Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Republikansk seger öppnar för samarbete

Barack Obamas övertygande valseger 2008 är paradoxalt nog ett viktigt skäl till att demokraterna befinner sig i hård motvind inför tisdagens kongressval i USA. Det menar USA-experten Jan Joel Andersson. Han tipsar också om att den som vill få en fingervisning om hur det går i nästa presidentval ska följa vilka som väljs till guvernörer i delstaterna.

Barack Obama lovade under sin valkampanj att bli en president för hela USA och försöka överbrygga de politiska klyftor som delat nationen. Två år senare kan det konstateras att han inte lyckats. I dag tisdag är det val till den amerikanska kongressen (se snabbguide här) – och polariseringen har snarare ökat än minskat.

– Det starka mandat som Obama och demokraterna fick efter storsegern 2008 stärkte dem i uppfattningen att de drev rätt politik. Samtidigt var den besegrade republikanska minoriteten så försvagad att man inte ansåg att man behövde agera ansvarstagande, säger forskaren och USA-experten Jan Joel Andersson på Utrikespolitiska institutet i en intervju med DN.se.

Sedan slog dessutom den ekonomiska krisen till och presidenten hade behov av att visa handlingskraft. Varken demokrater eller republikaner var motiverade för kompromisser – med ökad polarisering som följd.

De ekonomiska problemen och den höga arbetslösheten är den enskilt viktigaste faktorn i årets kongressval.

– Amerikanska väljare precis som andra lägger skulden på dem som sitter vid makten. Den sittande demokratiska majoriteten får mycket stryk. Kongressen har urusla popularitetssiffror, säger Jan Joel Andersson.

Men han ser också en längre trend bakom det hätska klimat som råder i amerikansk politik.

– Vi har sett en period av hårt ideologiskt driven politik i 20 års tid, ända sedan Bill Clintons dagar. Det har lett till en splittrad kongress där priset för att kompromissa har blivit högre för de enskilda politikerna.

En republikansk framgång i kongressvalet behöver därmed inte vara entydigt negativ för president Obama. Med större inflytande följer också större ansvar.

- När kompromisserna blir nödvändiga blir det lättare för båda sidor att sätta sig ner vid förhandlingsbordet. Annars får bägge betala priset för att ingenting händer, säger Andersson.

Den högerpopulistiska Tea Party-rörelsen, som är starkt Obama-fientlig, har ritat om det politiska landskapet inför dagens val. Jan Joel Andersson tycker att rörelsen är svårbedömd.

– Det är svårt att avgöra hur välorganiserade och hur många de är. Det allmänna budskapet om en mindre stat och lägre skatter kan många amerikaner sympatisera med. Men samtidigt är det få som verkligen vill dra ner på socialförsäkringar eller försvaret. Så det är svårt att se hur det här skulle kunna föras över till att bli verklig politik.

– I en del fall kan man se klassiska särintressen bakom vad som kan se ut som en gräsrotsrörelse. Det kan vara resursstarka individer eller lobbygrupper som under Tea Party-rörelsens mantel driver lokala kampanjer., säger Jan Joel Andersson.

Klart är att Obama genom sin sjukförsäkringsreform försett sina motståndare med det röda skynke de behövde för att få fart på sina väljare.

– Obama fick en historisk möjlighet att göra detta med den stora demokratiska majoritet som fanns i kongressen. Men i den svåra ekonomiska situation och det politiska stämningsläge som rådde blev reformen en symbol och en enkel måltavla för kritik, menar Jan Joel Andersson och fortsätter:

– Det finns bland amerikaner en utbredd misstro mot statlig inblandning som vi européer som kanske har besökt New York eller Washington DC har svårt att förstå. Man behöver inte resa särskilt långt söder- eller västerut för att möta en helt annan syn på samhället och politikens roll.

Kongressen har också sina särdrag som skiljer den markant från exempelvis den svenska riksdagen och dess strikta partivälde.

– Ledamöternas mandat är mer personligt och mycket mer beroende av lokala åsikter, väljare och ekonomiska förhållanden i det distrikt de kommer ifrån. Det ser väldigt olika ut för den som bor i Alaska jämfört med den som bor i Alabama eller Boston, säger Andersson.

Det gör att partimajoriteter kan vara luriga att bedöma, vilket har visat sig exempelvis i de svårigheter Obama haft med att få igenom hårdare gränser för utsläpp av växthusgaser.

– Så länge ekonomin är svag är det väldigt svårt att få igenom ett sådant förslag. Det spelar ingen roll om du är demokrat eller republikan, har du röstats in från ett distrikt med tung oljeindustri och gammal teknologi kommer du inte att rösta för utsläppsminskningar, säger Jan Joel Andersson.

Det betyder att nyckeln till en radikalare klimatpolitik enligt Andersson ligger i att få ekonomin på rätt köl.

Vid sidan av kongressvalet ska ett antal delstater också välja guvernörer. Hur det går får stor betydelse för presidentvalet 2012, förklarar Jan Joel Andersson. Det är nämligen guvernören som beslutar om hur valen ska genomföras.

– Flera delstater kommer att förändra valkretsindelningen inför 2012, I presidentvalet 2000 hade det stor betydelse att George W Bushs parti Republikanerna styrde Florida. Särskilt avgörande blir det i de stora så kallade svängstaterna Florida, Ohio och Illinois som den som vill bli president måste vinna, säger Andersson.

I eftermiddag kl 14 kan du chatta med Jan Joel Andersson om kongressvalet i USA. Du kan ställa dina frågor här redan nu.

Jobb: Utvecklingschef och forskningsledare

Jobb: Utvecklingschef och forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.

Specialområden: Säkerhets- och försvarspolitik, försvarsindustrin samt amerikansk politik.

Övrigt: Har jobbat i kongressen med arbetsplats på Capitol Hill i Washington DC, som assistent åt en senator. Var expertkommentator på DN.se under presidentvalet 2008.

Utbildning: filosofie doktor i statsvetenskap, avhandlingen handlade om internationellt samarbete inom försvarsindustrin. Gick forskarutbildningen på Berkeley-universitetet i Kalifornien.

Jan Joel Andersson

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.