Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 11:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/migrationspolitik-i-fokus-nar-danmark-gar-till-val/

Världen

Migrationspolitik i fokus när Danmark går till val

Lars Løkke Rasmussen. Foto: Björn Lindgren/TT

KÖPENHAMN. Fyra veckors intensiv valkampanj väntar i Danmark sedan statsminister Lars Løkke Rasmussen utlyst val till folketinget den 5 juni

Migrationspolitik väntas dominera debatten. 

Ett nytt högerextremt parti som vill förbjuda islam och deportera hundratusentals invandrare ser ut att kunna ta sig in i folketinget.  

Rätta artikel

Inte mindre än 13 partier konkurrerar om mandaten inför det stundande folketingsvalet i Danmark. Detta står klart sedan den omstridde islamkritikern och juristen Rasmus Paludan i sista stund lyckats skrapa ihop de 20.000 namnunderskrifter som krävs för att hans parti, högerextrema Stram kurs, ska ha rätt att ställa upp i valet. 

Paludan har framför allt blivit känd för sina grova uttalanden om invandrare på sociala medier och för sina demonstrationer där koranbränning brukar vara ett stående inslag. 

Den 5 april i år dömdes han till fjorton dagars fängelse enligt den danska strafflagens rasismparagraf för att ha uttalat sig rasistiskt om afrikaner på sin Youtubekanal. Tio dagar senare utbröt kravaller i stora delar av Köpenhamn sedan han kastat en koran på marken vid en demonstration på Blågårds plads i stadsdelen Nørrebro.

Nu går han till val på att förbjuda islam i Danmark. Han vill återupprätta landets ”etnonationella homogenitet” och har i en intervju med den danska dagstidningen Politiken sagt att uppemot 800.000 invandrare bör utvisas. 

– Först tar man de värsta. Personer utan medborgarskap som finns med i straffregistret… sen kommer nästa kategori, de som inte gjort något kriminellt men som är en ekonomisk belastning, säger han till tidningen. 

Före kravallerna i mitten av april hade Stram kurs 5.000 namnunderskrifter som stöttade partiets kandidatur. Efter oroligheterna växte antalet med tusen nya röster dagligen och nu har man alltså passerat över 20.000. Enligt en undersökning gjord av analysföretaget Voxmeter, kan Stram kurs få 2,4 procent i valet i år. Två andra opinionsmätningar visar på att partiet får 2,7-3,9 procent.

– Jag känner mig lite ledsen över detta, om jag ska vara helt ärlig. Men man har ju rätt att ha de åsikter man har. Min uppgift blir att bekämpa dem, säger statsminister Lars Løkke Rasmussen till Danmarks Radio angående Paludans framgångar. 

Även om det räcker med två procent av rösterna för att komma in i folketinget, tvivlar många på att Stram kurs kommer att lyckas. Desto mer gynnsamt ser det ut för konkurrenten Nye borgerlige. Detta är ett invandrarfientligt parti med en högerinriktad ekonomisk politik som också ställer upp i valet för första gången och som enligt opinionsmätningarna kommer att klara spärren. 

Sannolikt sker framgångarna för de två nya invandringskritiska partierna på Dansk folkepartis bekostnad. Det högerpopulistiska partiet har länge beskrivits som Danmarks mest inflytelserika och blev i förra valet, 2015, landets näst största parti med 21,1 procent av rösterna. Men nu tycks vindarna ha vänt – vårens opinionsmätningar visar ett tapp till runt tretton procent.

– Den låga spärrgränsen gör det enklare för mindre partier att komma in i folketinget än i Sveriges riksdag. Nu pekar mycket på att Nye borgerlige kommer in och det kan mycket väl vara en av orsakerna till att Dansk folkeparti tappar väljare, säger Thea Wiborg, senioranalytiker på Öresundsinstitutet.

Dansk folkeparti tappar även röster till Socialdemokratiet som i början av 2018 lanserade en stramare migrationspolitik. S-ledaren Mette Frederiksen gick då ut med att partiet bland annat vill stoppa all spontan asylansökan vid den danska gränsen och införa ett tak på hur många personer från icke västliga länder som ska få komma till Danmark varje år. 

Under den nuvarande mandatperioden har Dansk folkeparti vid flera tillfällen valt att gå i opposition tillsammans med Socialdemokratiet, trots att man officiellt är stödparti åt den borgerliga regeringen. Samarbetet har lett till spekulationer om att DF kommer att släppa fram en S-ledd regering efter valet. 

– Det stora, avgörande frågetecknet är om Dansk folkeparti faktiskt tänker byta block. I så fall finns det inga möjligheter för oss att bilda en borgerlig regering framöver, säger Mads Fuglede, folketingsledamot för regerande Venstre.

Kanske spelar Dansk folkepartis mandat över huvud taget ingen roll efter valet. Enligt de senaste opinionsundersökningarna har S tillsammans med de fyra mindre partierna i det röda blocket 55,2 procent av rösterna. De borgerliga regeringspartierna – högerliberala Venstre, Liberal alliance och Det konservative folkeparti når – tillsammans med Dansk folkeparti – bara 40,7 procent. 

Mette Fredriksen, partiledare S. Foto: Heiko Junge/TT

Om siffrorna består blir S partiledare Mette Frederiksen sannolikt Danmarks nya statsminister. Problemet är bara att det socialliberala mittenpartiet Radikale venstre liksom gröna Alternativet säger att de inte tänker ställa upp som stödparti åt Frederiksen så länge hon står fast vid partiets nya, hårdföra linje i invandrarfrågan. 

– Vi kan inte backa upp ett parti med en så rabiat utlänningspolitik. Därför har vi varit väldigt tydliga med att vi inte kommer att stötta Mette Fredriksen som statsministerkandidat. Vi bildar hellre ett nytt, tredje block för att utmana den rådande flykting- och klimatpolitiken i de traditionella blocken, säger Esben Sloth, kampanjledare för Alternativet.

Mycket tyder nu alltså på att utlänningspolitiken kommer att dominera debatten och överskugga alla andra valfrågor, precis som vanligt i Danmark. Detta trots att flera av de etablerade partierna har kämpat hårt för att få upp hälsa och sjukvård, klimat och pensioner på agendan.