Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Rapport: Finland och Sverige bör gå med i Nato samtidigt

Amerikanska marinkårssoldater under övning i Sverige 2015.
Amerikanska marinkårssoldater under övning i Sverige 2015. Foto: US Marine Corps

Tekniskt sett vore det inga problem för Finland att gå med i Nato – och säkerhetsmässigt skulle det stärka Finland. Men ska Sverige eller Finland gå med är det klokast att göra det tillsammans. Det är slutsatserna i en ny Natorapport som offentliggörs i Finland i dessa minuter.

– Det finns ingenting i den här rapporten som får Socialdemokraterna i Finland att ändra sin åsikt. Finland behöver inte ansöka om ett Natomedlemskap, säger Antti Rinne, ordförande för Finlands Socialdemokrater, till DN.

Rapporten har skrivits av René Nyberg som har varit Finlands ambassadör i Moskva och Berlin, Teija Tiilkainen som leder Utrikespolitiska institutet i Finland, den svenska diplomaten Mats Bergquist och den franska före detta diplomaten och analytikern François Heisbourg. Den är beställd av Finlands utrikesministerium.

Det är Rinne själv som kontaktar DN för en kommentar, vilket tydligt illustrerar hur viktig den här frågan är för Finland. Socialdemokraterna befinner sig just nu i opposition och i den borgerliga regeringen är Natovänliga Samlingspartiet tongivande – men Sannfinländarna och Centern som också sitter i regeringen är inte inne på något Natomedlemskap. Det är alltså inte heller socialdemokraterna.

– Visst har det ryska agerandet i Ukraina skapat nya spänningar kring Östersjön. Men det kommer inte fram något nytt i den här rapporten som skulle ändra vår ståndpunkt. Små länder ska inte gå inför några snabba linjeändringar i sin utrikes- och säkerhetspolitik, säger Rinne till DN.

Rapporten analyserar vad som skulle ske om Finland går med i Nato enligt flera olika scenarier: Om Finland går med tillsammans med Sverige, om Sverige går med utan Finland och om Sverige och Finland går med tillsammans. Slutsatsen, som upprepas på flera ställen, är att det mest önskvärda är att Sverige och Finland tillsammans går med.

Viktiga punkter i den finländska Natorapporten:

• Om Sverige ensamt ansluter sig till Nato blir Finland mer utsatt och sårbart än i dag. Det innebär en allvarlig utmaning för Stockholm då den så kallade Finlandsfrågan igen blir aktuell, det vill säga att man har ett grannland som ständigt tvingas balansera mot Ryssland.

• Om Finland ensamt ansluter sig uppstår en strategiskt vansklig situation där Finland blir en utpost nästan utan landsförbindelse med resten av Nato. Det är svårt att tänka sig att alliansen ska kunna hjälpa Finland utan att använda svenskt territorium.

• Om Finland och Sverige går med i Nato bör anslutningen ske så snabbt som möjligt, innan Ryssland får tid att ta till motåtgärder.

• Att Finland ensamt ansluter sig till Nato är inte önskvärt ur Natos synvinkel eftersom det försvårar försvaret av de baltiska länderna.

• Att Sverige ensamt ansluter sig till Nato kan i någon mån te sig attraktivt i ett logistiskt och operativt Nato-perspektiv, men innebär negativa konsekvenser för Finland.

• Finlands luftförsvar är redan kompatibelt med Natos.

• Ur Natos synvinkel är det mycket lättare att försvara Finland om även Sverige är medlem. 

• Ett finländskt Natomedlemskap innebär en tydlig avskräckande affekt och risken för en rysk felkalkyl skulle därmed begränsas.

• Finland skulle som Natomedlem förväntas ha en aktiv roll i försvaret av de baltiska länderna. Det innebär ett tryck på Finland att kunna operera utanför sina gränser.

• Ur Natos synpunkt skulle Finland lätt smälta in i Natogemenskapen. Landets militära styrkor uppfyller Natos krav. Finland har länge samarbetat med Nato och det borde vara okomplicerat för Finland att anpassa sig till Natos kommandostrukturer.

• Om både Finland och Sverige går med ändrar det tyngdpunkterna inom Nato. Östersjön skulle bli ett Nato-innanhav förutom kusten längs Kaliningrad och längst in i Finska viken. Den gemensamma gränsen mot Ryssland skulle fördubblas.

• Ett finländskt medlemskap i Nato skulle stärka landets direkta säkerhet. Samtidigt skulle det leda till en kris med Ryssland för obestämd tid. Spänningen skulle stiga. Någon öppen konflikt skulle inte nödvändigtvis följa, eftersom Ryssland vore medvetet om att alliansen reagerar mot övergrepp.

• Går Finland med i Nato betyder det ett nederlag för Moskvas skrämseltaktik, som Moskva paradoxalt nog har valt att satsa på – det vill säga att sända ut upprepade varningssignaler i stället för att gå in för förtroendeingivande åtgärder.

• Finland kan inte gå med i Nato snabbt eftersom det innebär en intern politisk process som skulle ta flera månader i anspråk, riksdagens godkännande och möjligen en folkomröstning. Går även Sverige med blir processen ännu mer utdragen eftersom folkomröstning i Sverige är mer självklar än i Finland. Under tiden skulle landet hela tiden utsättas för ett starkt tryck från Ryssland. Ryssland skulle eventuellt försöka aktivera Finlands ryska minoritet. 

• Om Finland och Sverige går med i Nato underlättas försvaret av de baltiska länderna betydligt. De skulle inte längre tillsammans med Norge och Polen utgöra de enda frontlinjestaterna mot Ryssland. 

• I Finland har försvarsviljan alltid varit extremt hög och nått upp till ca 80 procent. Ca 80 procent av alla män fullgör sin värnplikt. 

• En gemensam ansökan från Finland och Sverige innebär höjd spänning mellan Nato och Ryssland. Det alternativet är ändå att föredra. En ensidig svensk ansökan leder till att kalla kriget återvänder, det vill säga Finland måste manövrera försiktigt för att hålla balans mot Ryssland. Det skulle också innebära en diplomatisk utmaning för Stockholm.

• Slutsats: För Finland är det mycket bättre om Finland och Sverige ansöker gemensamt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.