Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 23:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/norska-folkhalsoinstitutets-direktor-vi-hann-aldrig-ta-en-verklig-diskussion/

Världen

Norska folkhälsoinstitutets direktör: ”Vi hann aldrig ta en verklig diskussion”

Camilla Stoltenberg, direktör för Norges folkhälsoinstitut.
Camilla Stoltenberg, direktör för Norges folkhälsoinstitut. Foto: Chris Maluszynski

OSLO. I Norge har bara drygt 230 personer avlidit i covid-19. Landet stängde skolor och stora delar av samhället i all hast den 12 mars. 

– Det gick väldigt, väldigt fort. Vi hann aldrig ta en verklig diskussion innan det politiska beslutet var fattat, säger Camilla Stoltenberg, direktör för Norges folkhälsoinstitut i en DN-intervju.

När Camilla Stoltenberg kommer till jobbet tar hon trapporna i långa kliv, två i taget, upp till sjunde våningen. Hissen ratar hon alltid, inte bara i smittspridningstider. 

I ett mötesrum med utsikt långt upp till Holmenkollen berättar hon hur snabbt Norge kom ur startblocken när viruset började få en allmän spridning i landet. Folkhälsoinstitutet hade höjt beredskapen i januari, börjat rigga för testning och smittspårning och utfärdat det epidemiologiska mantrat: hålla sig hemma vid minsta symtom, hålla avstånd och tvätta händerna.

En uppmaning gick ut om att begränsa arrangemang till maximalt 500 personer. Det ledde till att publik förbjöds vid skidtävlingarna i Holmenkollen i början av mars. Vid den här tidpunkten genomförde Sverige finalen i Melodifestivalen i Friends Arena inför tiotusentals åskådare.

– Men då tog delar av den norska befolkningen fortfarande inte saken på fullt allvar. En del människor förlöjligade uppmaningarna, förstod inte varför vi inte skulle kunna kramas och ta i hand. Och folk samlades i skogen utanför publikområdena i Holmenkollen, berättar Camilla Stoltenberg.

Sedan dess har norrmän desto tydligare ställt sig bakom den stränga norska smittskyddslinjen.

Camilla Stoltenberg, direktör för Norges folkhälsoinstitut.
Camilla Stoltenberg, direktör för Norges folkhälsoinstitut. Foto: Chris Maluszynski

I korthet gick det till så här:

När hotet om ett allmänt virusutbrott ökade försökte Folkhälsoinstitutet med hjälp av scenarier, som utvecklats för beredskap vid influensapandemier, beräkna hur snabbt smittspridningen skulle kunna ske.

– Vi använde ett R-tal på 1,3 (där varje smittad person för viruset vidare till i snitt 1,3 andra) för att illustrera något som den norska sjukvården måste vara förberedd på, säger Camilla Stoltenberg.

Den beräkningen kom till stor del att ligga till grund för hur Norge sedan agerade.

– Från vår sida på Folkhälsoinstitutet underströk vi hela tiden att beräkningen inte byggde på reell data och att osäkerheten var stor. Men att det är bättre att ha några tal att förhålla sig till som gör att man kan planera för större kapacitet än att inte ha några tal över huvud taget, säger Camilla Stoltenberg.

Hon stod bakom en riskbedömning som blev offentligt publicerad innan den var helt färdig.

– Det gick väldigt, väldigt fort. Vi hann aldrig ta en verklig diskussion innan det politiska beslutet var fattat. Det var dagen efter att Danmark hade stängt landet. Vår regering gick ut med en presskonferens den 12 mars och skapade sedan den egna coronalagen och utvecklade en egen strategi, beskriver Camilla Stoltenberg.

Enligt norska medier pressades statsminister Erna Solberg till beslutet efter att Danmark agerat. ”Coronalagen” gav regeringen utökade befogenheter.

Bild 1 av 2 Norges statsminister Erna Solberg i möte med bland annat chefen för helse- och omsorgsdepartementet Bent Høie och Helsedirektoratets chef Bjørn Guldvog den 12 mars.
Foto: Heiko Junge/NTB Scanpix/TT
Bild 2 av 2 Camilla Stoltenberg i möte med Erna Solberg.
Foto: Heiko Junge/NTB Scanpix/TT

Folkhälsoinstitutet var ense med politikerna om att det fanns behov av att förstärka åtgärderna. Det fanns också enighet om att de vidtogs vid rätt tidpunkt och att kommunikationen till allmänheten behövde inskärpa allvaret i situationen.

