en löst rådgivande funktion, får ”konstitutionell” status.

Detaljerna i grundlagsreformen är ännu suddiga i konturerna. Putin har utnämnt en kommitté som ska utarbeta den författningstext som föreläggs de ryska väljarna.

En huvudpunkt blir att presidentmakten försvagas till förmån för parlamentet. Men det innebär inte att presidentrepubliken ska bli en parlamentarisk republik, snarast en slags hybrid. Och det ger Putin större manöverutrymme.

Kärnan i författningsreformen är följande: När Putin inte längre får vara president ska det skapas en annan position, med större makt, för honom.

Kärnan i författningsreformen är följande: När Putin inte längre får vara president ska det skapas en annan position, med större makt, för honom.

Men varför denna brådska med att annonsera denna omskakning i den ryska statsledningen redan nu? Putin har trots allt drygt fyra år kvar som president. 

En förklaring är att Putin vill undvika att bli vad som i USA kallas för ”lame duck”; en politiker som i slutet av sin sista ämbetsperiod tappar i auktoritet.

Läs mer: Putins mål är att hitta ny topposition efter sin avgång 

Kreml kan också behöva tid på sig att utarbeta en modell för hur den framtida ryska statsledningen ska formeras.

I vilken kapacitet ska då Putin fortsätta som Rysslands starke man?

Huvudspåret är sannolikt Statsrådet, som liksom det ryska säkerhetsrådet är delar av presidentadministrationen. Genom att Statsrådet uppgraderas och får ”konstitutionell” status kan det få en roll som är jämförbar med sovjettidens politbyrå (kommunistpartiets högsta ledning), alltså statens reella maktcentrum.

I så fall får Statsrådet, med Putin som ordförande, en överordnad roll och sista ordet i fråga om Rysslands strategiska intressen och utrikespolitik. Presidenten, parlamentet och premiärministern får sköta landets ekonomi och löpande ärenden.

Vladimir Putin och Kazakstans tidigare president Nursultan Nazarbajev i maj 2019.
Vladimir Putin och Kazakstans tidigare president Nursultan Nazarbajev i maj 2019. Foto: Tass/Sipa USA

Kreml lär ha sneglat på Kazakstan, där president Nursultan Nazarbajev avgick i mars 2019 och utnämndes till elbasi, ”nationens ledare”. Strax innan dess förstärktes säkerhetsrådets status, där han kvarstod som ordförande, liksom som chef för det styrande partiet. 

I Kazakstan har tudelningen av makten på elbasi och presidenten inte varit helt friktionsfri. Den avgörande frågan för Putin är i vilken mån modellen har förutsättningar att fungera smidigare i Ryssland. 

Läs mer: Michael Winiarski: Därför hotar Navalnyj Rysslands makthavare