Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 05:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/nodhjalpen-till-jemen-stoppas-bistandsorganisationer-i-krismote/

Världen

Nödhjälpen till Jemen stoppas – biståndsorganisationer i krismöte

Tre fjärdedelar av befolkningen i Jemen är beroende av humanitärt bistånd för att överleva. Här två pojkar på en kärra fylld med matransonering från FN:s livsmedelsprogram.
Tre fjärdedelar av befolkningen i Jemen är beroende av humanitärt bistånd för att överleva. Här två pojkar på en kärra fylld med matransonering från FN:s livsmedelsprogram. Foto: Mohammed Mohammed/Xinhua

Humanitärt bistånd är en livlina för tre fjärdedelar av befolkningen i det krigshärjade Jemen. Men nu kan en stor del av hjälpen stoppas. Anledningen är att en av konfliktens parter, huthierna, fyller på sin krigskassa med biståndspengar.

Kriget i Jemen har pågått i snart fem år. Trots ihållande försök av framför allt FN att få slut på konflikten fortsätter stridigheterna. Effekterna för civilbefolkningen är förödande. 

Redan innan krigets utbrott i mars 2015 var Jemen ett av världens fattigaste länder. I dag har sjukhus och skolor tvingats stänga i stor utsträckning, och tre fjärdedelar av landets 29 miljoner invånare är beroende av hjälp utifrån för att klara livhanken. Kolera- och difteriepidemier grasserar.

En liten flicka vägs på en klinik i norra Jemen. Tre fjärdedelar av landets 29 miljoner invånare är beroende av hjälp utifrån.
En liten flicka vägs på en klinik i norra Jemen. Tre fjärdedelar av landets 29 miljoner invånare är beroende av hjälp utifrån. Foto: Essa Ahmed/AFP

Men den senaste tiden har det blivit alltmer uppenbart att biståndet blivit ett verktyg i krigföringen. FN distribuerar mathjälp till tolv miljoner jemeniter varje månad. Världsorganisationens Jemenansvariga klagar över att framför allt huthierna, den ena parten i det pågående kriget, hindrar utdelning av hjälpsändningar eller belägger dem med en godtycklig ”skatt”.

En FN-tjänsteman som uttalar sig anonymt för Washington Post säger att det finns goda skäl att tro att huthierna säljer FN:s matpaket på den svarta marknaden eller slussar hjälpen vidare till sina egna krigare. Dessutom har lagerlokaler plundrats och hjälparbetare gripits och hotats.

Grafik: DN

Situationen har blivit så allvarlig att några av de största givarländerna, USA och Storbritannien, hotat med att helt och hållet upphöra med sitt bistånd till Jemen. Den FN-finansierade nyhetsbyrån The New Humanitarian har kommit över ett brev som de amerikanska och brittiska regeringarna skickat till FN:s ansvarige för humanitärt bistånd där de kräver en ”ny hållning” i hjälpen till Jemen. 

Annars kommer länderna att hålla inne med sitt bistånd, som förra året var sammanlagt 1,16 miljarder dollar (motsvarande 11,2 miljarder svenska kronor). Det amerikansk-brittiska bidraget står för en tredjedel av omvärldens totala bistånd till Jemen.

Utspelet är inte bara en markering om att hjälpen till Jemens lidande befolkning inte går fram. Manövern är sannolikt också en del av den upptrappade konflikten mellan USA och Iran. Huthierna får stöd av Iran och grupperingar som Iran finansierar, exempelvis libanesiska Hizbollah. 

USA däremot, stöder den så kallade Saudikoalitionen som i sin tur backar upp det som brukar benämnas Jemens internationellt erkända regering. 

FN har gjort försök att få parterna att närma sig varandra. Bland annat genom det så kallade Stockholmsavtalet som slöts efter ett toppmöte på Johannebergs slott norr om Stockholm i slutet av 2018. Men den senaste tiden har striderna snarast eskalerat, bland annat med hårda strider i kring staden Marib i östra delen av landet.

Men den senaste tiden har striderna snarast eskalerat, bland annat med hårda strider i kring staden Marib i östra delen av landet.

Samtidigt har de båda terrororganisationerna IS och al-Qaida på Arabiska halvön (Aqap) ökat aktiviteten den senaste tiden.

På torsdagen inleddes ett möte i Bryssel i EU:s regi där det stora biståndsgivarna som är engagerade i Jemen samlades för att diskutera krissituationen. 

Den norske FN-veteranen Jan Egeland, numera generalsekreterare i Norsk Flyktingråd (NRC), underströk inför Brysselmötet att läget är allvarligt:

”En livlina för miljoner människor står på spel. Vi får under inga omständigheter tillåta att vårt arbete politiseras eller militariseras. Vi måste stanna kvar och leverera vad vi kan. Nu behövs maximal diplomatisk press”, skriver Egeland på sitt Twitterkonto.

NRC är en av de större aktörerna inom Jemenbiståndet med en årsbudget på över en kvarts miljard kronor.