Oro för högerextremt våld inför årsdagen i Charlottesville - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Oro för högerextremt våld inför årsdagen i Charlottesville

CHARLOTTESVILLE. Efter förra årets högerextrema attack har Charlottesville blivit förknippat med rasistiskt våld. Staden har en lång historia av segregation och diskriminering mot svarta, men i dag ser invånarna Charlottesville som en liberal oas i en konservativ del av den amerikanska södern.

Fjärde gatan i Charlottesvilles pittoreska stadskärna heter numera Heather Heyer Way. Gatan har döpts efter den 32-åriga kvinna som dödades av en högerextrem terrorist under de våldsamma upploppen här förra sommaren. Vid mordplatsen ligger drivor av blombuketter som en påminnelse om årsdagen av tragedin, nu på söndag. På tegelväggen bakom har tusentals personer skrivit kärleksfulla budskap som täcker ett helt bostadskvarter. 

Den högerextrema demonstrationen “Unite the right” 2017 skapade en bild av Charlottesville som ett nav för rasistiskt våld. Bland de som bor här är det ingen som håller med om den bilden. Den här lågmälda staden, som domineras av University of Virginias vidsträckta campus, är en av Virginias mest liberala städer.

- Högerextremisterna kom utifrån. Vi blev helt enkelt invaderade. Charlottesville blev en måltavla just för att vi ifrågasatte sydstaternas monument här. Vi är en kosmopolitisk ö på Virginias konservativa landsbygd, säger Siva Vaidyanathan, medieforskare på University of Virginia och bosatt i Charlottesville sedan tio år tillbaka.

Högerextremister demonstrerade i Charlottesville den 12 augusti 2017.
Högerextremister demonstrerade i Charlottesville den 12 augusti 2017. Foto: Steve Helber/AP

Sedan fjolårets tragedi har Charlottesville bytt ut sin borgmästare och polischef, som fick kritik för tafatthet gentemot det högerextrema våldet. Men statyn av Robert Lee, som formellt var anledningen till fjolårets högerextrema samling, står fortfarande kvar på Court square mitt i Charlottesville. Lee var general för sydstaterna i USA:s inbördeskrig på 1860-talet och stred för slaveriets bevarande. Statyn skyddas av en delstatslag i Virginia som förbjuder statliga monument från att rivas. Progressiva demokrater har försökt upphäva lagen men de har inte tillräckligt stöd för det i delstatens regering.

Konflikten kring statyn påminner om motsägelserna i dagens USA. Samtidigt som president Donald Trump sprider främlingsfientlig retorik och högerextremister mobiliserar över landet så pågår även en långsam korrigering av den amerikanska historieskrivningen, där landet tar itu med historiska synder mot svarta. I Washington öppnade nyligen ett stort museum tillägnat svarta amerikaners historia. I Alabama har USA fått sitt första museum tillägnat de tusentals svarta amerikaner som förlorade sina liv i brutala lynchningar. 

Monticello, den berömda plantagen strax utanför Charlottesville som tillhörde USA:s tredje president Thomas Jefferson, erbjuder sedan fem år tillbaka en ny guidad tur som förklarar slaveriets roll på plantagen. Under två sekel fick turister och besökare inte höra något om detta, men nu får de exempelvis lära sig hur Jefferson straffade olydiga slavar genom att sälja deras familjemedlemmar till andra gårdar. 

Andrea Douglas driver en organisation i Charlottesville som uppmärksammar stadens svarta historia. Hon tar emot i sitt rymliga kontor på Jefferson High School, Charlottesvilles äldsta skola för svarta elever, från en tid då skolor var officiellt segregerade i USA. Hon menar att det var just Charlottesvilles historia som lockade hit högerextremisterna förra året. Jason Kessler, högerextremisten som organiserade fjolårets samling, har själv rötter i Charlottesville och studerade på University of Virginia.

– Jag flyttade hit för 20 år sedan. Då var rasismen mer öppen. Grabbgängen på universitetet hade sydstatsflaggor i fönstren på sina studentbostäder. Nu märks rasismen snarare i ekonomiska och sociala faktorer, som bostadssegregationen eller det höga antalet svarta spädbarn som dör vid födseln. Vi är fortfarande en stad som präglas av den amerikanska söderns historia, säger Douglas.

Hon visar en glasurna med jorden från en lynchning av en ung svart man, som ägde rum här den 12 juli 1898. Bredvid urnan ligger en pärm med ett handskrivet brev från en vit kvinna som bevittnade lynchningen 1898. Hon har skrivit till sin man att mordet inte gick tillräckligt brutalt till. “Det gick alldeles för snabbt. Han borde först ha släpats efter en bil”.

– Frågan vi behöver ställa oss är vart detta hat tar vägen när det inte längre får sägas öppet? 

I princip varje skyltfönster och restaurang i centrala Charlottesville har nu hängt upp en liten affisch som visar stöd för Heather Heyer. Men många oroar sig för att det högerextrema våldet kan återvända hit i helgen. Delstatsregeringen i Virginia har utfärdat nödtillstånd i Charlottesville och har skickat hit 700 statliga poliser, vars närvaro tydligt märks i en stad där den befintliga poliskåren är betydligt mindre än så. 

Andrea Douglas är en av många engagerade antirasister i Charlottesville som vägrar låta sig skrämmas av högerextremisterna. Hon ska delta i en av flera antirasistiska demonstrationer i helgen.

– I sådana här tider tror jag inte att det är rätt taktik att stanna hemma. Vi kan inte sitta inne och vara rädda. Det här är min hemstad.

Läs mer: Trump kritiseras efter attacken i Charlottesville

Våldet i Charlottesville

Under den högerextrema demonstrationen “Unite the right” förra sommaren dödades Heather Heyer, en antirasistisk aktivist, när en högerextrem man körde en bil rakt in i en folksamling. Två poliser dog även i en helikopterolycka i samband med demonstrationen. Jason Kessler, som organiserade fjolårets demonstration, nekades tillstånd att ordna en ny marsch i Charlottesville, så årets upplaga äger i stället rum i Washington DC, två timmar norrut. Många i Charlottesville tror att högerextremister kommer att besöka Charlottesville på vägen. Virginias guvernör har utfärdat nödtillstånd i Charlottesville och skickat dit 700 poliser.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.