Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Norska staten inför rätta

Den kontroversiella frågan om oljeutvinning i Arktis delar Norge och även landets största parti. Regeringens företrädare menar att den unika rättegången som startar på tisdag i Oslo är slöseri med tid och pengar.

Rättssal 250 i Oslo tingsrätt är den där Anders Behring Breivik ställdes inför rätta efter terrorattackerna 2011. Den här gången handlar det om en helt annan typ av rättegång, men den kommer att följas med stort allmänintresse. Miljöorganisationerna Greenpeace och Natur och ungdom har stämt norska staten för brott mot grundlagen.

På andra sidan står landets oljeindustri och en politisk majoritet. Landets tre största partier står bakom beslutet att exploatera de miljökänsliga områdena och Tina Bru, regeringspartiet Høyres talesperson i oljepolitiska frågor, anser att miljöorganisationerna kastar bort sin egen tid, pengar, och tar resurser från rättsväsendet i onödan.

”Norsk olje- och gasproduktion är inte i strid med grundlagen. Politiken är brett förankrad i stortinget”, uttalade Tina Bru i ett pressmeddelande när stämningen av staten blev känd och hon tillade att norsk olje- och gasutvinning är underkastad de hårdaste miljö- och klimatregelverk och är i linje med FN:s klimatmål.

Norge är splittrat i frågan. Flera mindre partier, däribland den konservativa regeringens stödparti, liberala Venstre, vill stoppa exploateringen och även socialdemokratiska Arbeiderpartiet är, även om man officiellt gett klartecken, delat.

Enorma intäkter och många arbetstillfällen står på spel. Över 30.000 norska jobb har försvunnit på grund av sjunkande oljepris. Oljefältet Johan Sverdrup i Nordsjön, där beslut om exploatering sedan länge är taget, beräknas kunna ge olja för upp till 1.500 miljarder kronor under 50 år, men också 800 miljoner ton koldioxid.

Hur mycket pengar och potentiella utsläpp som vilar på botten av Barents hav vet man inte ännu. Miljöorganisationerna menar att Norge redan har olja så det räcker och att ytterligare exploatering, oavsett om Norge anser sig producera en renare olja, kommer att leda till mer utsläpp.

Många, både i Norge och utomlands, kommer att vara intresserade av att höra vad Oslo tingsrätt anser. Bland annat svenska Lundin Petroleum, som är ett av 13 bolag som fått rätt att börja borra i det omtvistade området enligt den 23:e licensrundan. Robert Eriksson, oljebolagets presstalesman, skriver i ett mejl till DN att företaget bedriver all sin verksamhet på den norska kontinentalsockeln i enlighet med Norges lagar på området och att det är värt att notera att inget oljebolag är inblandat i rättegången.

”Det här är en fråga som hanteras på ett professionellt sätt av Norges regering samt landets myndigheter och rättsväsende”, skriver Eriksson, som anser att företaget arbetar aktivt på miljöområdet och har lyckats minska sin koldioxidintensitetsnivå till en av de lägsta i branschen.

Han vill inte spekulera i vad konsekvenserna skulle bli med en fällande dom. Men om miljöorganisationerna går segrande ur striden är det sannolikt att oljebolag som investerat miljarder i borrningen kan komma med skadeståndskrav på den norska staten. Oavsett utfallet i tingsrätten lär den här processen vandra till högre instanser och pågå i flera år.

Fakta. Licenser att borra i omstritt område

I januari 2015 utlyste det norska olje- och energidepartementet den 23:e licensrundan, där oljebolag kunde söka rättigheter att borra i områden i Barents hav.

Licensen rör 57 fält eller delar av fält. 34 av dem finns i de omstridda delarna i sydöstra Barents hav, 20 i andra delar av havet och tre fält väster om Norge. I maj 2016 fick 13 bolag licenser, däribland svenska Lundin Petroleum, som redan inlett sina provborrningar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.