Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Rapport kritiserar FBI:s utredning av Clintons e-post

Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton utreddes bara dagar för valet av FBI för felaktig hantering av e-post i rollen som utrikesminister.
Demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton utreddes bara dagar för valet av FBI för felaktig hantering av e-post i rollen som utrikesminister. Foto: Matt Rourke/AP

Michael Horowitz, interngranskaren på det amerikanska justitiedepartementet, kritiserar den tidigare FBI-chefen James Comey och dennes oförsiktiga sätt att leda utredningen av Hillary Clintons e-posthantering.

Det sker i en hett efterlängtad rapport som tagit 18 månader att färdigställa och är omkring 500 sidor lång. Horowitz har skärskådat FBI:s roll under valrörelsen 2016.

Horowitz beskriver James Comey som ”insubordinate”, upprorisk. Comey fattade beslutet att kritisera Hillary Clintons e-posthantering på en tv-sänd presskonferens i juli 2016 utan att först ha konsulterat justitiedepartementet om saken. Samtidigt som han fattade detta beslut undlät han att meddela allmänheten att FBI öppnat en utredning mot Trumpkampanjen om eventuella kontakter mellan Trumprådgivare och Ryssland. 

Såväl republikaner som demokrater har sett fram emot intergranskningens resultat. 

Många demokrater, som Hillary Clinton själv, är övertygade om att FBI och Comey  påverkade valutgången. Bara dagar innan valet den 8 november 2016 offentliggjorde Comey att FBI öppnat Clintonutredningen på nytt, eftersom nya mejl dykt som Comey fann viktiga att granska. 

Några månader innan hade Comey också recenserat Clintons e-posthantering offentligt och beskrivit den som ”extremt vårdslös”. Detta trots att FBI kunde konstatera att det inte fanns grund för åtal. Att kritisera en individ man samtidigt friar strider mot FBI:s standardförförande, hävdade flera kritiker då. Mot bakgrund av denna indignation över Comey har många demokrater sett fram emot rapporten.

Enligt referaten tecknar rapporten en kritisk bild av Comeys hantering; hans kontroversiella ledarskap gav FBI en roll i presidentvalet som myndigheten inte haft sedan Watergateskandalen, enligt New York Times läsning.

Men även republikaner har väntat på rapporten, bland andra den ivrige presidenten själv. Vissa republikaner anser att Clinton borde ha åtalats och kom för lätt undan av FBI. Dessa republikaner upplever att det på FBI existerar en ”stat i staten” som vill sätta käppar i hjulet för president Trump.

Horowitz rapport ifrågasätter inte Comeys beslut att fria Clinton. Beslutet var inte påverkat av politiska hänsyn, enligt Horowitz. Här dementerar alltså Horowitz Trumps konspirationsteorier.  

I maj 2017 fick James Comey sparken av Trump. Inledningsvis hävdade Trump att det var Comeys hantering av Clintons e-post som låg till grund för avskedandet. Senare har Trump sagt i intervjuer att det var FBI:s Rysslandsutredning som fick honom att sparka Comey. Oavsett lär Horowitz kritik av Comey inspirera Trump till nya attacker på honom och kanske legitimera hans beslut att avskeda Comey, åtminstone i Trumps egna ögon.

James Comey har gång på gång sagt att han står fast vid sina beslut och att han skulle ha handlat på samma sätt i dag. Hans motiv, hävdar han, var att skydda FBI. Hade han inte varit fullständigt transparent kring Clintonutredningen hade många Trumpanhängare fått sina misstankar om en ”stat i staten” bekräftade, menar Comey.  

Rapporten behandlar också sms-växlingen mellan två FBI-medarbetare som tidigare uppmärksammats för sina anti-Trump-sms. Agenten Peter Strzok och advokaten Lisa Page fick tidigare i år fick sparken för sina politiska konversationer. Duon var delaktig i såväl utredningen av Clintons e-post som Muellerutredningen om Ryssland. 

Horowitz rapport rymmer nya exempel på sms där Page och Strzok skriver att man vill eller tänker stoppa Trump från att bli president. De får kritik av Horowitz. Men rapporten understryker att paret inte påverkade slutresultatet av utredningar som de var inblandade i.

Fakta.Hillary Clintons e-post

Den demokratiske tidigare presidentkandidaten Hillary Clinton fick hård kritik då hon använt sin privata e-postserver när hon skrev meddelanden i tjänsten som utrikesminister, varav flera av dessa senare visade sig innehålla sekretessbelagd information.

I juli 2016 slog dåvarande FBI-chefen James Comey fast att hanterandet var slarvigt, men inte olagligt.

Men 28 oktober samma år, bara elva dagar före presidentvalet, offentliggjorde FBI att man återupptagit granskningen av Hillary Clintons hantering av e-post. Först ett par dagar före valet klargjorde Comey att det inte fanns någon anledning att åtala Clinton.

Hillary Clinton har sagt att den återupptagna FBI-utredningen bidrog starkt till att förstöra hennes chanser att vinna presidentvalet. Comey har beskrivit situationen i oktober som ett dilemma, men försvarat sig med att han skulle ha anklagats för att ha mörkat uppgifterna om han inte gjort det.

TT

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.