Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Nyårsspaning: Vad kan vi vänta oss under 2018?

Kraftfullare stormar och nya krigshärdar är att vänta under 2018.
Kraftfullare stormar och nya krigshärdar är att vänta under 2018. Foto: NTB och TT

Värre stormar, lyssnande datorer, smartare genklipp, mörk materia och nya krigsfronter. Fem framstående forskare avslöjar vad de tror om utvecklingen under den närmaste framtiden.

Denna text publicerades först i Forskning och framsteg – en tidskrift som DN samarbetar med. Här kan du läsa mer om samarbetet.

Förödelse efter orkanen Irmas framfart i Florida.
Förödelse efter orkanen Irmas framfart i Florida. Foto: Alan Diaz/AP

1. Färre men kraftfullare stormar

Irma, Maria, Harvey och Jose – under hösten har många orkannamn presenterats i medierna. Meteorologiska världsorganisationen, WMO, har slagit fast att det var ovanligt gott om orkaner och andra extrema väderfenomen under 2017. 

Året tycks dessutom gå till historien som ett av de varmaste i modern tid. Vad kan vi då vänta oss av 2018?

– Vi kommer att se extremväder och väderkatastrofer även under 2018, men det är inte möjligt att säga om det blir mer eller mindre omfattande än 2017, säger Erik Kjellström, enhetschef vid Rossby centre, som är SMHI:s enhet för klimatmodellering.

Enligt en ny rapport i The Lancet så har antalet väderkatastrofer ökat med närmare 50 procent sedan 1990-talet. Den främsta orsaken är sannolikt den globala uppvärmningen. 

Enligt Erik Kjellström är det svårt att dra några generella slutsatser om hur våra breddgrader kommer att drabbas av väderkatastrofer om uppvärmningen fortsätter. När det gäller exempelvis stormar så är det troligare att de kommer att minska i antal. Det beror på att den globala uppvärmningen har större effekt vid polarområdena än vid ekvatorn.

– Det medför att temperaturkontrasterna mellan pol och ekvator minskar över tiden. Det är den kontrasten som ger upphov till de lågtryck som stormarna bildas i.

Men när ett lågtryck väl bildas så bidrar högre temperaturer å andra sidan till att det kan bli energirikare. 

– Vi skulle alltså kunna få färre men kraftfullare stormar på våra breddgrader framöver, säger Erik Kjellström.

Av Jesper Nyström, redaktör för biologi, geologi och miljöfrågor.

***

Vi kan börja prata på ett meningsfullt sätt med en dator.
Vi kan börja prata på ett meningsfullt sätt med en dator. Foto: Christine Olsson/TT

2. Datorerna blir bättre på att lyssna

Först det urgamla strategispelet go och sedan poker. De senaste två åren har artificiell intelligens, AI, besegrat människan inom flera nya områden. Det senaste datorprogrammet som blivit mästare på go har dessutom lärt sig att spela helt på egen hand, genom att lära sig av sina egna misstag.

Bakom de snabba framstegen ligger genombrott inom den gren av maskininlärning som kallas djupinlärning, deep learning.

Allra snabbast går utvecklingen inom bild- och språkbehandling. Tjänster för automatisk översättning, bildsökningar och talförståelse blir vanligare och vässas hela tiden.

– Under 2018 kommer utvecklingen att accelerera ytterligare. Hårdvaran blir bättre och allt fler forskare ger sig in på området. Djupinlärning har till exempel kunnat användas för att upptäcka hudcancer, säger Erik Fransén, professor i datalogi på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Ett hett forskningsområde är datorprogram som kan tolka innebörden av vad det ser eller läser. Ett sådant system skulle kunna läsa en text och sedan skriva om budskapet med andra ord, eller lyssna och förstå vad du menar, även om du inte säger det rent ut.

– Det betyder att vi kan börja prata på ett meningsfullt sätt med en dator, säger Erik Fransén.

 Av Marie Alpman, teknikredaktör.

***

Emmanuelle Charpentier, föreståndare vid Max Planck-institutet för infektionsbiologi i Berlin och gästprofessor vid Umeå universitet, är en av upptäckarna av gensaxen Crispr/Cas9 som kan användas som en mycket exakt sax för att klippa upp, byta ut eller stänga av bitar av arvsmassan eller laga trasiga gener.
Emmanuelle Charpentier, föreståndare vid Max Planck-institutet för infektionsbiologi i Berlin och gästprofessor vid Umeå universitet, är en av upptäckarna av gensaxen Crispr/Cas9 som kan användas som en mycket exakt sax för att klippa upp, byta ut eller stänga av bitar av arvsmassan eller laga trasiga gener. Foto: Beatrice Lundborg

3. Gensaxen gör nya klipp

Gensaxen, med det krångliga namnet Crispr/Cas9, har revolutionerat möjligheten att förändra arvsmassan hos levande organismer. 

