Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-20 03:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-trumps-fredsforsok-i-afghanistan-formorkas-av-nytt-sjalvmordsdad/

Världen

Michael Winiarski: Trumps fredsförsök i Afghanistan förmörkas av nytt självmordsdåd

Foto: Wakil Kohsar/AFP

Samtidigt som en fredsuppgörelse hägrar i Afghanistan skakades huvudstaden Kabul av ett nytt blodigt självmordsattentat natten till tisdagen. Varför trappar talibanerna upp attackerna just nu? Sannolikt för att den extrema islamiströrelsen inte vill framstå som svag inför slutförhandlingarna.

Minst 16 människor dödades och 119 skadades när en kraftfull bilbomb sent på kvällen exploderade i stadsdelen Green Village, ett område som bebos av utlänningar och hyser många internationella organisationer. Rök steg upp från de raserade byggnaderna och i gatan hade en stor krater sprängts upp.

Attacken skedde timmarna efter att USA:s särskilda förhandlare Zalmay Khalilzad, som befann sig i en annan del av Kabul, deklarerade att en principöverenskommelse om ett fredsavtal som avslutar USA:s snart 18-åriga krig i Afghanistan är nära.

Detta bekräftades också av företrädare för talibanerna.

En talesperson för rörelsen förklarade de nya attackerna i en intervju med att ”om vi ger oss in i fredssamtal måste de förstå att vi inte är svaga och att vi går in i dem från en styrkeposition”.

Även USA-koalitionens krigföring, särskilt flygbombningarna, har ökat de senaste åren.

Uppgörelsen mellan USA och talibanerna har manglats fram under en serie förhandlingsrundor i Qatar under de senaste tio månaderna. Hittills har Afghanistans regering varit utesluten från samtalen, eftersom talibanerna vägrar att tala med en regim som de betraktar som en USA-marionett. Zalmay Khalilzad besök i Kabul syftade just till att få med president Ashraf Ghani på en fredsplan. 

Få detaljer om uppgörelsen har läckt ut, men en central punkt är att USA i en första omgång ska dra bort 5.000 av sina omkring 14.000 soldater från Afghanistan. Det ska ske inom 135 dagar. Det skulle vara en återgång till den numerär som rådde när Donald Trump tillträdde som president.

Att sätta punkt för USA:s längsta krig var ett av Trumps vallöften 2016, och han vill kunna peka på den framgången inför nästa års presidentval, dit det bara är 14 månader kvar

Det är inte nog för talibanerna, som kräver att samtliga ockupationstrupper – totalt 20.000 man under Natos befäl – lämnar landet.

Trump – liksom den amerikanska opinionen – delar denna uppfattning. Att sätta punkt för USA:s längsta krig var ett av Trumps vallöften 2016, och han vill kunna peka på den framgången inför nästa års presidentval, dit det bara är 14 månader kvar.

Medaljens baksida är att ingen kan vara säker på vad som händer efter att USA drar sig ur Afghanistan. Hur ska till exempel talibanerna uppfylla Washingtons krav på att landet inte åter blir en fristad för internationella terrorister?

I slutet av 1990-talet lät talibanerna – som då styrde i Kabul – al-Qaida och terrorledaren Usama bin Ladin verka i landet. Därifrån planerades attacken mot USA den 11 september 2001. Terrordådet besvarades med att USA invaderade Afghanistan. Talibanerna kördes bort från Kabul, men bet sig kvar på landsbygden och har övertagit kontrollen över halva landets yta från USA och den västinstallerade regimen i Kabul.

USA vill avkräva talibanerna ett löfte om att de inte än en gång blir beskydd för internationella jihadister. Men inte ens de kan garantera att hålla emot IS (Islamiska staten), som på senare år har blivit allt starkare i Afghanistan.

Talibanerna har inte bråttom, medan Trump snarast vill få ett slut på kriget. Men det finns en politisk risk med för stor brådska. Efter en USA-reträtt kommer talibanerna sannolikt ta över och landet blir åter ”Islamiska Emiratet Afghanistan”, vilket var namnet 1996–2001. Då återinförs sharia – islamisk lag – med brutalt förtryck mot kvinnorna, förbud för musik och förbud mot politiska partier, där överträdelser straffas med stening, stympning eller döden.

Om talibanerna tar över makten före USA-valet i november 2020 riskerar Trump att anklagas för att vara den president som ”förlorade Afghanistan”.

https://www.dn.se/nyheter/varlden/darfor-kunde-usa-inte-vinna-kriget-i-afghanistan/