Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Rättegång gynnar Kirchner

Rättegångarna mot militärjuntans bödlar är en av orsakerna till att den sittande presidenten Cristina Kirchner är storfavorit i söndagens val. Under hennes tid vid makten har den tidigare så sköra demokratin i Argentina konsoliderats och rättsstaten stärkts.

– Sedan paret Kirchner kom till makten 2003 har människorättssituationen förbättrats avsevärt i Argentina. Slopandet av amnestilagarna krävde inte bara politisk vilja från regeringens sida, utan också en stark och självständig högsta domstol, vilket landet har igen lång tid framöver, säger Jose Miguel Vivanco, Amerikachef på människorättsorganisationen Human Rights Watch, till DN.

Han menar att rättsprocesserna har betydelse för hela Latinamerika.

– Rättegångarna mot ex-militärerna i Argentina och Chile, och till viss del även domen mot Perus expresident Fujimori, har satt igång en dominoeffekt i hela Latinamerika. Det är därför mycket mindre sannolikt med militärkupper i dag än tidigare, säger José Miguel Vivanco.

Men det var inte alltför länge sedan som militären fortfarande hade en avgörande roll i Argentina. De uniformerade fanns alltid med i bakgrunden, redo att återställa ”ordningen”, som de hade gjort vid så många tillfällen under 1900-talet.

Militärens allians med katolska kyrkan och den ekonomiska eliten ruckades visserligen något under Juan Peróns stormiga styre på 1940- och 50-talen. Den förre översten Perón lät sig inspireras av Mussolinis fascistiska Italien och gav arbetarklassen en plats i politiken de aldrig haft förut. Men till slut blev även han avsatt.

Två decennier senare var det Peróns sista fru, Isabel, som blev avsatt med våld, eftersom hon inte lyckats hantera de allt hårdare konflikterna mellan vänster- och högerfalangerna inom peronismen. Metoderna som militären använde sig av den här gången var de brutalast tänkbara. Män som Alfredo Astiz fick fria tyglar att utrota vänstersympatisörer, och inte sällan med amerikanska CIA:s välsignelse.

Det var inte förrän den ekonomiska krisen 2001 vände upp och ned på hela Argentinas politik som militärens roll avtog. Den etablerade politiska klassen försvann och vänsterperonisterna Nestor och Cristina Kirchner kom till makten. Ett av deras första initiativ var att riva upp amnestilagarna som så länge skyddat militärerna.

Resultatet? Ett ökat förtroende för demokratin i landet. I dag ser 66 procent av argentinarna demokrati som bästa tänkbara styrelseskick, jämfört med 58 procent för tio år sedan, enligt opinionsmätningen Latinobarómetro. Tillsammans med den starka ekonomin är det en förklaring till att Cristina Kirchner tros väljas om som president på söndag.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.