Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-15 04:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/pia-gripenberg-finland-far-skylla-pa-britterna/

Världen

Pia Gripenberg: Finland får skylla på britterna

Finlands premiärminister Antti Rinne och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Heikki Saukkomaa/AFP

Finlands ordförandeskap för EU detta halvår har gått sådär hittills. Det finns flera förklaringar till att betyget inte blir högre. Främst beror det på britterna.

Om inte om hade varit. Så mycket bättre hade inte förutsättningarna då varit för Finland att sköta ordförandeskapet för EU. Nu har Brexitfrågan tidvis helt dominerat agendan.

Redan 2016 stod det klart att Finland skulle hamna i en besvärlig sits. När brittiska väljare i folkomröstningen röstade sig ut ur EU skrotades planen att Storbritannien skulle vara ordförandeland andra halvåret 2017.

I stället fick Estland starta sex månader tidigare. Schemat för påföljande länder tidigarelades. Finland fick andra halvåret 2019 i stället för första halvåret 2020.

För finländarna betydde det dels att ordförandeskapet inleddes bara två och en halv månad efter riksdagsvalet, dels att Jean-Claude Juncker denna period lämnar som ordförande för EU-kommissionen och Donald Tusk som ordförande för Europeiska rådet.

Deras efterträdare tillträder den 1 december.

Från Brysselhorisont syns tydligt att Juncker längtar hem till Luxemburg och att Tusk siktar mot polska presidentvalet. Ingen av herrarna anstränger sig särskilt mycket för att få EU-maskineriet att löpa friktionsfritt.

Speciellt Tusks roll, att samordna stats- och regeringschefernas arbete, är viktigt för att en medlemsstat ska lyckas som ordförande. Senaste toppmötet i Bryssel var ett nederlag i det hänseendet. Visserligen kunde ledarna ena sig om nya Brexitavtalet, men de var osams om att Albanien och Nordmakedonien skulle få inleda medlemskapsförhandlingar med EU. Framför allt Frankrike stoppade beslutet.

Till det kommer att alla medlemstater är arga på Finland för att landet presenterat en kompromiss till långtidsbudget som ingen gillar. För mycket pengar och till fel saker, tycker länder som Sverige och Nederländerna. För lite pengar och till fel saker, tycker Polen med flera.

Men detta tillhör det politiska budgetspelet. Alla är arga till sista långa nattmanglingen är slut.

Den manglingen skulle ha kunnat komma vid ett extra toppmöte nu i november under finska ordförandeskapet. I stället spelas budgetpucken vidare till Kroatien (första halvåret 2020) och Tyskland (andra halvåret 2020).

Största invändningen mot Finland är att man kunde ha ordnat ett extra toppmöte i en fråga som landet brinner för. Premiärministern i ett ordförandeland brukar nämligen passa på att locka till sig övriga stats- och regeringschefer för att diskutera en hjärtefråga. Estland hade toppmöte om digitalisering 2017. Bulgarien om västra Balkan 2018.

Finland borde ha kallat till ett särskilt EU-toppmöte om klimatet. Det hade underlättat för unionen att enas om skärpta mål för 2030 och/eller för 2050 och hur man ska nå dit.

Läs mer: EU:s besked: Brexit skjuts upp 

Läs mer: Svenskan som förde Brexitförhandlingarna i mål