Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 14:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/parlamentsval-viktigt-test-for-tunisiens-demokrati/

Världen

Parlamentsval viktigt test för Tunisiens demokrati

I presidentvalet höll inte Rached Ghannouchi och hans Ennahda ända fram men i parlamentsvalet är partiet favoriter. Foto: Hassene Dridi/AP

På söndagen hålls parlamentsval i ett symboliskt viktigt land i arabvärlden: Tunisien är arabiska vårens hittills enda lyckade fall. Favoriter i valet är milt islamistiska Ennahda och ett nybildat populistiskt parti. Valet är också genrep inför nästa helgs presidentval, som står mellan två helt oprövade kort.

Söndagens parlamentsval i Tunisien ses som ett viktigt test för de partier som etablerats efter revolutionen för åtta år sedan.

Det har funnits en oro för lågt deltagade eftersom valet till den lagstiftande församlingen hamnat mitt i det tudelade presidentvalet. Men det partipolitiska intresset har ökat sedan de etablerade kandidaterna slogs ut av två helt oprövade kort i presidentvalets första omgång den 15 september.

Etta blev den tidigare juridikprofessorn Kais Saied med 18 procent av rösterna, strax före mediemogulen och populisten Nabil Karoui, som kammade hem 16 procent. De två möts i en andra och avgörande presidentvalsomgång den 13 oktober.

Det märkligaste med den kommande valfinalen är att Karoui, som kallats Tunisiens Berlusconi, sedan i augusti sitter i häkte anklagad för penningtvätt. Landets appellationsdomstol har flera gånger sagt nej till begäran från Karouis advokater om att han ska släppas, senast i tisdags.

Karouis anhängare menar att han frihetsberövats för att regeringen vill sabotera hans chanser att vinna valet. Det tillbakavisas bestämt av premiärministern Youssef Chahed.

– Rättsväsendet är helt självständigt efter revolutionen, säger Chahed till France 24.

– Det finns inga politiska fångar i Tunisien.

Att parlaments- och presidentvalen krockar på det här sättet beror på att den förra presidenten Beji Caid Essebsi avled den 25 juli. Enligt grundlagen måste då en ny president väljas inom 90 dagar. Parlamentsvalet var schemalagt sedan tidigare.

En av de presidentkandidater som slogs ut för tre veckor sedan var det milt islamistiska partiet Ennahdas. Partiets ledare Rached Ghannouchi säger inför parlamentsvalet att hans parti är redo att styra ensamt eller ”tillsammans med revolutionens krafter”.

De senaste fem åren har Tunisiens regering styrts av en koalition mellan Ennahda och flera sekulära partier, bland andra premiärminister Chaheds Länge leve Tunisien.

Vilka partier som blir störst är en helt öppen fråga, vilket visar att landets demokrati fungerar, till skillnad från i alla övriga länder som nåddes av arabiska våren för snart nio år sedan.

Ghannouchi tror att Ennahdas främsta konkurrent i parlamentsvalet blir Karouis nybildade Qalb Tounes, Tunisiens hjärta, men han vill inte gå i koalition med partier som misstänks för korruption, säger han.

Enligt Tunisiens grundlag bestämmer parlamentet vem som blir premiärminister, vilken i sin tur utser de flesta ministerposter. Presidenten har makt att stoppa lagstiftning och har direkt kontroll över försvars- och utrikespolitiken.

Nykomlingarna Karoui och Saied och deras partier rider på en våg av missnöje med de till synes kroniskt dåliga tiderna, som skylls på såväl de de sekulära som de religiösa eliterna i landet.

Ekonomin är knappast bättre än den var när arabiska våren startade i Tunisien i december 2010. Arbetslösheten är exempelvis högre.

Läs mer: Tunisiens Berlusconi favorit när Nordafrikas enda demokrati går till val