Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 16:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/rattegangen-mot-katalanska-separatisterna-inleds/

Världen

Rättegången mot katalanska separatisterna inleds

Bilder på de fängslade politikerna visas under en protest i Barcelona i februari 2018. Foto: Manu Fernandez/AP

På tisdag öppnar rättegången i Madrid mot de katalanska separatistledarna. Ett och ett halvt år efter deras misslyckade försök att bryta sig ur Spanien kretsar landets politiska strider nästan helt kring den infekterade frågan.

I en massdemonstration i Madrid på söndagen krävde högeranhängare att regeringen slutar förhandla med de katalanska självständighetspartierna och utlyser nyval.

Nathan Shachar
Rätta artikel

Rättsprocessen är nära knuten till en alltmer explosiv inrikespolitisk kris, som blockerar alla vägar framåt för den socialistiske premiärministern Pedro Sánchez. Mycket talar för att han redan bestämt sig för att utlysa parlamentsval i vår, och föra samman dem med EU- och kommunvalen den 26 maj.

I en massdemonstration i Madrid på söndagen krävde nationalistpartierna PP, Ciudadanos och Vox att regeringen slutar förhandla med de katalanska självständighetspartierna och utlyser nyval. Pedro Sánchez, som kom till makten i somras som en direkt följd av krisen, avbröt på lördagen sin ”dialog” med separatistregeringen i Barcelona. Han uppgav som skäl att katalanerna envisats med att diskutera självständighet.

Men det som verkligen skrämde honom var protesterna från det egna socialistpartiet, PSOE. Förre premiärministern Felipe González och hans drabant Alfonso Guerra, PSOE:s historiska ledare, har bägge tagit avstånd från Sánchez ”vänslande” med den katalanske regeringschefen Quim Torra, som är blott ett verktyg för den landsflyktige ledaren Carles Puigdemont. Från sin exil i Bryssel kräver Puigdemont att Torra tar upp självständigheten under alla kontakter med Madrid.

Tusentals demonstranter i Madrid lyfte på söndagen spanska flaggor och krävde premiärminister Pedro Sanchez avgång. Foto: Andrea Comas

Sánchez har goda skäl att förhandla, eftersom hans budget som presenteras i veckan, inte kan antas av kongressen i Madrid utan separatisternas stöd. Förkastas budgeten betyder det dock inte – som i många demokratier – regeringens fall. För att fälla regeringen måste oppositionen kunna presentera en alternativ koalition. Men det kan den inte, eftersom katalanska och baskiska nationalistpartier har en vågmästarroll i Madrid-parlamentet. De vill inte hjälpa spansknationalisterna till makten. 

De spanska socialisternas växande skepsis mot sin unge ledare har jordnära orsaker. På hundratals stora och små orter förbereder sig lokala socialister inför kommunvalen i maj. De är traumatiserade av decembervalet i Andalusien, Spaniens största region. Socialisterna hade aldrig förlorat ett val där, men nu styr högern. Den katalanska frågan, och anklagelserna mot Sánchez för ”vekhet mot katalanerna” gav nationalisterna vind i ryggen i Andalusien. Spanska socialister är nästan lika omedgörliga som högern ifråga om Katalonien, och PSOE:s borgmästare bävar för att de kommer att betala ett högt pris för Sánchez ”daltande” med de katalanska utbrytarna.

De katalanska separatisterna inser att de försätter Sánchez i en omöjlig belägenhet med sina mekaniskt upprepade krav på självständighet. De inser att de driver honom mot nyval och att resultatet sannolikt blir en högerkoalition vars partier kommer att tävla om att bestraffa och isolera separatisterna – och kanske upphäva det katalanska självstyret. Men det står inte i någon separatistledares makt att ge avkall på självständighetskravet. Puigdemonts ”Crida” – partiet har just bytt namn på nytt – och det äldre ERC konkurrerar om två miljoner separatiströster, och den som svävar på målet om ett fritt Katalonien kommer att känna av det.

Rättegången, i Högsta Domstolens 1700-talslokaler av röd sammet, förgyllda takreliefer och fabulösa kristallkronor, kommer att bli en känslomässig affär. De åtalade kommer inte bara att neka, de kommer att ifrågasätta Spaniens rätt att alls rannsaka dem. De spanska HD-domarna är överlag minst lika kritiska till den katalanska separatismen som högerpolitikerna, och det skulle förvåna om de åtalade undgår långa straff.

Flera länder, bland dem Belgien, Tyskland och Schweiz, har underkänt Spaniens definition av separatistledarna som ”upprorsmän”, och katalanerna har gott hopp om att fällande domar kommer att stöta på motstånd från den europeiska människorättstribunalen i Strasbourg.

Men eventuell kritik utifrån blir en klen tröst för katalanska nationalister. Deras stora dröm om ett europeiskt ingripande i konflikten krossades i oktober 2017. Den enda självständighet de kan se fram emot är den de själva får till stånd.

Läs mer: Katalanska separatistledaren: Anklagar dem som ställt mig inför rätta