Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Rosa Maria Ortegas brott – hon röstade i presidentvalet

Rosa Maria Ortega från Texas 
röstade i valet trots att hon saknade medborgarskap. Hennes straff 
– åtta års fängelse och utvisning – beskrivs som oproportionerligt hårt. Martin Gelin har intervjuat kvinnan som blivit en symbol för Trumpadministrationens kamp 
för att begränsa rösträtten – och säkra framtida presidentval.

Rosa Maria Ortega ser fram emot en sista sommar med sina fyra barn. Hon räknar upp deras namn i kronologisk ordning. Rene 16 år, Clara 15, Angel 14 och Gracie 13. När hösten kommer sitter hon förmodligen i fängelse. Därefter väntar utvisning till Monterrey, i Mexiko, där hon föddes för 37 år sedan. Hon kom till USA som spädbarn och har alltid betraktat sig som en amerikansk medborgare. Men egentligen har hon bara ett så kallat grönt kort, för uppehållstillstånd. En distinktion som hon själv inte riktigt förstod. Detta missförstånd ligger till grund för brottet som förändrade hennes liv. Vid två tillfällen, 2012 och 2014, röstade hon i amerikanska val, vilket är olagligt om man inte är medborgare.

I februari i år dömdes hon till åtta års fängelse, följt av deportering. Enligt juridiska experter som undersökt hennes fall har ingen tidigare dömts till ett så hårt straff för att ha röstat olagligt. En växande skara av kritiker har sedan dess börjat ifråga
sätta motiven bakom domslutet.

Berättelsen om Rosa Maria Ortegas fall kan bli avgörande för nästa presidentval.

Vi träffas utanför Dallas, hos hennes jurist Clark Birdsall. Kontoret ligger i ett ensamt hus vid en motorväg, omgiven av ödmjuka små tegelvillor och grönskande lövskog. Sommaren har kommit hit och det luktar grillat kött från en restaurang tvärs över motorvägen. För Ortega kan det här bli den sista sommaren i frihet i Texas, där hon har bott hela sitt liv.

Foto: Dylan Hollingsworth

Hon har precis hämtat sina barn från skolan. Just nu är hon tillfälligt fri mot borgen, efter att ha suttit i fängelse i en månad. Under tiden försöker hon leva ett normalt liv med de fyra barnen, så att deras sista månader tillsammans kan bli så värdefulla som möjligt.

– Jag försöker visa mig stark inför dem. Det här är svårast för dem, inte för mig, säger hon.

Rosa Maria Ortega har alltid försökt följa reglerna. Hennes mamma utvisades efter att ha begått flera brott i USA. Själv ville hon få ett bättre liv och gjorde allt för att undvika mammans misstag. De senaste sju åren har hon arbetat på delstaten Texas arbetsförmedling.

Vi hade ett perfekt liv här. Vi var lyckliga tillsammans i familjen. Men sen kom de och bara sopade i väg allt för mig.

– Jag hade bra lön och förmåner, sjukförsäkring, allting. Vi hade ett perfekt liv här. Vi var lyckliga tillsammans i familjen.

Under större delen av vårt samtal sitter hon med en växande boll av pappersservetter knuten i näven. Nu gör hon en svepande gest med handen och imiterar en storm som svept över hennes familj.

– Men sen kom de och bara sopade i väg allt för mig.

Efter domslutet har Rosa Maria Ortegas liv kollapsat. Hon blev av med jobbet på Texas arbetsförmedling, eftersom arbetsgivaren inte tillåter anställda som dömts för grova brott. Därmed förlorade hon även familjens sjukförsäkring och andra förmåner. Hennes hyresvärd lät henne inte heller bo kvar i lägenheten, eftersom han inte tillåter dömda att bo där. Ortega har ägnat början av sommaren åt att förtvivlat leta efter en ny lägenhet, men blir gång på gång nekad av hyresvärdar så fort de har gjort en bakgrundskontroll.

Mardrömmen började i februari 2015, då två civilklädda poliser knackade på dörren till hennes lägenhet i Grand Praire, en förort belägen mellan Dallas och Fort Worth. De var vänliga och artiga och ställde ett par enkla frågor om Ortegas medborgarskap och röstande.

– Jag förstod inte alls att de var ute efter att sätta mig i fängelse, säger hon.

Ett par veckor senare inkallades hon till förhör och fick veta att hon var anklagad för ett grovt brott. Hon hade röstat olagligt.

Rosa Maria Ortega ville lära sina fyra barn att det är viktigt att rösta, som en ansvarsfull samhällsmedborgare. Själv var hon inte särskilt intresserad av politik, men visste att röstandet i sig var en viktig demokratisk handling. Hennes pojkväns pappa var däremot trogen republikan och övertalade henne till slut att rösta på Mitt Romney i presidentvalet 2012. Romney skulle vara bäst för den amerikanska ekonomin, sade han. Ortega följde rådet. På registreringsblanketten inför valet fyllde Ortega felaktigt i att hon var amerikansk medborgare, trots att hon bara har ett grönt kort, ett uppehållstillstånd som måste förnyas var tionde år. Därmed gjorde hon sig skyldig till ett brott.

