Det var i ett starkt politiskt laddat läge som Trump reste till de två drabbade städerna, först Dayton i delstaten Ohio och senare på onsdagen till El Paso i Texas. Många amerikaner har anklagat presidenten själv för att ha inspirerat till åtminstone skottdådet i El Paso, genom sina ständiga invandringsfientliga uttalanden – som att mexikaner skulle vara våldtäktsmän, afrikaner skulle komma från ”shithole countries” och icke-vita stadsdelar i städer som Baltimore skulle vara ”råttinfekterade”.

Nu försökte Trump betona sin roll som en enande kraft i en sörjande och splittrad nation. 

– Min retorik splittrar inte alls, den samlar i själva verket människor, sade Trump.

Men det som skulle ha varit en enande dag demonstrerade än en gång hur söndrat det amerikanska samhället är. På ena sidan Trump, uppbackad av av sin högljudda högernationalistiska väljarbas. På den andra sidan den stora mängd amerikaner som vill ha ett slut på vapenvåldet och det rasistiska hatet, som de anser får bränsle genom Trumps retorik.

I Dayton besökte Trump överlevande från skjutningen på ett sjukhus. Utanför stod demonstranter med plakat på vilka det stod: ”Gör någonting” och ”Du är varför”.

Tre dagar efter att USA chockades av de två massmorden som skördade 31 dödsoffer siktade alltså Trump på att ikläda sig rollen som en ledargestalt som står över den ilskna politiska retoriken och fungerar som ”healer-in-chief” som ska läka nationens sår.

Oddsen såg inte så bra ut. Redan när Vita huset meddelade att Trump avsåg att besöka El Paso och Dayton förklarade rader av lokala politiker att presidenten inte var välkommen. Detta därför att de anser att Trumps hatfulla retorik mot icke-vita amerikaner och invandrare har bidragit till några av den senaste tidens masskjutningar. Och när det stod klart att Trump var på väg inleddes planeringen av demonstrationer i båda städerna.

Innan Trump avreste från Washington svarade han på pressens frågor: I vilken mån har hans egen aggressiva retorik mot invandrare haft betydelse för det rasistiskt drivna våldsdådet i El Paso?

Redan där kollapsade Trumps försök att framstå som en enande landsfader. Han avvisade kopplingen mellan sin retorik och våldsdåden och svarade:

– Mina kritiker är folk som söker politisk vinning, det är personer som kandiderar i valet och har låga opinionssiffror. 

Han syftade sannolikt främst på den demokratiske presidentkandidaten Beto O’Rourke, som opinionsmätningarna ger ett stöd på 2–3 procent, men som också varit en av Trumps mest högljudda kritiker i kölvattnet på helgens två masskjutningar.

På onsdagskvällen gick förre vicepresidenten Joe Biden, som ligger etta i demokraternas primärvalfält, till hårt angrepp mot Trump i ett tal i Iowa:

– Vi har en president som har allierat sig med de mörkaste krafterna i denna nation. Trump erbjuder inget moraliskt ledarskap, inget intresse av att ena nationen, utan vi har en president som har en giftig tunga som offentligt har omfamnat en politisk strategi av hat, rasism och söndring.

Trump vände för sin del på frågan om hans medansvar genom att hänvisa till massakern i Dayton, Ohio, där motivet ännu inte har kunnat fastställas.

– Som jag förstår det var den som sköt i Dayton en anhängare till Bernie Sanders, en anhängare till Elizabeth Warren och till Antifa (en vänsterextrem antifascistisk rörelse, DN:s anm). Jag nämner det, men vill inte skylla dådet på dem.

Trump anlände först till Dayton, Ohio, och ska senare flyga vidare till El Paso, Texas. 

Det är just i El Paso, en gränsstad mot Mexiko, som Trump har mötts av den mest massiva kritiken. Det beror till stor del på att en stor majoritet av El Pasos befolkning – och flera av offren för helgens massaker – har latinamerikanskt ursprung eller är invandrade mexikaner.

Men också på den koppling som finns mellan gärningsmannens vit makt-ideologi och presidentens mer eller mindre öppna signaler till en nationalistisk opinion.

Den misstänkte mördaren, en 21-åring från Allen i norra Texas, publicerade strax innan han utförde sin masskjutning ett rasistiskt manifest där han tog avstånd från ”hispanics-invasionen i Texas”. Hans ord var ett eko av Trumps ständiga tal om horder av kriminella och våldsbenägna mexikaner som invaderar USA över gränsen.

Många påpekar att 21-åringen har en annan sak gemensamt med Trump; båda har svag eller ingen kunskap om Texas historia. Hispanics bosatte sig i området – som först var koloniserat av Spanien och sedan var en del av Mexiko – långt innan några ”anglos” dök upp, och innan Texas annekterades av USA i mitten av 1800-talet. Är det några som kan sägas ha invaderat är det vita européer.

När det gällde de allt starkare kraven på vapenkontroll sade Trump att han diskuterat frågan ledamöter i USA-kongressen de senaste dagarna, och att det finns en ”stor aptit” på att öka bakgrundskontrollerna, så att ”mentalt instabila, svårt sjuka människor” inte bär vapen.

Men någon politiskt aptit för att begränsa eller stoppa tillgången på ”anfallsvapen” såg han inte till. 

Läs mer:

Donald Trump: Vår nation måste sluta sig samman mot rasismen