Turkiet kommer att börja återbörda IS-terrorister till deras europeiska ursprungsländer på måndag, meddelade inrikesminister Süleyman Soylu på fredagen. Nära 300 IS-medlemmar, inklusive kvinnor och barn, har gripits under den pågående turkiska invasionen av nordöstra Syrien, uppger myndigheterna.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-20 19:40
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/nathan-shachar-oklart-om-turkiet-vill-anvanda-is-fangarna-for-att-pressa-eu/
– Turkiet är inget hotell för Daesh-terrorister, sade Soylu, som använde jihadistorganisationens arabiska namn. Turkiet håller sedan tidigare drygt tusen IS-fångar, av vilka de flesta gripits i Turkiet efter att de flytt över gränsen från Syrien.
Flera EU-länder, bland dem Storbritannien, Frankrike och Belgien, har redan deklarerat att de inte är beredda att ta emot medborgare som gjort tjänst inom IS, men att de kan tänka sig att göra undantag för barn. Brittiska UD har aviserat att man kommer att ta ifrån berörda personer deras medborgarskap för att kunna neka dem tillträde till landet. Men inrikesminister Soylu säger nu att det inte spelar någon roll för Turkiets del, man kommer att repatriera de icke önskvärda personerna ändå.
Säpo ville på fredagen inte kommentera uppgifterna, enligt nyhetsbyrån TT.
Det är inte klart om Ankara redan beslutat slutgiltigt att skicka vidare IS-anhängarna, eller om man vill använda hotet som ett tillhygge för att vinna större förståelse bland EU-regeringar för sin syriska politik.
De flesta av de drygt 40.000 frivilliga som anslöt sig till IS efter terrorrörelsens debut i västra Irak 2013 kom från muslimska länder i regionen. Men nära 5.000 européer slöt sig också till IS, som under sin storhetstid 2015–2016 kontrollerade ett område stort som halva Sverige i västra Irak och nordöstra Syrien. Knappt 300 tros ha anlänt från Sverige, av vilka hälften återvänt.
Turkiets egna relationer till IS är ett invecklat och tabubelagt ämne. Hösten 2014 avslöjande den turkiske oppositionsledaren Kemal Kilicdaroglu dokument som visade att den turkiska regimen stödde jihadistiska terrororganisationer i Syrien. I maj året efter publicerade den turkiska oppositionstidningen Cumhuriyet bilder på lastbilar som förde tunga vapen över gränsen till Syrien, enligt tidningen till al-Qaida och IS. President Recep Tayyip Erdogan menade att tidningen därmed röjt statshemligheter. Regimens indignation över avslöjandet ledde till terrorist- och förräderiåtal mot en rad av Cumhuriyets journalister, och chefredaktören Can Dündar dömdes, efter att han flytt till Tyskland, till ett långt fängelsestraff.
Den allmänna uppfattningen bland strategiska experter i Israel och USA är att Turkiet, i likhet med Ryssland, endast låtsades delta i kampanjen mot IS, som besegrades av Natos luftstyrkor och kurdiskledda miliser.
När det syriska inbördeskriget bröt ut på hösten 2011 hoppades dåvarande premiärminister Erdogan att president Bashar Assads koalition av minoriteter skulle störtas och ersättas av det Muslimska brödraskapet, den viktigaste av Syriens många förbjudna oppositionsrörelser, som står Erdogans AKP-parti nära. Miliser som stod nära Brödraskapet fick turkiskt stöd.