Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-07 04:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/nya-dodsoffer-i-bolivias-politiska-protester/

Världen

Nya dödsoffer i Bolivias politiska protester

Anhöriga sörjer de fem personer som dödades i Cochabamba i fredags. Foto: STR

Fyra personer ska ha dött i samband med protesterna i Bolivia på lördagen. Enligt den amerikanska människorättsorganisationen IACHR har den politiska oron i landet hittills skördat 23 dödsoffer.

I fredags sköts fem Moralesanhängare till döds av säkerhetsstyrkorna i staden Cochabamba i centrala Bolivia. Dagen efter kom rapporter från Washingtonbaserade IACHR att ytterligare fyra personer har dött i sammandrabbningar mellan demonstranter och polis i huvudstaden La Paz, skriver nyhetsbyrån AFP. Antal skadade räknas till minst 122 bara i helgen. 

De våldsamma protesterna mellan polis och den avsatta presidenten Evo Morales anhängare fick nytt bränsle när oppositionspolitikern Jeanine Anjes Áñez i tisdags utropade sig till ny tillfällig president i Bolivias interimsregering. 

Högerpolitikern Áñez tog över toppjobbet för att undvika ett maktvakuum - ett drag som godkändes av konstitutionella domstolen. Samtidigt ser IACHR med oro på det dekret som hon annonserade i torsdags, vilket tillåter de väpnade styrkorna i landet att delta i att upprätthålla ordningen och befria dem från kriminellt ansvar.

Evo Morales kritiserade dekretet i ett inlägg på Twitter där han menar att åtgärden ger ”carte blanche och straffrihet för en massaker på människor”, skriver AFP.

Enligt IACHR har nu 23 personer dött sedan protesterna började efter valet den 20 oktober. Interimsregeringen har dock inte officiellt bekräftat lördagens fyra döda.

Bolivias interimsregering och avgångne president Evo Morales socialistparti Mas har kommit överens om att samarbeta för att nya val ska kunna hållas och att den pågående politiska krisen ska lösas. Samtidigt har maktkampen efter det omstridda valet gjort att polariseringen ökat hos befolkningen och handlar allt mer om kultur och identitet. Bolivias historia präglas av djupa sprickor mellan stad och landsbygd, fattiga och rika samt urfolk och vita.

Evo Morales befinner sig i Mexiko efter att han tvingades avgå från presidentposten efter anklagelser om valfusk. Han vill återvända till Bolivia så snart det är möjligt, men säger att han kan avstå från att ställa upp när landet ska välja ny ledare. Samtidigt säger Jeanine Áñez att hon vill ställa Morales inför rätta för korruption.

Läs mer: 

Erik de la Reguera: Därför ger Mexiko politisk asyl till Evo Morales 

Svenske Adolfo i Bolivia: Dödsskjutningarna eldade på folkets ilska