Transsylvanien har rullat ut röda matten för EU:s stats- och regeringschefer. Toppmötet i Sibiu, på självaste Europadagen 9 maj, var från början tänkt vara en nystart för ett EU utan Storbritannien. Detta skulle bli tillfället när EU-ledarna drog upp de stora linjerna för Europas framtid efter Brexit.

Men britterna är fortfarande med, även om premiärminister Theresa May håller sig borta från mötet. Därmed är den omgivande politiska miljön annorlunda för de 27 EU-ledarnas informella träff (alla herrar kommer ändå att ha slips, utom Greklands Alexis Tsipras). 

Syftet med mötet är dels att för omgivningen uppvisa sin enighet, dels att diskutera vilka som är de viktigaste frågorna för unionen att ta itu med de närmaste fem åren.

Det förstnämnda, enigheten, är tio allmänt hållna löften i stil med att verka tillsammans för Europas och dess medborgares bästa.

På det andra området, de viktiga frågorna, är tanken att medlemsstaterna mer fritt ska kunna ventilera sina åsikter. Österrikes Sebastian Kurz har redan sagt att han vill att Lissabonfördraget (”EU:s grundlag”) ses över, Spaniens Pedro Sánchez kräver gemensam arbetslöshetsförsäkring, Sverige och flera andra medlemsstater vill sätta miljöfrågorna högre upp på dagordningen i arbetet för ett klimatneutralt EU till 2050. Bland annat genom att hårdare styra vilka projekt som EU:s budget finansierar. 

Inga beslut ska fattas, men diskussionerna kommer att vara basen för nästa toppmöte vid midsommar. Då ska det sättas på pränt vilka frågor som EU27 enats om är viktigast fram till 2024.

Det som även kommer att diskuteras är vilka personer som ska leda EU-institutionerna framöver. Ett antal toppjobb blir nämligen lediga det närmaste halvåret.

Till exempel de som är kopplade till EU-kommissionen; ordförandeposten som Jean-Claude Juncker har och utrikeschefen Federica Mogherinis tjänst. Dessutom ska Europeiska rådets Donald Tusk, centralbankschefen Mario Draghi och Europaparlamentets talman Antonio Tajani ersättas.

Talmannen bestäms av EU-parlamentet. Parlamentet har numera även större inflytande över vem som får bli ordförande för kommissionen. 

Men eftersom alla tjänster sammantaget bör återspegla hur unionen ser ut politiskt, könsmässigt, geografiskt och så vidare är det upplagt för kompromisser och kohandel mellan stats- och regeringscheferna. ”Ett pussel ska läggas”, som en diplomat uttrycker det.

Blir tysken Manfred Weber kommissionsordförande, som parlamentets stora partigrupp EPP vill (där M och KD ingår) finns inte plats för någon annan från Tyskland.

Blir någon av finländarna Erkki Liikanen eller Olli Rehn, som det ryktas om, ny centralbanschef lär ingen annan nordbo får en topptjänst.

Men räkna inte med något blodbad i Transsylvanien. Snarare blir detta tillfället för stats- och regeringscheferna att gadda ihop sig gentemot Europaparlamentet och hävda att det är just de, inte parlamentet, som ska avgöra vem som efterträder Juncker.

Läs mer. DN/Ipsos: Klimatet toppar väljarnas lista inför EU-valet 

Läs mer. EU-valet 2019: Allt du behöver veta