Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 04:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/radda-barnen-det-har-visar-att-det-gar-att-fa-hem-dem/

Världen

Rädda Barnen: ”Det här visar att det går att få hem dem”

Kvinnor i al-Hol-lägret köar för nödhjälp. Foto: Maya Alleruzzo/AP

Rädda Barnen uppger att de har daglig kontakt med anhöriga till personer med små barn i al-Hol-lägret i Syrien. 

Barnen till IS-terroristen Michael Skråmo befinner sig nu i Erbil i Irak.

– Det här visar att det är möjligt, då förutsätter vi att man arbetar snabbt även med de andra barnen, säger Rädda Barnens Sverigechef Ola Mattsson.

Rätta artikel

Rädda Barnen har tidigare riktat skarp kritik mot regeringen för att låta barn till misstänkta IS-terrorister lida i syriska läger. På tisdagseftermiddagen uppgav kurdernas Sverigerepresentant Shiyar Ali att IS-terroristen Michael Skråmos barn har lämnat lägret i Syrien och förts till Irak. 

Barnen befinner sig nu i Erbil i den kurdiska delen av Irak. Dagens besked om Skråmos sju barn är enligt Rädda Barnen ett bevis på att fler barn med anknytning till Sverige kan lämna lägret.

– Jag förutsätter ju att UD jobbar med alla de barn som finns i området. Sen har just de här barnen fått stor uppmärksamhet, en anhörig har varit på plats och det har satt press. Jag förutsätter att anhöriga inte ska behöva åka ner för att få hjälp, men det här visar ju att det går att få hem dem. Det här visar att det är möjligt, då förutsätter vi att man arbetar snabbt med de andra barnen, säger Ola Mattsson, Sverigechef på Rädda Barnen.

Totalt beräknas 60 till 80 barn med svensk anknytning befinna sig i al-Hol-lägret. Enligt Ola Mattsson har organisationen varje dag kontakt med svenskar som försöker få information om vad som händer med deras anhöriga i al-Hol.

– De säger att de inte får någon information om UD om vad som händer nu. UD säger att de svarar, men de vi har kontakt med efterfrågar desperat besked utan att få information. Vi har daglig kontakt med anhöriga till personer som har små barn i lägren. Nu får en grupp lämna Syrien, men vad händer med de andra?, säger Ola Mattson.

Finns det inte större rättsliga svårigheter när barnen inte är föräldralösa?

– Vi har ett välfungerande rättssystem i Sverige och en bra socialtjänst som både kan göra bedömningar om misstankar om brott och om barnen behöver skydd.

UD skriver att de har kontakt med ”alla relevanta aktörer” som behöver vara inblandande för att barnen ska kunna få hjälp. Dels med kurder och med internationella aktörer på plats i lägren:

”Vi har också kontakt med svenska kommuner för att få till stånd en långsiktig lösning. Det ska inte råda något tvivel om att regeringen gör vad den kan för dessa barn och om möjligt ska de föras till Sverige. Barn ska inte behöva vistas i sådana här läger. Varje fall måste hanteras individuellt. Barnen befinner sig i olika situationer. De är i olika åldrar och vissa av dem är föräldralösa. Att identifiera svenskar födda på plats är svårt.”, skriver Buster Mirow Emitslöf, presskommunikatör på UD i ett mejl till DN på tisdagskvällen.

Det var den 19 april som morfadern Patricio Gálvez fick besked från den svenska ambassaden att den kurdisk-irakiska sidan beviljat tillståndet att föra in de sju barnbarnen för att senare ta dem till Sverige. 

Utrikesminister Margot Wallström har sagt att Sverige arbetar ”intensivt” för att barn med svensk koppling som befinner sig i Syrien ska få hjälp. ”Det ska inte råda något tvivel om att regeringen gör vad vi kan för dessa barn och om möjligt ska de föras till Sverige”, skrev Wallström på Facebook den 12 april.