Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Militärstrateg: Väst kommer inte enas mot Ryssland

Foto: Darko Vojinovic/AP/TT

Ryssland kommer lite åt gången att destabilisera Ukraina och skicka in trupper för att ”försvara den rysktalande befolkningens mänskliga rättigheter”. Det finns inget europeiskt land som vill gå i krig för Ukraina och Väst är för bereonde av energi från Ryssland för att kunna enas mot landet. Det är militärstrategen Stefan Rings analys av konflikten i Ukraina.

Första delen i Stefan Rings analys av händelseutvecklingen är att titta på konflikten ur ett ryskt perspektiv.

– Ryssland känner sig omgivet av fiender. När man betraktar hur omvärlden, västländerna, agerar upplever man att vi är skenheliga. Vi pratar om att inte angripa andra stater eller lägga sig i andra länders inre angelägenheter, och att värna suveräniteten, men när man tittar tillbaka historiskt: vad hände 1999 när Kosovo rycktes ur händerna på Serbien och Milosevic tvingades avgå? När Irak invaderades, eller Libyen 2011? Eller när man bestämde att Assad i Syrien skulle avsättas? 

– Ur ett ryskt perspektiv är det som har hänt i Ukraina att EU konspirerat mot Janukovytj och gett bränsle åt upproret samtidigt som Väst anklagar Ryssland för att lägga sig i Ukrainas inre angelägenheter. ”Det är ju precis det som ni pysslat med, gäller reglerna bara för Ryssland och inte för alla andra? Jag har ingen anledning att lyssna på era diplomatiska påtrycknigar när ni inte själva följer dem” tycker Putin. 

Den andra delen i analysen handlar om att Europa är mer beroende av Ryssland i det korta perspektivet än tvärtom. Tyskland importerar 24 procent av all naturgas som Ryssland producerar, uppemot hälften av all den naturgas som Tyskland förbrukar kommer från Ryssland. Ryssland är en av de största exportörerna av olja till Sveige.

Europa är helt enkelt beroende av rysk energi.

– Då är det svårt att vidta hårda åtgärder mot Ryssland, och lika svårt att ena oss inom EU om att vidta kraftfulla åtgärder. 

Det tredje är på vilket sätt Kreml och Putin kommer att agera.

– Jag menar då att man inte agerar genom en storskalig invasion utan successiva steg där man undan för undan skapar sig politiskt handlingsutrymme. Krim är det första exemplet på det här, det är möjligt att man nöjer sig med Krim. Om man är orolig för utvecklingen med att Ukraina driver mot Väst kommer man att  försöka destabilisera landet på olika sätt så att den rysktalande befolkningen säger att man behöver hjälp från Ryssland. Då kan man gå in med någon form av intervention på liknande sätt som på Krim, säger Stefan Ring.

– Först får man stöd från befolkningen på olika platser, sedan dyker det upp säkerhetsstyrkor utan nationalitetsbeteckningar och om det uppstår oroligheter kan man sedan hävda att man måste skydda den rysktalande befolkningen och så kan man gå in med ryska trupper.

Stefan Ring tror alltså inte att det blir som vid invasionen av Georgien 2008 med ett kort krig på fem dagar, utan små steg där varje steg är för litet för att västländerna ska bli upprörda på allvar och faktiskt skicka trupper till Kiev.

– Det är mycket som talar för att Ukraina kan få väldigt svårt att bli ett stabilt land. Enda förutsättningen är att EU och Ryssland samarbetar för att hjälpa Ukraina framåt. EU kan inte på egen hand bygga upp en fungerande statsapparat i Ukraina om Ryssland obstruerar.

Ukraina skramlar med vapen och mobiliserar, nu har Ryssland tagit kontroll över Krim i princip utan att avlossa ett skott, men vad händer om det blir krigshandlingar?

– Anledningen till att man skramlar med vapen är att man vill undvika krig. Man vill visa att ”vi tänker inte vika tillbaka, vi är beredda att försvara vår nationella suveränitet”. Den ukrainska armén är en betydligt svårare nöt att knäcka än den georgiska för Ryssland. Man har 130.000 man i stående förband, även om de härrör från Sovjettiden och Ukraina inte har haft råd att uppdatera armen. Ryssland måste kalkylera med att det inte bara är att gå in, att det kan leda till hårdare strider än vad som är bra politiskt.

– Min uppfattning är att Ryssland vill driva det här som om man agerar utifrån de rysktalandes mänskliga rättigheter, att de värnar den ryska befolkningen och vill skydda den. Så länge man kan hävda det är det väldigt svår för omvärlden att ta till drastiska metoder. Men i alla konflikter är problematiken att ibland eskalerar läget på ett sätt att det glider beslutsfattarna ur händerna, och då kan det förstås hamna i en situation med strider mellan ryska och ukrainska förband, vilket skulle vara väldigt olyckligt. 

Framförallt i östra Ukraina vill Ryssland framstå som räddare av en utsatt grupp ryssar i delar av Ukraina. De förband som finns där och officerskåren består till stor del av människor som bor på Krim och haft nära kontakter med den rysktalande befolkningen. De är kanske inte beredda att offra sitt liv för ett Krim som tillhör Ukraina, menar Stefan Ring.

– Vi får inte heller glömma att Krim inte hört till Ukraina särskilt länge, det var 1954, i modern tid, som det kom att bli en del av Ukraina. 

Putin räknar kallt med att ingen kommer att ingripa?

– Ja, vi kan jämföra med händelseutvecklingen under Georgienkrisen. Där sa man att Ryssland kommer att förlora i utrikespolitiskt inflytande och så vidare, men det tog inte många månader innan det var business as usual. Så länge man kan undvika en situation där det blir stora strider i Ukraina så klarar han sig, inte minst mot bakgrund av det energiberoende som stora delar av Europa har.

 – Vi får inte glömma att Tyskland avstod från att rösta ja till Libyen-resolutionen, när man satt i säkerhetsrådet. Tyskland valde att tillsammans med Ryssland avstå från att lägga sin röst. Det nära energisamarbete som många länder har med Ryssland försvårar möjligheterna till ett enat EU. Om inte Ryssland beter sig fullständigt vettlöst kommer man inte göra något annat än att ha politiska markeringar, som att man inte åker på G8-mötet i sommar.

Har det några kännbara konsekvenser för Ryssland?

– Nej, att försöka att undvika att Ukraina blir ett västorienterat land är betydligt viktigare. Det blir nya G8-möten, att det inte blir i Sotji kan man leva med. 

Nato sitter i krismöte, kommer man att agera?

– Inget land i Europa skulle i dag vilja gå i krig för Ukrainas skull. Det oroar de baltiska staterna och Polen förstås, men jag har väldigt svårt att tänka mig en sådan situation om man lyckas hålla nere våldet, och man har lyckats skaffa sig kontroll över Krim utan att behöva använda våld. Det är det man kommer att sträva efter och ställa oss inför fullbordat faktum i delar av Ukraina.

Ryssland kan komma att driva fram en delning av Ukraina om man tycker att det är helt nödvändig. Hellre ett halvt Ukraina som man kan kontrollera än ett helt som man tappar till Väst, menar Stefan Ring. 

– Men allra helst vill man ha ett enat Ukraina som man kan kontrollera, man får inte glömma att Ukraina är viktigt på många sätt. Utan Ukraina är Ryssland inget imperium, med bara Azerbajdzjan och Kazakstan blir det för lite på något sätt.

Ryssland kallar det för en fascistisk statskupp i Ukraina. Har de fog för det?

– Det är möjligt att det finns grupperingar på Majdan som är högerorienterade, men man måste se på språkbruket på ett annat sätt. ”Fascister” är det ord som får alla ryssar att ställa sig upp som en man. De var de som angrep Ryssland 1941 och som gjorde att Sovjetunionen tvingades offra 20 miljoner människor, det är en retorik som ledningen använder för att brännmärka motståndare och få dem att framstå i absolut sämsta dager. Man beter sig likadant mot demonstranter i Moskva, alla som är emot makten är fascister, det är det värsta man kan vara i den ryska berättelsen. Därför är det naturligt med sådan retorik. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.