Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 04:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/netanyahu-vinnare-om-fa-araber-rostar-i-valet/

Världen

Netanyahu vinnare om få araber röstar i valet

Den Gemensamma Listans ledare Ayman Odeh delar ut kampanjmaterial i Nasaret. Foto: Mahmoud Illean/AP

De anklagas för att planera valfusk, att vilja förstöra Israel, att samarbeta med Iran. Men om inte Israels arabiska befolkning höjer sitt valdeltagande dramatiskt i tisdagens val, så är premiärminister Netanyahus seger given. 

DN har besökt Nasaret, Israels enda större stad med enbart arabiska invånare.

Badr Abu Ashraf, en ung man i Nasarets gamla stad, har hört talas om de israeliska valen, men han är inte säker på vilken dag det hålls. Det enda han vet är att han inte kommer att rösta.

Badr Abu Ashraf i Nasaret. Foto: Nathan Shachar

Det finns israeliska araber som vägrar rösta av övertygelse - för att de som palestinier vill ha så litet som möjligt att göra med den judiska staten. Badr hör inte till dem, han är bara likgiltig:

– Om de tvingade mig att rösta vet jag inte vem jag skulle rösta på.

Strax intill matstället där Badr serverar har den unga silversmeden Hadeel Kanj sin boutique. Hennes kundkrets är de flera tusen pilgrimer som varje dag köar på väg in mot den väldiga Bebådelsekyrkan, stadens stora ekonomiska dragplåster. Kanj, som studerat i Tel Aviv och i USA, säger till DN:

– Det är självklart att jag skall rösta på tisdag. Jag ser det som min medborgerliga skyldighet.

Silversmeden Hadeel Kanj. Foto: Nathan Shachar

Tre hantverkare och en pensionerad kamrat har matrast under bar himmel. Malqusi, den palestinska pizzan, står på bordet. De går med på att resonera om valet men vill inte ha sina namn i tidningen. Bara en av dem, den sjukpensionerade M, tänker rösta:

– Jag är rasande efter premiärminister Benjamin Netanyahus attacker mot oss ... vi planerar valfusk, vi vill förstöra staten, vi är i lag med Iran … Han har tvingat mig att rösta med sina påhitt!

Hans vän B. är svetsare och sätter upp galler framför en butik som skall tas i bruk efter att ha stått tom i många år. Han håller inte med:

– Jag tänker inte rösta. Jag skulle inte rösta ens om Bibi (Netanyahus smeknamn) sade snälla saker om oss. Och jag tänker inte rösta på de arabiska partierna. Vad har de nånsin gjort för oss? Vi behöver ordentlig kamp mot brottsligheten. Bara när det är gjort blir det fart på den här stan.

Gängvåldet har de senaste decennierna blivit ett akut problem i Israels arabiska städer. Inte bara för att oskyldiga råkar i vägen under skottlossningen, utan därför att vapnen används för att pressa pengar av affärsidkare och hota politiker. Detta gissel är särskilt påtagligt där vi går. 

Nasarets gamla stad är till det yttre en idyll, med vindlande gränder och stämningsfulla valv. Men den är delvis en spökstad. Förr sjöd basaren härinne av liv och kommers. Nu är där tyst som i ett museum, och de flesta butiker står tomma. Kvarteret hämtade sig aldrig från den hejdundrande renovering som påbörjades ett par år före påven Johannes Paulus II:s besök våren 2000. 

Nya rör och ledningar behövdes, men projektet drog över tiden. Köpmännen slog igen och etablerade sig i stadens nyare delar. När ekonomin flyttade bort flyttade narkomaner och brottslingar in. De som nu försöker gjuta nytt liv i området har haft det motigt. Sami Jabali driver ett charmerande kulturkafé, Liwan, med bokhandel och konstutställningar. Under en litterär afton kastades en rökgranat in i lokalen. Men Sami är en eldsjäl, han vägrade ge upp, och kaféet blomstrar. 

– Det räcker inte längre med intresse och pengar för att ge sig in i affärslivet och politiken, det krävs fysiskt mod, säger han.

Alla vi talar med är säkra på att om gängvåldet hade drabbat judiska samhällen lika brutalt, så hade rikspolitikerna för länge sedan ingripit. Myndigheternas passivitet har förstärkt arabernas känsla av att vara andra klassens medborgare.

Nasaret är det arabiska Israels ”huvudstad”, och landets enda storstad med enbart arabiska invånare. Under det första israelisk-arabiska kriget, 1947-49, blev den skådeplats för ett senare mycket omskrivet och filmat drama. Ben Dunkelman, kanadensisk frivillig på den judiska sidan, erövrade staden och fick order av sin befälhavare (senare Israels ÖB Haim Laskov) att driva bort dess invånare. 

Dunkelman vägrade. Han sparkades men lyckades med sina protester avstyra fördrivningen. På så vis blev Nasaret blev den enda arabiska storstad som gick oskadd ur det grymma kriget, med sina näringar och sitt affärsliv i behåll. Den fattigdom som präglar gathörnen i andra arabisk-israeliska samhällen är mindre märkbar här.

I valet i april i år röstade färre än hälften av Israels 1,5 miljoner palestinier, gentemot ett valdeltagande på cirka 70 procent för den judiska befolkningen. Om inte betydligt fler av palestinierna röstar på tisdagen så är den högernationalistiska-ultraortodoxa koalitionens seger given. 

Fram till mitten av 1980-talet dominerade det Moskvatrogna kommunistpartiet den arabiska sektorn. Inte för att palestinska bönder och köpmän hade några marxistiska böjelser, utan därför att partiet i alla väder drev frågan om lika rättigheter mellan israeler och palestinier/araber. Numera finns flera arabiska partier, från ultra-nationalisterna i ”Balad”, islamisterna i ”Raam” och ex-kommunisterna Hadash.

Men 2014 fick Israelarabernas svåraste vedersakare, dåvarande utrikesministern Avigdor Lieberman, igenom en lag som höjde spärren för inträde i Knesset till 3,25 procent. Tanken var att det extremnationalistiska Balad och gärna flera arabiska partier skulle stupa på tröskeln. 

Araberna hade inget annat val än att gå ihop. Men det kostade blod och tårar – och mandat. Skillnaderna i livssyn mellan Den Gemensamma Arabiska Listans olika komponenter är enorma - större än några skillnader utmed Sveriges politiska spektrum. Sekulära väljare kan inte rösta på sina favoriter utan att samtidigt rösta på islamister – och vice versa.

Det betyder att nästan alla arabiska väljare röstar medan de håller för näsan. Många stannar hemma. Medan de olika arabiska partierna i gamla dar kunde ta hem femton mandat sammanlagt, så får Den Gemensamma Listan nu mellan nio och tolv mandat i valen av de 120 platserna i parlamentet Knesset.

Den Gemensamma Listans ledare Ayman Odeh hälsar på väljare i Nasaret. Foto: Mahmoud Illean/AP

Listans ledare Ayman Odeh har redan signalerat att han är redo att göra allt för att detronisera Netanyahu. Om oppositionsfronten ”Blåvitts” ledare general Benny Gantz mot förmodan får i uppdrag av presidenten att bilda regering efter valet, så måste han närma sig de arabiska ledarna. 

Detta kommer att utlösa ett ramaskri från från Netanyahus läger, och protester från arablistans egen extremistfalang. Efter sjuttio år i samma stat förblir Israels bägge folk fortfarande tydligt separerade.