Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 11:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/oppositionen-valspurtar-men-al-sisi-gar-mot-seger/

VÄRLDEN

Oppositionen valspurtar men al-Sisi går mot seger

Bild 1 av 2 Supportrar till Hamdin Sabbahi, en av två kandidater i presidentvalet, hade på fredagen slutspurt i valrörelsen på Talaat Harb-torget i Kairo.
Foto: ROGER TURESSON
Bild 2 av 2 ”Det är värre nu än under Mubaraks tid”, säger Zizo Abdou, som fruktar för sin säkerhet.
Foto: Roger Turesson

Kairo. Förre arméchefen Abdelfattah al-Sisi anses ohotad i Egyptens presidentval. Oppositionen är marginaliserad eller tystad. ”Militären har släppt loss en dödsmaskin”, säger Zizo Abdou från den tvärpolitiska 6 april-rörelsen, som förbjöds för en månad sedan.

När Egypten gick till presidentval för knappt två år sedan hade väljarna tolv kandidater att välja mellan.

I årets extrainsatta val finns det bara två namn på valsedlarna: Abdelfattah al-Sisi, som är storfavorit, och underdoggen Hamdin Sabbahi.

Vart har oppositionen tagit vägen, kan man fråga sig. Svaret är tredelat: några sitter i fängelse, and­ra har marginaliserats, åter andra har valt att ställa sig bakom al-Sisi.

Det osannolika har nämligen inträffat att Abdelfattah al-Sisi, generalen som gått till val på att fortsätta jakten på anhängare till islamiströrelsen Muslimska brödra­skapet, har stöd av såväl partier på yttersta vänsterkanten som det salafistiska (bokstavstroget islamistiska) Nourpartiet, liksom social­demokraterna och en rad andra etablerade partier.

Hamdin Sabbahi deltar i presidentvalet, men på marginalen. Det är knappt någon som på allvar tror att den vänsternationalistiske opposi­tionspolitikern ska kunna utmana al-Sisi. Sabbahi fördöms från väns­terhåll för att han över huvud taget ställer upp i valet. Hans deltagande skapar legitimitet till en valrörelse vars enda syfte är att bygga en demokratisk fasad kring valet av militärens kandidat al-Sisi, menar kritikerna.

Men Sabbahis supportrar, som hade slutspurt i valrörelsen i cent­rala Kairo på fredagskvällen, väljer att visa upp en optimistisk attityd:

– Jag tror att vi kan överraska. Flera av dem som tidigare sagt att de tänkt bojkotta valet i protest har nu ändrat ståndpunkt och bestämt sig för att rösta för Hamdin Sabbahi i stället, säger frivilligarbetaren Menna al-Arab som offrat sin lediga fredag för att i drygt trettiogradig värme hänga upp blåvita banderoller på Talaat Harb-torget, en plats som ligger några kvarter från det betydligt större Tahrirtorget, ryktbart från revolutionens dagar.

Det är här på det mindre torget som Hamdin Sabbahi gör sitt sista försöka att övertyga egyptierna att han är rätt man för presidentposten.

En stor grupp bland dem som deltog i det senaste valet befinner sig antingen i fängelse eller på flykt undan terroristanklagelser. Det handlar framför allt om medlemmar och anhängare till Muslimska brödraskapet, rörelsen som i slutet av förra året först förbjöds, sedan stämplades som terroristorganisation. Förre presidenten Muhammad Mursi, brödraskapets man, sitter i häkte och riskerar dödsstraff. Det pågår en rättegång mot Mursi där han bland annat anklagas för medhjälp till mord på demonstranter.

I fängelset har Mursi sällskap av hela Muslimska brödraskapets ledning, plus en rad andra politiska aktivister – omkring 20 000 har fängslats av politiska skäl, enligt människorättsorganisationer. Helt nyligen dömdes hundratals medlemmar i Muslimska brödraskapet till döden i massrättegångar som väckt stark kritik från omvärlden.

Trots den yttre pressen har sympatisörer till brödraskapet ordnat smärre gatuprotester mest varje dag i Kairo under presidentval­rörelsens slutspurt, aktioner som slagits ned av säkerhetsstyrkor.

Men även kontakter med Muslimska brödraskapet kan stämplas som samröre med terrorister, något som journalister i dagens Egypten fått känna på.

Sedan snart ett halvår tillbaka sitter tre journalister från den all­arabiska tv-kanalen al-Jazira fängslade i Egypten. De greps när de på sitt hotell skulle genomföra en tv-intervju med en representant för Muslimska brödraskapet och anklagas för att ”sprida falska rykten” och för att ”hjälpa en terroristorganisation”.

Vädjanden om deras frigivning har kommit från anhöriga, från arbetsgivare och från pressorganisationer, men Egyptens regering har inte lyssnat. De utländska journalisterna sitter kvar i fängelset, tills vidare.

Den fängslade al-Jaziratrion är långt ifrån det enda exemplet på att mötes- och yttrandefriheten inskränks i Egypten. På fredagskvällen hölls en demonstration i Kairo till förmån för juristen Mahienour el-Massri, som i förra veckan dömdes till två års fängelse och motsvarande 50 000 kronor i böter för att ha deltagit i en demonstration utanför en domstolsbyggnad i Alexandria där två poliser ställdes inför rätta, anklagade för att ha misshandlat den unge bloggaren Khalid Said till döds.

Nya hårdare demonstrations­lagar som drevs igenom i november förra året medför att medverkan i ”illegala” demonstrationer kan ge upp till tre år i fängelse.

En av dem som planerade att delta i stödaktionen mot Mahienour el-Massri var Zizo Abdou, en av grundarna till den tvärpolitiska 6 april-rörelsen, en organisation som myndigheterna förbjöd för en månad sedan.

6 april-rörelsen, som var drivande kraft bakom massdemonstrationerna i Kairo i januari 2011 som ledde till president Hosni Mubaraks avgång, anklagas för ”spionage” och för ”aktiviteter som skadar Egyptens anseende”.

DN träffar Zizo Abdou på ett utekafé i centrala Kairo. Han är en spenslig glasögonprydd man i trettio­årsåldern med välvårdat skägg. Zizo Abdou fruktar för sin egen säkerhet, säger han. Två av hans kolleger i rörelsen avtjänar redan långa fängelsestraff. Flera andra har fått sina hem genomsökta av säkerhetstjänsten eller fått motta anonyma dödshot.

6 april-rörelsen grundades år 2008 av studenter som ville visa solidaritet med strejkande fabriksarbetare i industristaden Mahalla norr om Kairo. Under president Hosni Mubaraks tid vid makten ordnade de demonstrationer i Kairo som oftast upplöstes med våld av polisen.

– Men det är värre nu än under Mubaraks tid, säger Zizo Abdou.

– Militären har släppt loss en dödsmaskin som krossar demokratin och yttrandefriheten och därmed egyptiernas värdighet.

Zizo Abdou kommer inte att gå och rösta nästa vecka.

– Jag blir bedrövad när jag tänker på presidentvalet. Det är klart att al-Sisi kommer att vinna. Men inte för att han har väljarnas förtroende, utan för att han och hans kampanjstab injagat rädsla i egyptierna. Rädsla för islamister, rädsla för att säga sin egen mening.

Ändå är du på väg till en demonstration där du riskerar att gripas av polisen och hamna i fängelse?

– För mig finns inget alternativ. Jag har sett två kamrater dö framför mina ögon under tidigare protester. Om jag inte skulle gå ut och demonstrera mot det jag tycker är fel i Egypten, ett land som jag älskar, då skulle jag känna som om jag svek mina döda vänner.