Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Missnöje kan göra Piratpartiet störst på Island

Isländska Piratpartiet har gjort en kometkarriär på vulkanöns politiska himmel och ligger omväxlande etta eller tvåa i opinionsmätningarna inför lördagens parlamentsval. Mer makt åt folket och mindre korruption hör till partiets hjärtefrågor.

Med budskap som mer dialog i beslutsfattandet, röstning på nätet, en ny mer demokratisk konstitution och liberalare narkotikapolitik har Piratpartiet seglat om nästan alla traditionella partier på Island.

– Jag är väldigt optimistisk inför lördagen, säger Asta Helgadottir, som företräder det fyra år gamla Piratpartiet i parlamentet.

Hon är en av de tre färgstarka piratpartister som väljarna röstade in i förra valet. Om mätningarna inför lördagens val stämmer får de sällskap av kanske ytterligare 15 partikollegor i det isländska parlamentet som har 63 ledamöter.

Foto: Nicklas ThegerströmJag är väldigt optimistisk inför lördagen”, säger Asta Helgadottir, som företräder det fyra år gamla Piratpartiet i parlamentet. Foto: Nicklas Thegerström

– Islänningarna är besvikna på politikerna sedan kollapsen 2008, Panamaskandalen gav bara ytterligare bränsle till misstron. Mycket av framgångarna för Piratpartiet är snarare en protest mot de etablerade partierna, än ett stöd för Piratpartiet.

Så förklarar Eirikur Begmann, professor i statsvetenskap vid Bifrostuniversitetet, Piratpartiets snabba uppgång. Med kollapsen menar han den ekonomiska härdsmälta som Island genomled efter att det luftslott som byggts upp på kredit brakade ihop när den globala finanskrisen utlöstes 2008. Festen, då lån östes över islänningarna som köpte stadsjeepar och inredde hemmen i ett rasande tempo, fick ett abrupt slut. Landets tre största banker gick omkull, den isländska kronan föll som en sten och börsen rasade. För att undvika total pengaflykt från landet infördes kapitalkontroller.

Islänningar, tyngda av lån med allt högre ränta, blev ursinniga. Varje kväll hamrade de på kastruller utanför Alltinget av ilska. Politikerna, menade de, borde ha sett varningssignalerna i stället för att göra sällskap med affärsvikingarna – ”buykings”, bankdirektörer och näringslivstoppar, i deras privatflygplan när de erövrade världen. Vårt land styrs av en liten elit som håller varandra om ryggen, sade de upprört och valde bort den sittande regeringen mot en Socialdemokratisk.

Läs mer: Vid vulkanens rand

Sedan dess har de borgerliga partierna, Framstegspartiet och Självständighetspartiet, återigen valts till makten. De kollapsade bankerna har nationaliserats och flera av dess direktörer fängslats.

Samtidigt har ekonomin återhämtat sig. Turismen växer snabbt. Antalet amerikaner som väntas besöka ön i år är fler än landets 320 000 invånare. Men just när det började se ljusare ut kom nästa bomb. De så kallade Panamadokumenten som publicerades i våras visade att den isländske statsministern Sigmundur David Gunnlaugsson, genom sin fru, ägt bolag i skatteparadis.

Missnöjet med politikerna, som hela tiden legat och pyrt, fattade återigen eld. Protesterna utanför Alltinget var tillbaka med förnyad kraft. Till sist kunde statsministern inte stå emot kravet från 10.000 ilskna demonstranter – han avgick. Den förre statsministerns parti, Framstegspartiet, har sedan dess rasat i stöd och får bara runt 8 procent i opinionsmätningarna. Långt mindre än Piratpartiet som ligger kring 20 procent.

– Vi måste komma ihåg varför vi har val nu. Det var Panamaskandalen som gjorde att de tvingades utlysa valet tidigare. Vi vill bygga ett nytt förtroende mellan politiker och folket, öka öppenheten och tillgängligheten, säger Asta Helgadottir.

Vårt främsta mål är inte traditionell makt utan förändring, att påverka politiken. Men om vi blir erbjudna statsministerposten får vi överväga det.

