Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 08:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/ny-rapport-nastan-80-miljoner-manniskor-pa-flykt-i-varlden/

Världen

Ny rapport: Nästan 80 miljoner människor på flykt i världen

Foto: Lise Serud

En procent – 79,5 miljoner – av världens befolkning är på flykt undan krig, svält och katastrofer. Det är nästan en fördubbling sedan 2010, bara under förra året tvingades 11 miljoner människor att lämna sina hem. Det visar nya siffror från UNHCR.

– Det är en oroväckande utveckling, säger Åsa Widell, generalsekreterare i Sverige för UNHCR.

Den årliga rapporten ”Globala trender” från FN:s flyktingorgan UNHCR summerar inte bara förra årets statistik utan sammanfattar även förra decenniet. 2010-talet går till historien som en tid av oro och konflikter som har tvingat människor på flykt i en ständigt ökande takt: från 41 miljoner år 2010 till 79,5 miljoner människor 2019. 

– En förklaring till ökningen är att flyktingsituationerna har blir mer långdragna. Färre kan återvända till sina hem för konflikterna fortsätter. I dag är den genomsnittliga tiden för en flykting 17 år, säger Åsa Widell. 

Människor som är på flykt består enligt rapporten av tre huvudgrupper: Den första är de som tvingats fly från sina länder på grund av konflikter, krig och förföljelse, 26 miljoner, varav 5,6 miljoner statslösa palestinier. 

Den andra gruppen är asylsökande som väntar på att beviljas flyktingstatus i ett värdland, 4,2 miljoner personer. Den tredje gruppen är människor som flytt inom sitt eget land, så kallade internflyktingar, 45.7 miljoner.

Av de 11 miljoner som flydde sina hem förra året, sökte 2,4 miljoner hjälp i ett värdland, medan 8,6 miljoner var internflyktingar. 

– Det är väldigt många som flyr inom sitt eget land och de kan vara i en ännu mer utsatt situation, säger Åsa Widell. 

Mer än två tredjedelar (68 procent) av alla flyktingar kommer från endast fem länder: Syrien, Venezuela, Afghanistan, Sydsudan och Myanmar. De flesta, 85 procent, flyr till intilliggande länder, som Turkiet. Med sina ungefär 3,5 miljoner flyktingar har Turkiet tagit emot flest människor på flykt i världen, enligt rapporten. 

För en majoritet innebär livet på flykt stora umbäranden och svårigheter att bygga upp ett liv med bostad, sysselsättning och skolgång. Hela 40 procent av alla flyktingar är under 18 år. 

– Många barn är födda i ett flyktingskap och känner inte till något annat. De existerar ofta vid sidan av i värdländerna och har svårare att få gå i skola. Det är något som vi på UNHCR arbetar uttalat med; att värdländerna inkluderar flyktingbarnen. Men för dem som det skulle göra mest skillnad är den vägen ofta stängd, säger Åsa Widell. 

Att kunna återvända hem i säkerhet är den lösning som majoriteten av världens flyktingar föredrar. Men endast 317.200 flyktingar kunde komma tillbaka till sitt hemland 2019, medan 107.800 personer togs emot som kvotflykting i ett tredje land. 

Sverige tar emot många kvotflyktingar, enligt Åsa Widell. Förra året fick cirka 5.000 kvotflyktingar uppehållstillstånd här. 

– Att länder tar emot kvotflyktingar är en varaktig och bra lösning, säger hon.

Även när det gäller bidrag till UNHCR gör Sverige en stor insats, bara en procent av organisationen finansieras av FN, resten kommer från frivilliga donationer. 

En blick framåt, på nästa decennium, har få ljuspunkter vad gäller konfliktlösningar i nuläget. Åsa Widell pekar i stället på klimatet som en ny riskfaktor. År 2050 riskerar 250 miljoner människor ha fått lämna sina hem på grund av klimatet, säger hon. 

– Utvecklingen går åt fel håll och vi ser redan tendenser att människor som flyr sina hem orsakat av klimat ökar.