– Den är absolut en stark kandidat till ett Nobelpris nästa år, säger Magnus Lundgren, mikrobiolog på Uppsala universitet.

Tekniken har redan testats på människor med långt gången cancer. Magnus Lundgren tror att den forskningen fortsätter, och att vi dessutom får se fler tillämpningar inom jordbruket. Där har gensaxen bland annat lett till grisar med resistens mot en virussjukdom. Sådana ändringar kan göras så att de inte går att skilja från vanlig avel.

– Kotletter från genförändrade grisar skulle kunna dyka upp på marknaden, utan att det kräver någon prövning enligt dagens regelverk för GMO, säger Magnus Lundgren.

Nyligen har forskare utvecklat en variant av gensaxen som byter ut enskilda ”bokstäver” i arvsmassan utan att ens klippa av dna-molekyler, vilket ytterligare ökar precisionen.

– Det kan ge nya behandlingar mot svåra ärftliga sjukdomar som Duchennes muskeldystrofi. Under nästa år kan jag tänka mig att metoden testas i djurförsök, säger Magnus Lundgren.

Av Per Snaprud, medicinredaktör.

***

Mörk materia.
Mörk materia. Foto: IBL

4. Avgörande tid för mörk materia

Ett av fysikens stora mysterier är universums mörka materia. Ungefär 85 procent av världsalltets massa består av något okänt och osynligt. Det mesta tyder på att den mörka materian består av partiklar, och den populäraste hypotesen är att det handlar om en så kallad Wimp – en ganska tung partikel som växelverkar svagt med vanlig materia.

Nu har forskarnas instrument blivit tillräckligt känsliga för att kunna fånga sådana partiklar när de passerar genom jorden. Det allra känsligaste instrumentet finns i Italien och heter Xenon. I början av 2018 ska resultat från en lång insamlingsperiod analyseras. Sedan, i slutet av 2018, kommer Xenon att byggas om och bli ännu större. 

Jan Conrad är ledare för den svenska forskargrupp som deltar i Xenon-experimentet. Han menar att avgörandets ögonblick börjar närma sig för WIMP-hypotesen:

– Antingen hittar vi en WIMP riktigt snart, eller så måste vi börja söka efter någon helt annan form av partikel.

Av Anna Davour, redaktör för astronomi och fysik.

***

Spåren efter kriget i Syrien syns redan vid den turkiska gränsen.
Spåren efter kriget i Syrien syns redan vid den turkiska gränsen. Foto: Terese Cristiansson

5. Nya fronter i både Syrien och Irak

Under 2017 gick kriget mot Islamiska staten mot sitt slut. Samtidigt har striderna i Syrien fortsatt, om än med minskad intensitet. Den ryskstödde Bashar al-Assad framstår som en allt tydligare vinnare. Det konstaterar Stina Högbladh, som är forskningssamordnare vid Uppsala universitets konfliktdatabas:

– Under 2018 kommer vi nog se nya grupper och fronter i både Syrien och Irak. Till exempel kommer den kurdiska frågan upp på bordet när IS drivits ut ur Irak. Det handlar även om risken för att nya radikala sunnigrupperingar tar till vapen efter Islamiska statens förlust på marken. 

Hon betonar dock att Islamiska staten inte är uträknad som terrorgrupp.

– Det är heller inga stora fredsprocesser på gång just nu, så vi ser troligen inte några stora eller viktiga fredsavtal under 2018, för sådana processer tar tid.

Andra platser i världen att hålla ögonen på under 2018 ligger i samma region. 

– Sinai i Egypten är oroligt. Där slåss IS-lojala islamister mot regeringstrupper. Situationen riskerar att eskalera.

Även i Afghanistan riskerar läget att förvärras under 2018, tror Stina Högbladh. Däremot bedömer hon att Pakistan, som tidigare var mycket oroligt, är på väg åt rätt håll och bör kunna fortsätta stabiliseras under 2018. 

Av Henrik Höjer, redaktör för humaniora och samhällsvetenskap.

Läs mer:

Efter 2017 behöver världen en andningspaus

USA:s agerande i klimatfrågan oroar forskare 

Det här behöver du ha hemma om krisen kommer

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.