Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Politiken blev räddningen i sorgearbetet

Kampen för de värderingar som Anders Behring Breivik försökte krossa går vidare. För Munir Jaber blev det politiska engagemanget ett sätt att tackla upplevelserna vid massakern på Utøya för två somrar sedan.

Det är dukat till en improviserad fest i AUF Oslos högkvarter på åttonde våningen i höghuset på Youngstorget. Arbeiderpartiets ungdomsfylking, eller förbund som blivit den svenska översättningen, fyller 110 år. 23-årige Munir Jaber kommer med andan i halsen till vårt möte efter att under förmiddagen ha varit med och kampanjat inför Stortingsvalet i september.

– Låt mig bara ringa ett samtal, säger han och slår numret till en tidningsredaktion.

Han undrar om journalisten hört talas om den här skolan där de privata ägarna tagit ut vinst, något som är olagligt i Norge. Som ordförande i AUF Oslo är han beredd att göra ett uttalande. Tidningen ber att få återkomma.

Munir Jaber konstaterar att det är mycket att stå i just nu. Det gillar han.

– Den bästa medicinen för mig har varit att jobba, att vara med mina kamrater i AUF och arbeta för politiska saker, säger han.

Munir Jaber är född i Norge med en mamma från Marocko och en pappa från Eritrea. Han är muslim. Han är AUF:are. I en och samma person är han allt det som Anders Behring Breivik angrep på Utøya den 22 juli 2011.

Munir Jaber befann sig i kafébyggnaden, där några av de mest vidriga scenerna under tragedin utspelade sig. Han hörde skott, såg gärningsmannen utanför huset och låste en dörr. Det var kaos. Till slut flydde han tillsammans med en grupp kamrater ut ur byggnaden och ner till vattnet. De tog av sig kläderna och lämnade mobiltelefonerna vid stranden, men vattnet kändes för kallt. Breivik kom efter, Munir hörde skott, såg personer han känner bli träffade. Han såg döda människor. Till slut simmade han de cirka 600 meterna till fastlandet och säkerheten.

Vi har kommit överens om att inte prata så mycket om den fasansfulla dagen. Munir Jaber vill se framåt, men han konstaterar samtidigt att det är viktigt att prata om sina känslor och det har han kunnat göra med sina närmaste och med kamraterna i AUF.

En färsk undersökning från Nationellt centrum för våld och traumatisk stress visar att en tredjedel av dem som överlevde Utøya lider av depression eller har problem med koncentration, sömn och stress. Undersökningen visar samtidigt att problemen minskar. Hösten 2011 var siffran 70 procent.

Munir Jaber anser att det är viktigt att ta hjälp om man känner att man behöver den.

– I dag är det väldigt tabu att säga att man går till psykolog, men att prata om det man varit med om förebygger att man får problem senare i livet, säger Munir Jaber, som tycker att särskilt pojkar ska akta sig för att vara ”för macho” när det ­gäller att prata om svåra saker.

Han medger samtidigt att alla som var med om Utøya måste tillåtas att hitta sin egen väg att handskas med sorgen.

– Alla tacklar situationen olika och det sättet som du väljer är den riktiga. Jag har valt att arbeta hårt, någon kanske jobbar ännu hårdare medan andra väljer att ta det lite lugnt.

Han håller med AUF-ordföranden Eskil Pedersen om att det är viktigt att AUF inte blir en sorge­organisation utan fortsätter att kämpa för de värderingar som Breivik försökte krossa.

– För mig finns det ett stort värde att arbeta för det samhälle där din hudfärg och din sociala bakgrund inte ska betyda något, säger Munir Jaber.

I februari blev han vald till ordförande i AUF Oslo. Men det var inget han planerat. Han brukar försöka att inte planlägga för mycket av sitt liv.

– Om du fokuserar på att göra ett bra jobb just där du är brukar det gå bra till slut. Klarar du inte det kvalificerar du dig inte för nästa jobb, säger Munir Jaber.

På måndagen är det tvåårsdagen av terrorattackerna och snart är det ett år sedan domen mot Breivik föll. Tragedin kommer för evigt att finnas i norrmännens minne och även om Norge återvänt till vardagen är frågan om händelsen förändrat landet.

– Både ja och nej, svarar Munir Jaber.

Samtidigt som mycket är sig likt menar han att nationen blivit mer medveten om de extrema åsikterna som finns bland vissa norrmän.

– Kanske tänkte många att det här var något som fanns utanför landets gränser, eller något som vi hade här i landet under en kort period, men nu tror jag att fler blivit medvetna om att extremism finns, både i form av islamism och högerextremism, och att det är viktigt att bekämpa den. Den medvetenheten anser jag är en styrka för demokratin.

Även om Arbeiderpartiet riskerar att förlora regeringsmakten ser han fram mot sommarens valkamp och förklarar att det är viktigt att vända den senaste tidens trend med att allt färre unga norrmän väljer att rösta. Samtidigt ökade antalet medlemmar i de flesta politiska ungdomsförbund efter 22 juli och AUF fick tusentals nya anhängare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.