Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Nato: Sverige i fokus för Kremls informationskrig

Natos högkvarter i Bryssel.
Natos högkvarter i Bryssel. Other: Virginia Mayo/AP

Ryssland har de senaste åren fokuserat sina påverkanskampanjer allt mer mot Sverige. Syftet är att manipulera den svenska opinionen så att Sverige inte närmar sig Nato, enligt en undersökning från Nato. 

Det är i en ny rapport från Natos center för strategisk kommunikation som Sverige konstateras ha blivit särskilt intressant för Ryssland, skriver den estniska statsradion ERR på sin hemsida. 

Undersökningen, som gått ut på att granska Kremls försök att påverka opinionen i Estland, Lettland, Litauen, Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island under två års tid, har genomförts med hjälp av akademiker och experter, skriver radion. 

I rapporten konstateras att Ryssland inte är så aktivt med opinionsoperationer i de nordiska länderna och Baltikum – med två undantag: i Estland är aktiviteten högre – och i Sverige. 

Det bekräftar Peeter Tali, andrechef på Natoavdelningen som står bakom studien, för den estniska radion. 

– Det är intressant att se hur Kreml ändå är väldigt aktivt mot Sverige, och aktiviteterna ökar, säger han.

Enligt en av FOI:s säkerhetspolitiska analytiker, Niklas Rossbach, är det dock svårt att värdera uppgifterna om att Sverige skulle vara extra utsatt. Att Nato står bakom rapporten och kritiserar Ryssland behöver inte heller betyda att man överdriver. 

– De kanske är extra aktiva för att Sverige är svårare att påverka. Men man behöver bara gå till situationen i Krim och östra Ukraina för att se om man förstorar problemet, det kan snarare vara så att Nato borde ha uppmärksammat det här mer tidigare. 

Syftet med påverkansaktionerna är att förhindra Sverige och även Finland från att närma sig Nato, samt att stoppa samarbeten mellan länderna, enligt  Peeter Tali. 

Ryssland använder sig av bland annat statskontrollerade medier och av ”compatriot movement”, att man aktiverar ryssar eller personer med rysk anknytning som bor i det aktuella landet, för att skapa opinion.

En del av det bygger på att ”elda på Sovjetnostalgi och förtala länder i väst” i sociala medier.

I Sverige uppges det finnas 17.000 sådana ”compatriots”. Siffrorna kommer från ryskt håll, och rapportförfattarna understryker att ryssarna ofta överdriver antalet.

I Baltikum och andra tidigare sovjetrepubliker används den rysktalande befolkningen som en förevändning för att agera i landet, som skedde till exempel vid annekteringen av Krim. Vilka som syftas på i Sverige är något oklart, troligen personer med ryskt ursprung eller som ingår i den kulturella sfären eller språkliga sfären, men enligt Niklas Rossbach kan det visa sig vara bråkdelar av det antalet som kan vara intresserade av, och delta i spridning av, ryska narrativ i Sverige. 

Natos Peeter Tali poängterar också att den ryska försvarsministern Sergey Shoygu sagt offentligt att ”medierna inte är något annat än ytterligare ett vapensystem”.

I undersökningen går man igenom ett antal olika narrativ med rysk avsändare, allt från hur Sverige hanterat Julian Assangeärendet, och att extremhögern växer kraftigt, till nyheter som att ”Ryssland kommer att tvingas agera om Finland och Sverige närmar sig Nato”.

Rapporten visar att svenskar i hög utsträckning inte känner till vilka ryska nyhetssajter som är verktyg för Kremls opinionskampanjer, men att man är skeptisk till information som kommer från Ryssland.

En annan metod som nämns i rapporten är ryska maktdemonstrationer med bland annat kränkningar av svenskt luftrum.

– Man kan misstänka att kränkningarna används i propagandasyfte, men det är ett trubbigt instrument. Det är i så fall inte säkert att man åstadkommer det man tänker sig, säger Niklas Rossbach. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.