Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-22 03:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-zelenskyj-maste-vara-extremt-forsiktig/

Världen

Michael Winiarski: Zelenskyj måste vara extremt försiktig

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: Efrem Lukatsky/AP

Ett telefonsamtal har gjort att Ukrainas nye president Volodymyr Zelenskyj är klämd mellan två sköldar. Å ena sidan USA:s president Donald Trump, å andra sidan den möjlige presidentkandidaten Joe Biden. Kan det bli värre?

För regeringen i Kiev står mycket på spel och det gäller att den inte stöter sig med något av de amerikanska partierna.

På onsdagen, i samband med FN:s generalförsamling i New York, kommer Trump och Zelenskyj att för första gången mötas öga mot öga. Senast de två statscheferna talades vid var den 25 juli, under ett numera läckt telefonsamtal. Trump försökte då upprepade gånger pressa Zelenskyj att utreda misstänkt korruption kring den förre vicepresidenten Joe Bidens son Hunter Biden, som innehade en välbetald styrelsepost i ett ukrainskt gasbolag.

Mötet lär bli laddat, eftersom Joe Biden har möjlighet att bli kandidat för Demokraterna i nästa års presidentval, och Trump helt öppet har agerat för att gräva fram ”smuts” som kan skada den potentiella rivalen inför valet. 

I USA handlar det om en potentiellt förödande skandal för Trump. Allt fler demokrater i kongressen talar om att inleda ett riksrättsförfarande mot Trump, som nu anklagas för att åter ha försökt få hjälp från en utländsk makt att vinna ett val.

Förra gången han gjorde det var som bekant valet 2016, då Ryssland på en rad sätt agerade för att Trump skulle besegra Hillary Clinton. Det fallet var föremål för flera utredningar.

Denna gång försöker Trump få Ukrainas hjälp. Men nu har hjälpen inte levererats lika villigt som när Kreml ingrep. Ukraina befinner sig i underläge och är beroende av USA för att få ordning på ekonomin och få militär hjälp för att stå upp mot Ryssland, som har annekterat Krim och invaderat östra Ukraina. 

Trump medger att han någon vecka före det beryktade telefonsamtalet gav order om att frysa ett militärt biståndspaket till Ukraina på nära 400 miljoner dollar (omkring 4 miljarder kronor), som beslutats av USA-kongressen. Ingen tvivlar på att det finns en direkt koppling mellan de två händelserna.

Joe Biden Foto: Joshua Lott/AFP

Såväl Trump som ukrainska talesmän förnekar att biståndet kom upp under samtalet, men även om frågan var outtalad måste den rimligen ha snurrat i Zelenskyjs bakhuvud. Att Trump var ytterst angelägen var uppenbart; han hade tidigare flera gånger sänt sin personlige advokat Rudy Giuliani till Kiev för att övertala den ukrainska ledningen att utreda familjen Biden, men utan resultat. 

Det ironiska är att Trump själv har varit djupt intrasslad i den ukrainska soppan. Det skedde till en del genom sin kampanjchef Paul Manafort, som har dömts till långvarigt fängelsestraff för Ukrainarelaterade bedrägerier och penningtvätt. Liksom Giuliani avlönades Manafort som lobbyist av ukrainska oligarker som stod nära den dåvarande proryske presidenten Viktor Janukovytj.

I vanlig ordning slår Trump tillbaka, till och med mer brutalt än han brukar: ”Om en republikan gjort vad Joe Biden gjorde… så skulle han vid det här laget ha suttit i elektriska stolen”, sade Trump till reportrar i FN-skrapan.

Foto: Timothy A. Clary/AFP

För Zelenskyj handlar pressen från Trump inte främst om pengarna, som nu till slut tycks vara på väg, utan om Ukrainas nationella säkerhet.

Även om militärbiståndet nu betalas ut är affären ingen god nyhet för Ukraina och landets relationer med USA. I korten ligger en västlig uppmjukning av attityden mot Ryssland. Vid det senaste G7-mötet i Biarritz förespråkade Trump att Ryssland ska få återkomma i gruppen, trots fortsatt ockupation av Krim och intervention i Donbass.

För Kiev står så mycket på spel att Zelenskyj, en politisk nykomling, tvingas till ett sofistikerat manövrerande.

Å ena sidan måste den nuvarande USA-presidenten hållas på gott humör, så att Trumps väl bekanta förkärlek för Vladimir Putin inte får honom att vända ryggen till Ukraina.

Å andra sidan är det fullt möjligt att det blir ett regimskifte i Washington och att republikanen Trump slutar som president redan efter 2020. Senast sker det efter 2024. Det kan till och med bli demokraten Joe Biden som sitter i Vita huset efter nästa val.

Därför måste Zelenskyj se till att ha goda relationer med båda parter – och partier.

Oavsett vad Zelenskyj väljer att göra innebär det stora risker, och han är illa klämd mellan sköldarna. Han får svårt att rakt av avvisa USA-presidenten, utan måste hitta ett sätt att vrida sig ur greppet – där Trump kräver att få de ukrainska åklagarnas dossier på Biden. 

Utåt har Zelenskyj tagit det säkra före det osäkra och tiger som muren. Det han absolut inte får göra är att misstänkas för att blanda sig i eller på något sätt påverka USA:s valkampanj. 

Läs mer:

Martin Gelin: Joe Biden behåller ledarrollen i Demokraternas primärval 

Starka reaktioner på Trumps samtal med Ukrainas president

Trump pressas att offentliggöra samtalet med Ukrainas president