Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Redaktionen jobbar under ständigt hot

Fyra löpsedlar hänger sida vid sida utanför ingången till Jyllands-Posten. Två stora bilder finns på löpsedlarna. Den vänstra föreställer hotellet i Mombai efter terrorattacken 2008. Det är ett hörnhus och röken väller ut ur bottenvåningen. Den vänstra bilden föreställer ett liknande hörnhus; tidningshuset vid Rådhusplatsen där både Jyllands-Posten, Politiken och Ekstrabladet har sina redaktioner. Löpsedlarnas rubrik lyder: ”Få minuter från blodbad.”

 

I Jyllands-Postens reception sitter en ensam kvinna. Hon talar i telefon. Det är uppenbart att det är en vän som ringer för att ge tröst och medlidande i den hemska situationen. Receptionisten verkar inte så skakad. Hon avbryter samtalet och ringer någon högre upp i huset.

– Det står två svenska journalister här, säger hon.

Vi får tala med direktörens sekreterare.

– Det är bara direktören som får uttala sig till medierna i denna sak. Och han vill inte längre uttala sig.

– Men vi vill bara veta hur de anställda tänker och känner efter detta mycket konkreta hot, säger vi.

– Tyvärr, det går inte.

Det låter lite konstigt. Ända sedan Jyllands-Posten publicerade Muhammedteckningarna för fem år sedan har tidningen med emfas hävdat yttrandefrihetens principer. När tidningen nu själv står i centrum för nyheterna får ingen yttra sig.

Vi försöker ringa några av reportrarna som skrivit om saken. Ingen vill yttra sig.
Sveriges Radios studio ett fick prata med en reporter.

–Det här är naturligtvis en sak som alla på redaktionen talar om i dag, sade han. Men vi känner oss inte särskilt oroliga. Vi har hotats så många gånger att vi börjar bli vana. Men vi är mycket tacksamma mot PET, den danska Säkerhetspolisen, som lyckats avslöja alla planerade attentat mot oss.

I tidningshuset arbetar närmare 1 000 människor. Enligt PET:s chef Jakob Scharf planerade de misstänkta terroristerna att döda så många som möjligt och sedan även ta överlevande som gisslan. Förutom en k-pist, en pistol och rikligt med ammunition hade de gripna männen även med sig buntband som används som handfängsel.

Det var Jyllands-Postens dåvarande kulturchef Fleming Rose som beslöt att publicera Muhammedteckningarna. Han har slutat på Jyllands-Posten. Nu är han utrikeschef på Politiken och arbetar i huset som de misstänkta terroristerna skulle angripa.

Hatvågen mot Jyllands-Posten

Februari 2008
Tre män greps misstänkta för att ha planerat att mörda tecknaren Kurt Westergaard i hans hem. Westergaard ritade den mest uppmärksammade av de tolv Muhammedkarikatyrerna som publicerades i Jyllands-Posten hösten 2005, den som föreställde profeten med en bomb i turbanen.

Oktober 2009
Två amerikaner greps i Chicago, misstänkta för att ha planerat en attack mot Jyllands-Postens redaktion i Köpenhamn.

Januari 2010
En 28-årig somalier beväpnad med en yxa attackerade Kurt Westergaard i hans hem. Westergaard var ensam hemma med sitt femåriga barnbarn och räddade sig genom att fly in i badrummet som tidigare byggts om till ett säkerhetsrum.

Juni 2010
Två män greps i Nordafrika för planer på att angripa Kurt Westergaard.

September 2010
En 24-årig tjetjensk man greps i Köpenhamn efter att han detonerat en bom på en toalett på Hotell Jorgensen i centrala Köpenhamn. Bland hans tillhörigheter hittades en karta med en ring ritad runt adressen till Jyllands-Postens redaktion utanför Århus.

September 2010
En 37-årig norsk man med irakisk bakgrund medgav i förhör med den norska säkerhetspolisen att han planerat ett sprängdåd mot Jyllands-Posten.

Så väcktes ilskan mot Skandinavien

* Karikatyrer av profeten Muhammed, teckningar med Muhammed som rondellhund och skandinaviskt deltagande i krigen i Irak och Afghanistan.

Det är faktorer som väckt ilska hos våldsbejakande islamister i bland annat Sverige. Och i nuläget hjälper inga olivkvistar.

– När det gäller riktigt radikala grupper spelar det ingen roll. Då hittar de en annan krok att hänga upp det på, säger Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet.
Om Jyllands-Posten skulle göra någon form av avbön skulle således inte hjälpa.

* Enligt en rapport som Säpo publicerade för två veckor sedan finns knappt 200 våldsbejakande islamistiska extremister i Sverige.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.