Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-26 00:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/pia-gripenberg-grona-partier-lyfter-far-nyckelroll-i-parlamentet/

Världen

Pia Gripenberg: Gröna partier lyfter – får nyckelroll i parlamentet

Jubel på tyska De Grönas valvaka. Foto: Tobias Schwarz/AFP

BRYSSEL. Den gröna vinden blåste starkare än väntat i EU-valet. Högervinden har däremot mojnat på flera håll. 

EU-vänner kan därför se valutgången i det som kallats ödesvalet som bättre än befarat. I kommande parlament får gröna och liberala partier nyckelrollen när nya allianser ska skapas.

EU-valet 2019

De första preliminära valresultaten i EU:s 28 medlemsstater visar att opinionsinstituten underskattat den gröna vågen. Partigruppen väntades få högst en handfull nya ledamöter. Nu verkar det bli runt 15.

Det beror framför allt på bra resultat i folkrika medlemsstater som Frankrike och Tyskland. De tyska gröna är nu klart största andra parti i landet med över 20 procent av rösterna. Tyska S ser ut att landa på runt 15 procent. Det betyder fler gröna ledamöter och ökat inflytande i ett mer splittrat EU-parlament.

Det fina resultatet för franska gröna partiet, enligt de första prognoserna, bidrar till att Emmanuel Macrons parti En Marche inte vinner i Frankrike.

Men även i länder som Belgien, Nederländerna och Finland går gröna framåt. I Finland fick de gröna mer röster än Socialdemokraterna, som nyligen vann riksdagsvalet. De många skolungdomar som klimatdemonstrerar över Europa har säkert bidragit till uppgången. Det som kallas Greta Thunberg-effekten. 

Sammantaget betyder fler gröna ledamöter förstås att deras inflytande ökar i ett mer splittrat EU-parlament. Gröna, tillsammans med liberaler, kommer att spela en nyckelroll när nya majoriteter ska skapas i parlamentet.

Högerpopulisterna blir också väsentligt fler i parlamentet framöver. Dock inte i den omfattning som spåtts i prognoserna. 

Största triumfen för högerpopulisterna är att Marine Le Pens parti Nationell samling ser ut att knocka Emmanuel Macrons En Marche. Här, i en av EU:s grundarstater. Där just Macron blivit den EU-politiker som drivit på ökat samarbete mellan medlemsstaterna och att unionen ska ta mer plats i världen.

Nu visar det sig att han inte ens kan försvara sitt projekt på hemmaplan. Det lär få hans värde att sjunka i övriga stats- och regeringschefers ögon, vilket kan påverka Macrons inflytande över vilka personer som får EU:s topptjänster framöver.

Men det är viktigt att inte överdriva Marine Le Pens framgång. Hennes parti var störst redan i valet 2014. Och antalet som röstat på henne har inte ökat. Snarare kan hon tappa någon ledamot i EU-parlamentet när alla röster till slut är räknade.

Den omtalade högervinden blåser alltså inte så starkt som opinionsmätningar antytt. I stället för att partierna på yttersta högerkanten får över 200 ledamöter i parlamentet, som mätningarna trodde, blir det snarare kanske 170. Av totalt 751.

I Belgien och Italien går högerpopulisterna framåt. Men de når inte alls så långt som väntat i Tyskland och Nederländerna.

Förmodligen väntar nu en stökig period innan de olika högerpopulistiska och -extremistiska partierna bestämt hur de ska organisera sig. I dag är de uppdelade på tre partigrupper. Det lär åtminstone bli två olika framöver om svenska SD ska hålla sitt löfte att inte flytta ihop med Le Pen och Italiens Salvini.

Hur det ska gå till är oklart. Partier som i dag ingår i samma grupp som SD, som Dansk folkeparti och Sannfinländarna, har sagt att de vill ingå i just Salvinis grupp. Dessutom kommer brittiska Tories att lämna gruppen efter Storbritanniens utträde.

Just Brexit komplicerar högerflanken i EU-parlamentet. Niger Farages Brexit Party kommer att rycka in med en stor trupp nu. Men samma trupp lämnar också så småningom.

Det är mycket möjligt att vi får se olika högeruppställningar före och efter Brexit.

Parlamentets två största partigrupper, EPP där M och KD ingår, samt S&D, där S ingår, tappar båda rejält. EPP allra mest. Det betyder att den majoritet som EPP och S&D kunde bilda i det tidigare parlamentet inte längre finns.

För att beslut ska gå igenom framöver behövs alltså nya koalitioner. Den liberala gruppen och den gröna blir, som nämnts, nyckelspelarna. Även om det blir fler kompromisser och långsammare beslutsfattande i nya parlamentet innebär valutgången inte alls de blockeringar som en del befarat. Utfallet i ödesvalet har för EU-vänner har blivit betydligt bättre än väntat.

En viktig förklaring är förmodligen det högre valdeltagandet. 2014 röstade 43 procent av EU:s röstberättigade. Detta år är preliminära siffran 50,5 procent. Väljare som tidigare år inte brytt sig om att rösta har i år gått till vallokalerna. Det har sannolikt stoppat ytterkantspartiernas möjlighet till genombrott.

Läs mer: Högerpopulisterna ökning mindre än väntat