Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Piratpartiet seglar upp som alternativ i politiken

Erna Yr Öldudottir är ordförande för Piratpartiets styrelse.
Erna Yr Öldudottir är ordförande för Piratpartiets styrelse. Foto: Nicklas Thegerström

Reykjavik. Ny författning och mer makt åt medborgarna. Det är huvudbudskapet från isländska Piratpartiet som snabbt växt till att bli landet största när förtroendet för de traditionella politikerna dalat.

I en oansenlig byggnad intill havet, förbi hamnen i Reykjavik och bortom rader av stormarknader, ligger Piratpartiets huvudkontor.

Odiskade kaffekoppar står framme, pizzakartonger ligger i ett hörn och skvallrar om resterna från förra kvällens möte. Det är bråda dagar för partiet som i rekordfart, det bildades i november 2012, har växt till att bli det flest islänningar ställer sig bakom. Enligt en opinionsmätning som publicerades på onsdagen får partiet 43 procent av väljarstödet - långt mer än något av de traditionella partierna.

– Väljarna har inget val. Alla de gamla partierna är involverade i skandaler och använder sin makt för att lyfta vissa grupper av befolkningen. Folk har tröttnat på det och inser att levnadsstandarden här kunde vara mycket högre om inte bara en liten elit sög åt sig vad landets rika resurser ger.

Det säger Erna Yr Öldudottir, ordförande för Piratpartiets styrelse medan hon brygger en kopp kaffe.

Foto: Nicklas Thegerstrom

Erna Yr Öldudottir. Foto: Nicklas Thegerström

Piratpartiet har rötterna i samma rörelse som sin svenska namne. Partiet hade i början rätten till fildelning på internet som huvudfråga. Men nu har man breddat sig och i högsta grad blivit en högljudd röst i isländsk politik. Med tre färgstarka parlamentariker och den senaste skandalen, som till sista tvingade bort statsministern, har allt fler lockats till isländsk politiks nykomling.

– Piratpartiets parlamentariker är de enda som säger hur det är utan krusiduller, säger Stefan Karl, en känd skådespelare på Island som ställer sig bakom partiet, medan han vattnar vattenkrasse i ett växthus han nyligen byggt.

Stefan Karl drömmer om ett nytt Island, och piratpartisterna är de som ska få det att hända, tror han.

– Vi vill ha en riktig demokrati, där alla på Island har något att säga till om. De senaste händelserna visar att folket blev rånat på sina egendomar.

Foto: Nicklas Thegerstrom

Stefan Karl. Foto: Nicklas Thegerström

Men vad vill Piratpartiet mer konkret? Det är högst oklart menar statsvetaren Eirikur Bergmann.

– Det enda de har varit tydliga med är att de vill ha en ny konstitution. I övrigt är det svårt att veta vad partiet vill.

Han ser ”piraternas” framgångar som en missnöjesyttring.

– Ekonomin på Island har återhämtat sig sedan finanskrisen, men inte förtroendet för politikerna. Därför har Piratpartiet växt så kraftigt.

Bergmann ställer sig dock tveksam till att 43 procent verkligen skulle lägga sin röst på Piratpartiet när de väl står i valbåset.

– Skulle de nå hälften av de siffrorna i ett val är det en jätteframgång. Många svarar att de stödjer dem som en protest, men när de väl ska rösta är det nog många som återgår till de traditionella partierna.

Tillbaka på partiets högkvarter avfärdar Erna Yr Öldudottir statsvetarens påstående om att Piratpartiet inte har någon färdig politik som ”löjligt”.

Hon tar snabbt fram datorn och scrollar ner i ett dokument som listar partiets politik på en rad områden. Samtidigt erkänner hon att partiets sätt att fatta beslut, alla medlemmar uppmanas vara med och rösta på internet, är tidskrävande. Därför kan hon exempelvis inte berätta vilken ekonomisk politik som partiet vill föra, eftersom de inte har röstat om det ännu.

Tydligt är att en ny konstitution är prioritet nummer ett för Piratpartiet, som inte har någon ledare. Den nuvarande författningen är föråldrad och delvis anledningen till den politiska förvirring som har uppstått de senaste dagarna, menar man.

Den nya konstitutionen vill de bland annat på ett tydligare sätt understryker yttrande- och åsiktsfrihet.

– Den måste vara ett skydd för folket mot staten, inte tvärtom, säger Erna Yr Öldudottir.

Erna Yr Öldudottir beskriver sig snarast som libertarian, en person som vill minimera statens inblandning i medborgarnas förehavanden och maximera deras frihet. Till de saker som utmärker partiet hör en liberal narkotikapolitik och större öppenhet i statliga myndigheter. Men samtidigt vill man till exempel öka resurserna till hälso- och sjukvård och införa en form av medborgarlön.

Protestparti är helt fel definition på partiet, menar Erna Yr Öldudottir.

– Vi vill inte ha revolution, vi vill ha stegvisa förbättringar.

Resultat i valet 2013 (Stöd i opinionsmätning

Resultat i valet 2013 (Stöd i opinionsmätning april 2017):

Självständighetspartiet (liberal-konservativt) 26,7 procent (21,6).

Framstegspartiet (mittenparti) 26,4 (7,9).

Samlingsfronten (socialdemokrater) 12,8 (10,2).

Vänsterpartiet - de gröna 10,8 (11,2).

Ljus framtid (liberalt) 8,2 (3,8)

Piratpartiet 5,1 (43,0).

Det isländska parlamentet, alltinget, väljs vart fjärde år och har 63 ledamöter. Alltinget är världens äldsta existerande parlament. Nästa val ska hållas senast i april 2017.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.