– Vi var eniga på många punkter, men inte om att stänga skolor och förskolor. Det var inget vi rekommenderade, säger direktören för Folkhälsoinstitutet.  

Sverige var inte lika snabb i reaktionen, men många svenskar har liksom norrmännen backat upp den egna nationens linje.

– Det är väldigt intressant. Men jag tycker inte att det handlar om två helt olika sätt, även om sätten att kommunicera och använda lagstiftningen skiljer sig nog så mycket åt. Innehållet i det man gjort är inte så olikt, utom med skolor och förskolor. Särskilt inte nu när Norge öppnar samhället igen. Då liknar åtgärderna de man haft i Sverige hela tiden, säger Camilla Stoltenberg.  

Johan Giesecke, den tidigare statsepidemiologen i Sverige och rådgivaren till Världshälsoorganisationen, har sagt att Norge agerade väldigt snabbt med att stänga samhället, men att det nu är svårare att veta hur landet ska öppnas. 

Ligger det något i den kritiken?

– Det är riktigt att det är svårt att åter öppna länder – och att nedstängningen gick så snabbt att bara en liten andel av den norska befolkningen är smittad och immun. Men jag skulle vara väldigt försiktig med att dra så långtgående slutsatser så tidigt, kommenterar Camilla Stoltenberg.

Johan Giesecke,
Johan Giesecke, Foto: Ali Lorestani/TT

För Norges del, menar hon, var det riktigt att reducera smittspridning i början så att sjukdomen inte blev ett hot mot sjukvårdens kapacitet.

Hur ser du på flockimmunitet, ett begrepp som bland andra Donald Trump beskyllt Sverige för att eftersöka?

– Flockimmunitet är inget man ska eftersträva. Det har Anders Tegnell också sagt tydligt. Däremot kan flockimmunitet bli ett möjligt resultat av att viruset fortsätter att cirkulera utan att låta sig stoppas. Men det råder osäkerhet om hur man uppnår immunitet, hur specifik den är i förhållande till olika varianter av virus och hur länge den varar. Jag vet inget land som säger att målet är att uppnå flockimmunitet.

Varför har mer än tio gånger så många människor avlidit i covid-19 i Sverige än i Norge?

 – Ni har haft en betydligt större smittspridning i Sverige. Det återstår att se vad som är orsaken till det. Det vill jag inte ha några synpunkter om nu. Det kan skyllas på att Sverige var sent ute, men också på att fler smittade kom in i landet vid en tidigare tidpunkt. 

Vi har varnat för att en pandemi sannolikt är den största risken globalt och för ett enskilt land. Men det har inte tagits på allvar.

Politiker i Sverige sägs ofta, till skillnad från politiker i Norge, ha lämnat över besluten i stor grad till experter.

– Jag upplever att skillnaderna överdrivs. Det finns en skillnad i förvaltning och traditioner, men norska politiker har lyssnat på experter och enligt min mening måste politiker inta en ståndpunkt när åtgärderna går så långt som de gjort och får så vittgående konsekvenser för samhället.

 Vilka åtgärder blir viktigast för att Norge ska lyckas med att öppna landet igen?

– Att hålla sig hemma när man har symtom, hålla avstånd och tvätta händerna. Och dessutom ett system för att testa, övervaka och analysera situationen så att vi väldigt tidigt kan identifiera smittspridning och isolera de som är positiva.

Hur kommer pandemin att förändra hur Norge förbereder sig inför nästa pandemi? För det här är väl inte den sista?

– Det har varit svårt att få gehör för det här tidigare: vi har varnat för att en pandemi sannolikt är den största risken globalt och för ett enskilt land. Men det har inte tagits på allvar. Ett skäl kan vara att många uppfattade svininfluensan för tio år sedan som en förkylning. Och föreställde sig att nästa pandemi blir likadan. Nu vet folk att pandemi är en reell risk inte bara för hälsan utan för hela samhället.

Läs mer: 

Norge håller fast vid strama resråd – men hoppas på nordisk öppning

Norges regering bjuder på virussäker 17-majdans