Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-14 09:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/nathan-shachar-spaniens-storsta-tidning-byter-chefredaktor-for-att-atgarda-vanstervridning/

Världen

Nathan Shachar: Spaniens största tidning byter chefredaktör för att åtgärda vänstervridning

En av El País många läsare.
En av El País många läsare. Foto: Daniel Ochoa de Olza/AP

Ägarna till Spaniens största och mest inflytelserika tidning El País byter chefredaktör som en åtgärd mot en markant vänstervridning på redaktionen. Det är dåliga nyheter för den regerande vänsterkoalitionen med Pedro Sánchez i spetsen.

Beskedet att chefredaktören Soledad Gallego-Díaz avgår efter knappt två år vid rodret kommer från tidningens ägare, mediakonglomeratet Prisa. Under våren har alla medier gått miste om annonsintäkter och sålt färre lösnummer. Men El País har gjort sämre ifrån sig än konkurrenterna. Enligt Com Score, som mäter affärsdrivande mediers läsar- och tittarfrekvens på nätet, har El País passerats både av högerliberala ärkerivalen El Mundo och av Barcelonas ledande dagtidning La Vanguardia. 

Prisa-imperiet, som är börsnoterat, har fallit 60 procent sedan nyår och de finansiärer som lånat företaget pengar, bland dem Banco Santander och den mexikanske telekommagnaten Carlos Slim, är oroade.

Soledad Gallego-Díaz blev chefredaktör våren 2018, bara ett par veckor innan socialistledaren Pedro Sánchez blev premiärminister. Under Gallego-Díaz och hennes stab har tidningen tagit flera steg åt vänster och helhjärtat backat upp Sánchez – också då han vid nyåret gick i koalition med det öppet antikapitalistiska vänsterpartiet Podemos.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez.
Spaniens premiärminister Pedro Sánchez. Foto: JAVIER BARBANCHO

Gallego-Díaz ersättare, Javier Moreno, tillträdde på fredagen. Moreno, som ledde tidningen mellan 2006 och 2014, befinner sig långt närmare socialdemokratins mittfåra än Gallego-Díaz. Han väntas inta en mer skeptisk hållning till Podemos, särskilt till partiledaren Pablo Iglesias och dennes motstånd mot en nedbantad budget och mot EU:s hårda villkor för ett ekonomiskt livräddningspaket. 

Spansk debatt och politik har de senaste månaderna kretsat kring regeringens agerande under virusepidemin, framför allt dess entusiastiska appell om massdemonstrationer i landets städer den 8 mars, stick i stäv mot expertisens råd. 

Under den stormiga tiden sedan dess, då Spanien i vissa avseenden drabbats hårdare än några andra länder, har El País, ibland rätt motvilligt, backat upp regeringen. Detta medan konkurrenterna lagt ned stor energi på att utforska olika myndigheters fadäser under krisen. Sedan El Mundo och La Vanguardia infört betalvägg för sin nätversion gjorde El País detsamma i maj – en åtgärd som nye chefen Javier Moreno yrkat på i flera år.

Vänsterpartiet Podemos partiledare Pablo Iglesias.
Vänsterpartiet Podemos partiledare Pablo Iglesias. Foto: Juan Carlos Rojas

Sedan bokhandlaren Jesus Polanco lanserade El País 1976 har tidningen varit en huvudaktör i spansk politik. Efter socialisternas jordskredsseger i valet 1982 började tidningen alltmer likna ett regeringsorgan, och dess ägare kunde börja bygga upp en stark närvaro också inom radio- och tv-branscherna. Men den höga nivån på utrikesrapporteringen och det kulturella innehållet vann El País läsare långt utanför vänsterns led. Framstående icke-socialister, som författarna Mario Vargas-Llosa och Manuel Vicent, har sin hemvist där.

El País tappade många läsares förtroende under spanska demokratins största skandal, GAL-affären. GAL var en dödspatrull som upprättats med socialistregeringens goda minne, med uppgift att mörda terrorister från den baskiska terrororganisationen ETA. En rad medier, i synnerhet El País huvudkonkurrent El Mundo, spelade en huvudroll då GAL:s band till regeringen avslöjades – medan El País förhöll sig passiv.

Dagens redaktionella regimskifte är inte första gången tidningens ägare slår till bromsen för att förhindra en markant vänstervridning på redaktionen. Det skedde också under José Luis Rodríguez Zapateros socialistregering 2004–2011.

Läs mer:

Förvirring när Spanien gör uppehåll i redovisningen av dödsfall 

Ämnen i artikeln

Spanien
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt