Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-05 07:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/norge-stoppar-smittsparningsapp-efter-amnestys-granskning/

Världen

Norge stoppar smittspårningsapp efter Amnestys granskning

Smittestopp.
Smittestopp. Foto: Stian Lysberg Solum/NTB scanpix

Norges smittskyddsapp Smittestopp kränker den personliga integriteten och hotar mänskliga rättigheter, enligt en undersökning som Amnesty International gjort.

Samtidigt kom beskedet från Oslo att folkhälsomyndigheten FHI stoppar insamlingen av data till appen och raderar de uppgifter som redan finns.

Amnesty International har granskat smittspårningsappar i ett flertal länder i Europa, Nordafrika och Mellanöstern. I undersökningen, som presenteras på tisdagen, sticker Norge ut tillsammans med Bahrain och Kuwait. Bland annat lagras oproportionerlig mycket information om appanvändarna. 

– Bahrain, Kuwait och Norge kör grovt över människors integritet med invasiva övervakningsverktyg som går långt utöver vad som är motiverat i ansträngningarna att tackla covid-19, säger Claudio Guarnieri, som är chef för Amnestys säkerhets laboratorium, i ett pressmeddelande. 

Guarnieri beskriver den norska appen som ”mycket påträngande” där användarens position sänds till myndigheterna i realtid.

– Teknik kan vara värdefull i kontaktspårningen efter covid-19 fall, men den personliga integriteten får inte komma till skada i ett läge när regeringar skyndar på lanseringen av appar.

I början av juni lät Amnesty International det norska justitiedepartementet och flera myndigheter ta del av undersökningen. Förra veckan hade organisationen ett möte med Smittestopps chefsutvecklare. 

Beskedet från Norge om att pausa appen kom dagen innan innan Amnestys rapport blev offentlig. Det är Datainspektionen som har varslat om ett tillfälligt beslut mot behandling av personuppgifter i appen. Datainspektionen anser liksom Amnesty International att insamlingen av data ett stort ingrepp i den personliga integriteten. Man har bland annat invändningar mot att FHI samlar in positionsdata trots att lösningen för anonymiseringen ännu inte är på plats. 

Appen, som hittills har kostat 29 miljoner kronor, har använts på försök i tre kommuner i Norge. De första analyserna av insamlad data visar att det fysiska avståndet mellan personer har minskat sedan den 10 maj. Appen har laddats ned 1,6 miljoner gånger och har 600.000 aktiva användare, enligt FHI. Myndigheten är mycket kritisk till Datainspektionens agerande, och menar att det riskerar att leda till sämre kontroll av virussjukdomen

– Vi har inte immunitet i befolkningen, inget vaccin, och ingen effektiv behandling. Utan Smittestopp-appen kommer vi att vara sämre rustade för att förebygga nya utbrott som kan komma lokalt eller nationellt”, säger FHI:s direktör Camilla Stoltenberg i pressmeddelandet.

I Sverige upphandlade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett digitalt smittspårningsverktyg, men utvecklingen av tjänsten stoppades av Folkhälsomyndigheten i slutet av april. 

– Riskerna var betydligt större än vinsterna, sa statsepidemiolog Anders Tegnell då. 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt