Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-08 18:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/nord-star-mot-syd-vid-eu-toppmotet-om-coronakrisen/

VÄRLDEN

Nord står mot syd vid EU-toppmötet om coronakrisen

Europeiska rådets ordförande Charles Michel leder EU:s videotoppmöte på torsdagen. Här deltar han i ett EU-toppmöte via videolänk från Bryssel den 26 mars 2020.
Europeiska rådets ordförande Charles Michel leder EU:s videotoppmöte på torsdagen. Här deltar han i ett EU-toppmöte via videolänk från Bryssel den 26 mars 2020. Foto: Stephanie Lecocq/AP

Vem ska betala för återhämtningen efter pandemin? Det är den heta frågan inför EU:s videotoppmöte i dag, torsdag.

Det hårt drabbade Sydeuropa vill att hela unionen ska betala gemensamt. Men det ”snåla” Nordeuropa säger nej.

Coronakrisen sätter EU:s sammanhållning på spel som kanske aldrig tidigare. När pandemin skördar dödsoffer och förlamar ekonomier över hela kontinenten – då om någonsin borde det väl vara dags för unionens 27 medlemsländer att agera solidariskt och samordnat.

Det trodde och hoppades många.

Men i stället stängde flera länder sina gränser när krisen slog till. Italien fick ingen hjälp att tala om. Tyskland och Frankrike införde tillfälligt exportstopp på skyddsutrustning.

Och när det gäller ekonomin tycks virusets framfart snarast ha förvärrat polariseringen mellan rika länder i norr och fattigare i södra och östra Europa.

Så när Stefan Löfven sätter sig framför sin skärm för att möta övriga 26 stats- och regeringschefer är det en splittrad skara han möter.

EU-toppmöte via videolänk, 26 mars 2020.
EU-toppmöte via videolänk, 26 mars 2020. Foto: Ian Langsdon/AP

Vad alla är överens om är att enorma summor pengar behövs för att ta Europa ur det som väntas bli den djupaste ekonomiska krisen sedan andra världskriget. Det handlar om belopp som räknas i biljoner euro, inte miljarder.

Men hur ska pengarna tas fram? Därom råder stor oenighet.

En grupp sydeuropeiska länder, bland dem de hårdast coronadrabbade Italien och Spanien, vill att hela eurozonen eller hela EU lånar pengar gemensamt i stället för var och en för sig.

Italiens premiärminister Giuseppe Conte har exempelvis en tid krävt att EU ger ut gemensamma ”coronaobligationer”. Det skulle ge de skuldtyngda länderna i söder möjlighet att låna till samma låga kostnad som exempelvis Tyskland.

Härom dagen läckte ett radikalt förslag från Spaniens vänsterregering till tidningen El País. Det går ut på att unionen lånar ihop en återhämtningsfond på svindlande 1,5 biljoner euro – motsvarande 15.000 miljarder kronor – med EU:s långtidsbudget som säkerhet.

Enligt den här modellen, som premiärminister Pedro Sánchez kommer att driva på toppmötet, ska utbetalningarna från fonden dessutom ske i form av bidrag, inte lån.

Frankrikes president Emmanuel Macron i delar i EU:s videotoppmöte från Paris, 26 mars 2020.
Frankrikes president Emmanuel Macron i delar i EU:s videotoppmöte från Paris, 26 mars 2020. Foto: Ian Langsdon/AP

Frankrikes president Emmanuel Macron ger sina sydliga grannländer eldunderstöd. I en intervju för Financial Times nyligen slog han fast att rika länder som Tyskland och Nederländerna måste visa större solidaritet med de värst drabbade länderna – annars hotas hela EU av kollaps. Och att hjälpen bör komma i form av just gemensamma lån.

Men Macron, Sánchez och Conte kommer att få svårt att övertyga länder som Nederländerna, Österrike, Sverige och Danmark – som kallas ”den snåla fyran” och som alla motsätter sig att gå i borgen för Sydeuropa.

Och ännu mer betydelsefull är naturligtvis Tysklands förbundskansler Angela Merkel. På en presskonferens i måndags verkade hon öppna för någon variant av gemensamt uppbackade lån.

– Jag kan tänka mig sådana instrument vid ett senare tillfälle, sa hon.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel leder torsdagens möte. Här deltar han i ett EU-toppmöte den 10 mars 2020 från Bryssel.
Europeiska rådets ordförande Charles Michel leder torsdagens möte. Här deltar han i ett EU-toppmöte den 10 mars 2020 från Bryssel. Foto: Stephanie Lecocq/AP

Samtidigt vet alla att idén att tyska skattebetalare ska stå som garanter för dåliga sydeuropeiska lån är lika svårsåld nu som den var under eurokrisen.

De båda lägren står alltså långt från varandra. Toppmötets onlineformat gör det dessutom ännu svårare att komma överens, eftersom det omöjliggör nattligt korridorsnack och informella sidomöten – sådant som annars ofta är avgörande för att nå kompromisser.

Det troliga är därför att varken nord eller syd går vinnande ur striden.

Diplomatkällor uppger för Reuters att de väntar sig att stats- och regeringscheferna till sist bara kan enas om att bolla tillbaka frågan om en gigantisk återhämtningsplan till EU-kommissionen, som får i uppgift att ta fram ett mer detaljerat förslag.

Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron leder var sitt läger inför torsdagens EU-toppmöte.
Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron leder var sitt läger inför torsdagens EU-toppmöte. Foto: Yves Herman/AP

Läs mer:

Coronakrisen: ”EU var för långsamt i början av pandemin”

Pia Gripenberg: Europeiska unionen krackelerar framför våra ögon

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt