Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 14:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/missnojesroster-tar-framlingsfientliga-afd-in-i-forbundsdagen/

VÄRLDEN

Missnöjesröster tar främlingsfientliga AFD in i förbundsdagen

1 min 6 sek. Det högerpopulistiska och främlingsfientliga partiet AFD kommer ta plats i tyska parlamentet.
Bild 1 av 1 En anhängare till Alternativ för Tyskland (AFD) håller upp två skyltar i protest mot Angela Merkel utanför ett av CDU:s valmöten i Binz.
Foto: Felipe Trueba/EPA

Berlin. Alternativ för Tyskland (AFD) är på väg att bli det första främlingsfientliga partiet i landets riksdag på över 50 år. Partiet rider på en våg av främlingsfientlighet och missnöje med etablerade partier. Opinionsmätningar tyder på att det kan bli tredje största parti.

– Vilka hjärtefrågor vill du jag ska driva om jag blir vald till riksdagen?

Dmitri Geidel ställer frågan entusiastiskt många gånger om under sin dörrknackningstur i Marzahn, ett så kallat sov-distrikt i de östra delarna av Berlin.

Läs mer: Forskare: USA-högern försöker påverka valet i Tyskland

Han är riksdagskandidat för socialdemokraterna SPD och slutspurtar för inför söndagens val i områdets grå och vita höghus.

Men det är ingen lätt uppgift. Marzahn tillhör de områden där AFD har gått fram i raketfart. I de regionala valen förra året fick partiet över 23 procent av rösterna. SPD fick bara 18.

Här syns AFD:s kontroversiella valplakat på var och varannan lyktstolpe: ”Nya tyskar? Det fixar vi själva”, är ett budskap. Lika tydligt är plakatet riktat mot invandring med en strandbild med två tjejer i bikini och texten ”Burka? Vi gillar bikini”.

Att Dmitri Geidel står inför en tuff utmaning visar sig redan på våning 18 i ett av de gamla höghusen från DDR-tiden med gulputsade väggar i korridoren och mintgröna dörrar.

Dmitri Geidel knackar dörr i Marzahn i ett försök att locka röster till SPD.
Dmitri Geidel knackar dörr i Marzahn i ett försök att locka röster till SPD. Foto: Marianne Björklund

– SPD, nä ni och alla andra gamla partierna är så dåliga. Ni har försökt i många år men det blir bara kaos, säger Owe Schroeder som öppnar i kalsongerna.

Dmitri Geidels försök att vinna över Owe Schroeder genom att rada upp sociala reformer som SPD vill genomföra tas emot med fnysningar. Owe Schroeder har redan röstat och det blev AFD. För honom är de sociala frågorna viktigast. Men han har inget större förtroende för AFD:s program på den punkten.

Läs mer: Tyska valet avgör framtiden för euron

– Nej, det handlar inte så mycket om vad de står för. Det är ett protestval. Närmast mina åsikter står kommunisterna. Men jag vill inte ha tillbaka DDR, det var ingen rolig tid.

En kvinna hinner innan hon smäller igen dörren svara:

– Utlänningar är det största problemet. Jag kan inte rösta på er.

Svaren illustrerar AFD-väljarna väl. Här finns både de som lockas av ett invandringskritiskt budskap och de som lägger sin röst på dem i protest.

– AFD:s anhängare är en konstig mix av ilska mot den etablerade partimaskinen och flyktingvågen, säger Hajo Funke, professor i statsvetenskap med inriktning på högerextrema rörelser.

Dmitri Geidel, själv uppvuxen i området, tror att AFD-väljarna är rädda för det okända och nya.

Ledningen för AFD är populistisk, högerextremistisk och rasistisk. Men de är inte nazister, även om det finns nazister i partiet. Hajo Funke, professor i statsvetenskap.

– Dessutom har lönerna för låg- och medelklass halkat efter. Det skapar en ilska som kanaliseras i ett hat mot invandrare.

Gapet mellan rika och mindre bemedlade har ökat under Angela Merkels tid som förbundskansler. De ökade klyftorna är en förklaring till AFD:s framgångar, menar Hajo Funke.

– Särskilt i öst, där AFD har flest anhängare, finns ett ekonomiskt missnöje. De tycker inte att återföreningen blev så bra för dem som de väntat sig.

Dmitri Geidel får också välkomnande leenden i höghuset. Cinderella Schwierz öppnar med sin ettåring i famnen. Fler daghemsplatser står överst på hennes prioritetslista. AFD förstår hon inte alls varför de är så stora.

– Jag tycker de står för en politik som river upp rättigheter vi länge har kämpat för, hoppas de inte kommer in.

Men allt talar för att de inte bara kommer in – de ser också ut att ha god chans att bli det tredje största partiet.

– För första gången sedan slutet av andra världskriget kommer vi att ha äkta nazister i den tyska riksdagen.

Så har Tysklands utrikesminister Sigmar Gabriel kommenterat AFD:s framgångar. Men Hajo Funke tycker det är fel att kalla dem nazister.

– Ledningen för AFD är populistisk, högerextremistisk och rasistisk. Men de är inte nazister, även om det finns nazister i partiet.

Alice Weidel och Alexander Gauland leder valrörelsen för AFD.
Alice Weidel och Alexander Gauland leder valrörelsen för AFD. Foto: Zick Jochen/REX

När AFD grundades av ett antal ekonomer 2013 var huvudinriktningen kritik mot eurosamarbetet. Nu är det invandringsmotstånd och framför allt kritik mot muslimer som dominerar partiets retorik, vilket i allt högre grad lockat högerextrema krafter. Tyskland är på väg att ”islamiseras”, enligt AFD vars anhängare också uppmärksammats för våldsamma angrepp på flyktingförläggningar.

Om de kommer in i riksdagen har alla andra partier meddelat att de inte kommer att samarbeta med dem. De har dock redan haft inflytande genom att ha påverkat debatten om flyktingpolitiken, enligt Hajo Funke.

Det är samtidigt ett splittrat parti. Alla gillar inte den nya invandringskritiska inriktningen och flera tongivande personer har hoppat av.

Valrörelsen leds av 38-åriga ekonomen Alice Weidel och en av partiets grundare, 76-årige Alexander Gauland. Även här pågår en kamp. Medan Weidel står för det mer moderata väcker Gauland ständigt uppmärksamhet för sina extrema uttalanden. Till exempel har han har sagt att tyskarna ska få vara stolta över soldaternas bedrifter i de två världskrigen.

Ämnen i artikeln

Tyskland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt