Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-20 16:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/nu-kan-usa-satta-planerna-i-verket-att-lamna-klimatavtalet/

Världen

Nu kan USA sätta planerna i verket att lämna klimatavtalet

Demonstrationer mot klimatförändringar i Los Angeles. President Donald Trump vill dra USA ur Parisavtalet om klimatet. Den 4 november är första dagen en begäran kan skickas in. Foto: Frederic J. Brown/AFP

Den 4 november är den första dag då president Donald Trump formellt kan begära att USA drar sig ur Parisavtalet om klimatet. Utträdesprocessen tar ett år – alltså kan USA tidigast lämna avtalet dagen efter presidentvalet nästa år. 

Redan under sin kampanj inför presidentvalet 2016 sa Donald Trump att han skulle ta USA ur Parisavtalet. Det var ett av många löften, eller hot, om att dra tillbaka miljö- och klimatåtgärder som president Barack Obama hade infört, för att locka väljare som ville se stöd och lättnader för fossilindustrin.

Trump har också hållit fast vid sin linje att förneka klimatförändringen och dragit tillbaka en hel del miljöregleringar. Efter bara en kort tid som president, sommaren 2017, skickades brev till FN där USA sa sig vilja dra sig ur Parisavtalet.

Men det brevet var mer en signal. Rent formellt är det först nu, den 4 november 2019, som det är möjligt för USA att formellt begära utträde. Sedan tar själva utträdesprocessen ett år, det innebär att om en begäran om utträde nu skickas in så går USA, världens näst största utsläppsland, ut ur avtalet den 4 november 2020, dagen efter presidentvalet.

De flesta bedömare tror att en formell begäran kommer att lämnas in, även om det inte blir exakt den 4 november så lär den komma inom kort.

– Vi tror att det kommer att hända under november. Det kan hända den 4 eller senare, det beror lite på vad som händer med riksrättsprocessen, säger Andrew Light, senior rådgivare på den internationella forskarorganisationen World resources institute, WRI.

Han är också professor vid George Mason University och har tidigare arbetat med klimatfrågor inom USA:s utrikesdepartement under Obamas tid.

– Vi tror att det är ett stort misstag, och inte ligger i USA:s intresse. Överlag vet vi mycket mer i dag än för två år sedan om hur klimatförändringen drabbar USA, vilken skada den gör. Det formella sista steget för att gå ut ur Parisavtalet görs med risken för stora förluster för befolkningen.

Andrew Light hänvisar till den rapport som kom för ett år sedan där amerikanska myndigheter sammanställde vad klimatförändringen skulle innebär för USA.

– Rapporten konstaterade att om inga åtgärder vidtas kan klimatförändringen i slutet av århundradet komma att att orsaka förstörelse för hundratals miljarder dollar varje år i USA. Och även leda till tiotusentals dödsfall, säger han.

Enligt en undersökning som gjordes av Yale-universitetet förra året ger 77 procent av amerikanarna sitt stöd för att USA ska stanna kvar i Parisavtalet. Även hos republikaner stödde en majoritet, 60 procent, att landet stannar kvar.

Internationellt väckte Trumps besked att han hade för avsikt att ta landet ur Parisavtalet farhågor om att andra länder skulle följa efter. Men hittills har det inte skett - tvärtom. Flera länder har istället ratificerat avtalet. Till de senast nytillkomna hör Nordkorea, Syrien och - för bara någon månad sedan - Ryssland.

– Utifrån Rysslands tidigare hållning var det förvånande. Ryssland har länge betraktats som motsträvigt och det var verkligen inte självklart att de skulle ratificera avtalet och det kan finnas olika förklaringar till det. En del menar att de passar på att stiga in i varje tomrum som USA lämnar så att de kan få en roll där, det kan vara en förklaring, men jag vet inte, säger Björn-Ola Linnér, klimatpolitikforskare och professor vid Linköpings universitet.

Att Ryssland och andra stormakter som till exempel Kina får chansen att ta över huvudrollen när det gäller de globala klimatförhandlingarna tror han inte spelar någon roll för USA:s beslut att dra sig ur.

– Det känns inte så. För Trumpadministrationen verkar det vara mindre viktigt om stormaktsrivalerna stärks eller inte. Det såg vi Syrien. Där drog de sig tillbaka medan Turkiet och Ryssland tackar och tar emot. 

Ökar risken för att andra länder följer efter om USA skickar in sin ansökan och på riktigt inte längre är med i Parisavtalet om ett år?

– Det är svårt att säga. Skadan är redan skedd genom att de har skapat en viss osäkerhet kring Parisavtalet. Styrkan i avtalet är att alla länder är med. Det är en väldigt tydlig signal till marknad och till folk och alla länder, säger Björn-Ola Linnér.

Även om USA träder ur avtalet så driver stora och starka inhemska krafter kravet att landet ska vara kvar och fortsätta följa målsättningarna från avtalet. En rad städer, stater, företag och organisationer har samlats i nätverket  ”America’s Pledge”. Tillsammans representerar de närmare 70 procent av landets BNP, om de var ett land skulle gruppen vara världens näst största ekonomi.

– Det är en enormt god signal till resten av världen eftersom det är starka ekonomiska motorer som Kalifornien och New York vars samlade produktion är väldigt betydande. Den dagen det blir skifte finns det en plattform att bygga vidare på, säger Björn-Ola Linnér. 

Fakta: Hur går kampen mot klimatathotet?