Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-06 19:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/rekordvarme-i-sibirien-kan-leda-till-att-mark-kollapsar/

Världen

Rekordvärme i Sibirien kan leda till att mark kollapsar

01:34. Sibirien plågas just nu av en hetta som är ”alarmerande” enligt klimatforskare.

Den extrema värmeböljan över Sibirien påverkar klimatet över hela jorden och lokalt kommer den att leda till att permafrost tinar och mark kollapsar. ”Det skulle förvåna mig om vi inte ser områden med kollapsad mark i Sibirien i år”, säger klimatexpert Gustaf Hugelius.

Globalt var maj den varmaste majmånad som har uppmätts. Mest extrem var värmen i bland annat Sibirien där temperaturen låg 10 grader över genomsnittet. Ryssland som helhet hade den varmaste vintern som har noterats sedan mätningarna startade i slutet på 1800-talet. 

De senaste dagarna har orter i Sibirien noterat nya värmerekord, bland annat i Verchojansk i östra Sibirien där 38,0 grader uppmättes men som inte är verifierat än. Men enskilda temperaturrekorden är inte det som sticker ut mest, enligt den europeiska klimattjänsten Copernicus är det mest anmärkningsvärda att värmen har legat kvar så länge.

– Kombinationen av den varma vintern och värmeböljan i Sibirien kommer förmodligen att leda till kraftig påverkan på ekosystemet och permafrosten under den här säsongen, säger Gustaf Hugelius, naturgeograf vid Stockholms universitet specialiserad på Arktis och permafrost.

– Det är väldigt allvarligt för människor som lever i Arktis och för den infrastruktur som finns där, men det som är ett kanske större globalt problem är stora mängder växthusgaser som frisläpps när permafrosten tinar och på så vis skyndar på klimatförändringen. 

Permafrosten är en nyckelfaktor i klimatet. Den består delvis av gamla växtdelar och binder mängder av kol, om den tinar släpps såväl koldioxid och metan ut i atmosfären. Det handlar om enorma mängder, permafrosten i Arktis täcker en yta som är tre gånger så stor som EU:s yta.

Foto: Olga Burtseva/AP

Överlag reagerar permafrosten långsamt på klimatförändringen, det handlar om årtionden och hundratals år, men på senare år har forskare upptäckt att extrema händelser liknande det som nu sker i Sibirien kan leda till att permafrosten snabbt tinar lokalt och marken kollapsar. Forskarna kallar dem abrupta upptiningsprocesser eller termokarst.

– Efter en serie ovanligt varma somrar i kanadensiska Arktis såg forskarna att omfattande termokarst hade skett i områden som enligt modellerna inte skulle tina förrän om hundra år, säger Gustaf Hugelius.

– Det skulle förvåna mig om vi inte ser samma sak i Sibirien i år.

Permafrosten är en blandning av organiskt material som har ansamlat sig under tusentals år men det är också väldigt mycket is i marken.

– På många håll i Sibirien kan marken under tundran till mer än hälften bestå av ren is och när den smälter och vattnet rinner bort då kollapsar marken ihop. Man kan gå från att ha en tundra som har varit stabil i hundratals år till att ha en sjö eller en myrmark på bara några år.

Tinad permafrost har angetts som en av orsakerna till att en enorm bränsletank i den sibiriska staden Norilsk brast i slutet på maj. Över 20.000 ton diesel läckte ut i en flod, orsakade enorma miljöskador som fick Ryssland att utfärda katastrofläge.

Även om klimatförändringen redan påverkar permafrosten är det ett långsamt system så de riktigt stora effekterna syns inte än. Men de kommer att märkas mer och mer. 

– Om vi fortsätter släppa ut växthusgaser enligt de åtaganden världens länder har gjort i Parisavtalet kommer den globala uppvärmningen att ligga på 3 till 4 grader i slutet av århundradet. Då kommer permafrosten i Arktis att släppa ut lika mycket växthusgaser som hela EU släpper ut i dag, 3 - 4 gigaton koldioxid per år, säger Gustaf Hugelius.

– Den ännu tråkigare nyheten är att även om uppvärmningen stannar där så kommer permafrosten att fortsätta tina och släppa ut mer och mer i flera hundra år. 

Att uppvärmningen stannar runt 1,5 grader har stor betydelse för permafrosten. Uppvärmningen i Arktis går drygt dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Så 1,5 grader varmare globalt innebär 3-4 grader varmare i Arktis, och en global höjning på 3 - 4 grader kan innebära 8 - 9 grader varmare.

– Det är något som fundamentalt ändrar Arktis. Det enda sättet att bevara permafrost är att minska uppvärmningen och det enklaste och billigaste sättet är att använda mindre kol och olja och minska utsläppen.

Förra sommaren härjade ovanligt stora skogsbränder i Sibirien och i år är brandsäsongen redan igång vilket är ovanligt tidigt. Farhågor finns att även årets brandsäsong ska bli kraftig vilket förstärker klimatförändringen och kan snabba på en upptining av permafrost.

– Bränder har dels direkt påverkan på klimatet när biomassa brinner upp och delvis gå upp i luften som koldioxid. Men de har också en långsiktig påverkan på permafrosten. Det tjocka lagret med mossa fungerar som isolering, när det brinner upp tränger värmen snabbt ner i marken och ökar upptining av permafrosten i flera årtionden.

Även om värmeböljan är extrem kom den inte överraskande, ett varmare klimat leder till fler extrema väderhändelser.

– Den redan akuta klimatkrisen blev lite mer akut, men den här värmeböljan gör inte att det går från att vara ok till att plötsligt bli farligt. Se det som en liten pusselbit i ett stort oroande pussel som har växt fram under lång tid, säger Gustaf Hugelius.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt