Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 10:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-rysk-turkisk-trata-satter-vanskapen-pa-prov/

Världen

Michael Winiarski: Rysk-turkisk träta sätter vänskapen på prov

Rysslands president Vladimir Putin och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Sochi i oktober 2019.
Rysslands president Vladimir Putin och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Sochi i oktober 2019. Foto: Xinhua/Sipa

Smekmånaden mellan Ryssland och Turkiet är utsatt för svåra prövningar. Senast har Moskva inte kunnat dölja sin ilska över att den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan under ett besök i Ukraina upprepade att han inte kommer att erkänna den ryska annekteringen av Krim.

Fram till för bara några veckor tycktes Vladimir Putin och Erdogan vara mycket nära vänner på den internationella arenan.

Ett uttryck för det var att Turkiet – medlem i den västliga försvarsalliansen Nato – valde att köpa det ryska luftvärnsrobotsystemet S-400, trots protester och hot från USA.

I en rad överenskommelser med början 2017 gjorde de två länderna upp om en sorts ickeaggressionpakt och intressesfärer i Syrien. Samtidigt var Erdogan på väg mot ett erkännande av den av Ryssland uppbackade diktatorn Bashar al-Assad. Det var en helomvändning mot hans tidigare linje att regimen i Damaskus måste bort.

Men denna vecka har varit dålig för den rysk-turkiska vänskapen. Irritationen mellan Ankara och Moskva har bubblat upp på flera fronter.

Men denna vecka har varit dålig för den rysk-turkiska vänskapen. Irritationen mellan Ankara och Moskva har bubblat upp på flera fronter. 

Det började med att Turkiet i måndags meddelade att Turkiet avbröt den gemensamma rysk-turkiska patrulleringen i norra Syrien. Beslutet kom efter att åtta turkiska soldater i Idlib-provinsen dödats efter att ha beskjutits av syriskt artilleri. Enligt Moskva hade inte turkarna förvarnat om sin närvaro i det aktuella området, vilket förnekades av Turkiet.

Turkiets ledare hade redan föregående vecka anklagat Ryssland för att inte följa de avtal om Syrien som slutits mellan Putin och Erdogan i Sotji och Astana. Erdogan syftade på den syriska regeringsoffensiven i Idlib, det sista område som ännu delvis kontrolleras av syriska rebeller.

Turkiska trupper väster om Aleppo i norra Syrien.
Turkiska trupper väster om Aleppo i norra Syrien. Foto: Aref Watad/AFP

Även i nordafrikanska Libyen befinner sig Moskva och Turkiet på motsatta sidor i ett inbördeskrig. För några veckor sedan fördömde Turkiet öppet Ryssland för att ha skickat 2.500 legosoldater från privatarmén ”Wagner” till Libyen som stöd för krigsherren general Khalifa Haftar i hans offensiv mot den FN-erkända – och Turkiet-stödda – regimen. Turkiet sände å sin sida en grupp militära ”rådgivare” för att backa upp regeringen i Tripoli.

Som om inte det räckte vidgades den turkisk-ryska sprickan ännu mer under Erdogans besök i den ukrainska huvudstaden Kiev i veckan. Under en hälsningsceremoni på flygplatsen ropade Erdogan ”Slava Ukrainy!” (Ära åt Ukraina!). Det är en slogan som ukrainska patrioter flitigt har använt under kriget mot de ryskstödda separatisterna i Donbass.

Under en hälsningsceremoni på flygplatsen ropade Erdogan ”Slava Ukrainy!” (Ära åt Ukraina!). Det är en slogan som ukrainska patrioter flitigt har använt under kriget mot de ryskstödda separatisterna i Donbass.

Redan inför besöket i Ukraina förklarade Erdogan att Ankara kommer att hålla ett öga på krimtatarernas situation på Krim. Under en presskonferens med sin ukrainske kollega Volodymyr Zelenskyj tillade han än en gång att Turkiet står upp för Ukrainas territoriella integritet och inte avser att erkänna Rysslands annektering av halvön.

Putins talesman Dmitrij Peskov reagerade med att säga att Moskva inte går med på att krimtatarerna utnyttjas i detta sammanhang.

– Vi har upprepade gånger sagt att det inte finns någon grund för att oroa sig för deras öde.

Dmitrij Peskov, talesman för sin chef Vladimir Putin.
Dmitrij Peskov, talesman för sin chef Vladimir Putin. Foto: Maxim Shemetov/AP

Peskov upprepade Putins inbjudan till Erdogan att besöka Krim, och han sade sig hoppas på att det kan bli av i april, i samband med invigningen av en ny moské i Simferopol som ryssarna började bygga två år efter invasionen av Krim 2014.

Ett sådant besök förefaller inte sannolikt med tanke på vad Erdogans har yttrat om Krim. Men bland bedömare råder ändå enighet om att den pågående trätan mellan Moskva och Ankara inte kommer att leda till en allvarlig brytning. Båda parter har för mycket att förlora på det.