Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 05:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/radda-barnen-vart-fjarde-barn-i-coronakarantan-kanner-angest/

Världen

Rädda Barnen: Vart fjärde barn i coronakarantän känner ångest

Foto: Magnus Hallgren

Ett av fyra barn som lever under restriktioner och skolstängningar som följd av den pågående coronapandemin känner ångest.

Det visar en enkätundersökning som Rädda Barnen genomfört i fem länder. 

– Det är väldigt allvarligt att många barn nu känner sig nedstämda eller oroliga, säger Hanna Thermaenius, barnpsykolog vid Rädda Barnen. 

Barnrättsorganisationen Rädda Barnen har intervjuat 6.000 barn och föräldrar i flera olika länder om deras mående i samband med coronapandemin. Resultaten visar att upp till 65 procent av de tillfrågade känner sig isolerade och uttråkade. 

Barnen som intervjuats bor i USA, Tyskland, Finland, Spanien och Storbritannien. Alla dessa länder har infört olika typer av restriktioner och skolstängningar som ett sätt att hantera pandemin. 

Många länder har sedan slutet av april gradvis öppnat upp sina skolor, men siffror från FN-organet UNESCO visar att drygt 1,2 miljarder barn och studenter fortfarande påverkas av stängningar som ett resultat av pandemin.

I Storbritannien, där skolorna alltjämt håller stängt, uppgav 20 procent av 500 barn som intervjuades att de kände oro, medan 34 procent uppgav att de kände sig rädda. I Tyskland oroade sig 33 procent av de tillfrågade barnen för att inte kunna slutföra läsåret. 

I vårt grannland Finland uppgav 70 procent av de 1.121 intervjuade barnen att de upplevt känslor av ångest. I Finland ska de skolor som hålls stängda åter öppnas den 14 maj. 

Hanna Thermaenius är barnpsykolog vid Rädda Barnen och arbetar bland annat med barn som varit med om svåra händelser och har behov av traumabehandling. Hon säger att restriktioner och oro under coronakrisen slår väldigt ojämlikt mot barn. 

Barn som har trygghet kring sig klarar sig som grupp bättre än de som nu lever med föräldrar som fått det allt svårare att få ekonomin att gå ihop, eller belastas av egen oro och otrygghet. 

– Det beror på vad man har tillgång till i sitt hem, hur stor isoleringen är och vad man skiljs ifrån. Och det utgår mycket från hur föräldrarna mår och har det. 

Att inte kunna gå i skolan under en sådan orolig tid kan då ytterligare stärka känslan av att normaliteten försvunnit. 

– Skolan gör att barn får strukturer och rutiner, och det viktigaste målet om barn känner oro eller nedstämdhet brukar vara att få dem att göra saker som de tycker om, som att vara med kompisar, lära sig och utvecklas. 

Hur skolstängningar på sikt påverkar barn är svårt att veta - och det är inte svartvitt. 

– Det handlar hela tiden om kombinationen av stress och sårbarheten, en del barn kan påverkas betydligt även av kortare nedstängningar på ett par veckor. De kan känna att världen inte är förutsägbar. Men för andra barn så kan en termin hemma vara ganska hanterbart och inte påverka så mycket, säger Hanna Thermaenius.

Därför är det viktigt att hantera barns känslor på individnivå och följa upp varje barn både under skolfrånvaro och hur de mår när skolorna öppnar igen. 

– Man måste titta på hur det är för barnet nu, hur de mår, hur de har det hemma och hur deras familj påverkats av krisens konsekvenser. Det blir också viktigt att kunna följa hur de har tillgodogjort sig skolarbetet - för där har barn olika förutsättningar. Skola i form av pedagoger, elevhälsa men även socialtjänst behöver ges resurser att kunna möta alla barns specifika behov, säger Hanna Thermaenius