Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Oron ökar för kemvapenattack i Idlib

Foto: Omar Haj Kadour/AFP

Oron för en attack med kemvapen i Idlib ökar. På onsdagen uppmanade Tysklands regering omvärlden att ”göra allt” för att förhindra att stridsgaser kommer till användning vid en attack mot den syriska provinsen, som hålls av motståndare till regimen.

Tyskland antydde också att man kan komma att agera:

 – Vi kan inte bara titta bort om en kemvapenattack genomförs, sade den tyska förbundskanslern Angela Merkel på onsdagen, enligt Reuters.

Tyskland har varit en av de drivande krafterna i den så kallade Internationella stödgruppen för Syrien (ISSG) som försökt backa upp FN i arbetet med en politisk lösning på Syrienkriget.

Kemvapen har tidigare använts flera gånger tidigare i Idlib. Den mest omskrivna attacken inträffade den 4 april 2017 i Khan Sheikhoun i den västligaste delen av provinsen, då minst 92 människor dödades och omkring 200 skadades. 

Den internationella kemvapenövervakaren OPCW slog i juli 2017 fast att nervgiftet sarin använts och att preparatet kom från den syriska statens lager. Den syriska regimen nekar till gasattacken.

Den senaste veckan har det florerat rykten om att kemvapen åter ska användas i Idlib. Ryktena sprids av bägge stridande parterna. Bland annat i de ryska Kremlfinansierade tv-kanalerna RT.com och Sputnik, som påstår sig ha dokumenterat hur en amerikansk tv-station förbereder produktionen av en ”falsk flagg”-attack.

Men samtidigt som rädslan för en kemvapenattack piskas upp kommer också uppgifter om att Ryssland kan tänka sig en fredlig lösning i Idlib.

Om Turkiet, som stöder den syriska regimens motståndare, klarar av att gallra bort de terrorstämplade jihadisterna inom regimmotståndet, kan kampen om Idlibprovinsen kanske lösas på fredlig väg.

Det beskedet gav Rysslands särskilda Syriensändebud Alexander Lavrentjev efter att sent på tisdagskvällen haft överläggningar med FN:s medlare Staffan de Mistura i Genève.

Rysslands, Irans och Turkiets presidenter möttes i Teheran i fredags utan att komma överens om en framkomlig ickevåldslösning för Idlib, det sista större landområde i Syrien som domineras av motståndare till president Bashar al-Assad.

Förra året träffade parterna ett avtal om att i första hand Turkiet ska ansvara för att Idlib är en ”nedtrappningszon” där vapenvila råder. Turkisk militär har satt upp tolv observationsposter, i själva verket mindre militärbaser, inne i Idlibprovinsen. 

Tre miljoner civila i Idlib riskerar att hamna i korselden mellan framtyckande regeringstrupper, understödda av ryskt bombflyg, och en brokig skara regimmotståndare på uppskattningsvis 70.000 man.

Häromdagen skrev den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan en debattartikel i den konservativa amerikanska tidningen Wall Street Journal där han vädjade till omvärlden att väcka opinion mot en invasion av Idlib.

 

Fakta.Idlib

Idlib är en provins i Syrien med cirka tre miljoner invånare (hälften är internflyktingar) och en yta på cirka 6.000 kvadratkilometer. 

Det är den sista icke-regimkontrollerade provinsen i Syrien.

De senaste veckorna har den syriska regimen talat om ett återtagande av provinsen.

FN och andra humanitära organisationer är extremt oroade över situationen, eftersom riskerna för civila är oerhört stora.

Bedömare tror att omkring 800.000 personer kan fly Idlib, samtidigt som gränsen till Turkiet är stängd.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.