Att ändra systemet och få bort korruption är ett par av Piratpartiets främsta programpunkter. Men frågan är hur mycket sakpolitik och hur mycket protest som ligger bakom partiets framgångar, i vilken de också har sällskap av flera andra nya partier. Runt hälften av väljarna kommer att lägga sin röst på andra partier än de fyra traditionella, enligt opinionsmätningar.

Eirikur Bergmann tolkar det som ett tecken på en allmän misstro mot de etablerade politikerna.

– Även om ekonomin har återhämtat sig så fortsätter krisen i det politiska systemet. Krisen skakade Islands grundvalar och det politiska systemet har inte klarat av att hantera det. Därför väljer folk hellre partier som står utanför systemet, säger han.

Piratpartiet ser sig varken som höger eller vänster på partiskalan utan drar till sig både anarkister och libertarianer. Mer makt åt folket, en ny grundlag, ett reformerat hälsovårdssystem och liberalare narkotikapolitik hör till frågor som partiet för fram. En ny grundlag har redan tagits fram av ett medborgarråd. Här ingår bland annat att folket ska få säga sitt om landets naturtillgångar, att namnunderskrifter från 10–15 procent av befolkningen ska kunna tvinga fram en folkomröstning samt att presidentens roll förtydligas.

– Efter finanskrisen fanns en stor efterfrågan på ett nytt samhälle. En viktig faktor i det är ett kontrakt mellan dem som regerar och folket. Vi vill att medborgarna blir mer involverade i beslutsprocesserna. Där är en ny grundlag viktig, säger Asta Helgadottir.

Hon vänder sig mot att Piratpartiet skulle vara ett protestparti.

– Nej, vi är ett normalt politiskt parti som vill förändra saker och ting. Vi är något nytt och vi har genom vårt arbete visat att förändring är möjlig.

Eirikur Bergmann räknar med att valet kan bli en rysare. Varken nuvarande regeringskoalition eller oppositionspartierna har någon tydlig majoritet, enligt opinionsmätningarna.

– Det enda som verkar nästan säkert är att regeringen inte överlever, säger han.

Piratpartiet har redan, med allianssamarbetet i Sverige som förebild, inlett diskussioner med Gröna Vänstern, Ljus Framtid och Socialdemokraterna om eventuellt samarbete. Skulle partiet bli störst är det inte alls säkert att en piratpartist blir statsminister. Deras företrädare har visat ett ljummet intresse för den posten.

– Vårt främsta mål är inte traditionell makt utan förändring, att påverka politiken. Men om vi blir erbjudna statsministerposten får vi överväga det, säger Asta Helgadottir.

De flesta tippar dock att Gröna Vänsterns populära ledare, Katrin Jakobsdottir, blir statsminister om oppositionen bildar regering.

Fakta.

• Enligt en opinionsundersökning utförd av MMR som publicerades på torsdagen klarar sju partier 5-procentsspärren till parlamentet i lördagens val.

• Störst blir enligt denna undersökning borgerliga Självständighetspartiet med 21,9 procent av rösterna.

• Piratpartiet blir näst störst med 19,1 procent.

• Gröna Vänstern får 16 procent.

• Framstegspartiet, som nu sitter i regeringen med Självständighetspartiet, får 10 procent.

• Renässans 9,3 procent.

• Ljus Framtid 8,8 procent.

• Socialdemokraterna 7,6 procent.

Fakta.

Foto: Brynjar Gunnasrson APSigmundur David Gunnlaugsson. Foto: Brynjar Gunnarsson

Panamadokumenten avslöjades av en internationell grupp med grävande journalister, ICII. Där framkom att en rad internationellt uppsatta personer med hjälp av advokatfirman Mossack Fonseca placerat pengar i skatteparadis.

På listan återfanns den då isländska statsministern Sigmundur David Gunnlaugsson. Han var delägare i företaget Wintris som placerat pengar i Torola på de brittiska Jungfruöarna. 2009 sålde Gunnlaugsson sin andel i bolaget till sin fru för 1 dollar. Upplägget har inte klassats som olagligt. Men statsministern höll inne med transaktionerna när han blev statsminister vilket upprörde islänningarna som återigen fick vatten på sin kvarn om att politikerna lever ett privilegierat liv.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.