Foto: Brandon Thibodeaux

– Jag reflekterade aldrig över att det var någon skillnad. Jag trodde att jag var en amerikansk medborgare. Jag har ju bott och jobbat här hela mitt liv, sade hon.

Varför dömdes Rosa Maria Ortega till ett så ovanligt hårt straff? Enligt Texas justitie-
minister Ken Paxton, som personligen hyllade straffet, var det viktigt att hennes lagbrott skulle bli ett exempel på hur grovt man ser på att rösta olagligt här.

– Att försvara valprocessens integritet är livsnödvändigt för vår demokrati och den främsta prioriteringen för vår administration. Så länge brottslingar försöker utnyttja vårt valsystem är vi redo att undersöka, åtala och återbygga förtroendet för att folkets röst ska höras, sade Paxton efter domslutet.

Greg Abbott, den konservativa guvernören i Texas, hyllade också det hårda straffet mot Ortega i ett Twitter-meddelande: ”I Texas får man betala ett högt pris för röstfusk”.

Men bland en uppsjö av juridiska experter och människorättsorganisationer ses snarare Ortega som en syndabock för ett påhittat problem. Under de senaste åren har republikanerna orkestrerat en landsomfattande offensiv för att genomföra hårdare röstlagar. Själva hävdar de att dessa kontroversiella initiativ är en nödvändig reaktion mot det utbredda problemet med organiserat valfusk.

Men något sådant problem existerar inte. Tvärtom visar alla undersökningar att röstfusk i allmänhet och invandrare som röstar olagligt i synnerhet, är ett närmast obefintligt problem. De mest omfattande undersökningar som gjorts, av bland andra Justitiedepartementet, liberala Brennan Center for Justice och konservativa Heritage Foundation, visar konsekvent att det inte finns ett enda lokalt eller federalt val i USA på 2000-talet som har avgjorts med ohederliga röstsedlar. Av två miljoner röstsedlar är i genomsnitt en röst felaktig, en marginal så liten att den är helt obetydlig för valresultat.

Ändå är det här en av Republikanernas viktigaste prioriteringar just nu, över hela USA.

Så vad handlar det här egentligen om?

Hennes straff är det mest extrema jag hört talas om. Det är uppenbart att de försöker skapa en avskräckande effekt.

Ari Berman är en av USA:s främsta experter på röstlagarna i USA. I boken ”Give us the ballot” har han skildrat det senaste århundradets utdragna politiska kamp för rösträttigheter för framför allt svarta amerikaner och etniska minoriteter. Berman har ägnat de senaste fem åren åt att skriva om dessa frågor på heltid.

– Hennes straff är det mest extrema jag hört talas om, säger han.

Enligt Ari Berman handlar fallet Ortega om att Republikanerna tror sig ha hittat en perfekt projektionsyta för ett påhittat problem. Texas konservativa regering vill skapa uppmärksamhet kring Ortega för att motivera en ny offensiv av hårda regler och trösklar som ska göra det svårare att rösta. Men framför allt vill de skrämma andra invandrare och etniska minoriteter från att ens försöka rösta, menar Berman.

– Det är uppenbart att de försöker skapa en avskräckande effekt. Jag har pratat med många som nyligen blivit invånare som är rädda att rösta för att de tror att de kan riskera sitt medborgarskap eller få fängelsestraff. Det är definitivt just det som är målsättningen för Texas regering, säger Berman.

Bill Kristol, en framstående konservativ debattör, är en av få republikaner som också har kritiserat Ortegas fall.

– Det här straffet är vansinnigt och det är osmakligt av Texas guvernör att slå sig för bröstet över detta, sade han efter att det blivit klart att Ortega dömts till åtta år i fängelse.

I USA finns det en lång historia av diskriminerande röstlagar som slår särskilt hårt mot minoriteter. Sedan USA grundades med löftet om att alla människor är lika värda har kampen för rösträtt varit konstant. Kvinnor fick formellt rösträtt 1920. Svarta fick i praktiken inte rösträtt i hela USA förrän 1965, då president Lyndon B Johnson skrev under Voting Rights Act, som förbjöd diskriminering mot svarta i röstprocesserna i den amerikanska Södern. Johnson förutsåg redan då en enorm backlash från den konservativa Södern och förklarade i ett berömt uttalande att hans parti, Demokraterna, nu riskerade att förlora stödet från vita väljare i Södern för en generation framåt. Johnson skulle nog ha blivit förvånad om att han fått veta att samma konflikter skulle prägla amerikansk politik även 52 år senare.

Enligt Ari Berman var det Barack Obamas valseger 2008 som blev startpunkten på en ny landsomfattande republikansk offensiv för att förändra röstlagarna.

Barack Obama valdes med ett historiskt starkt stöd av svarta och latinamerikaner. Totalt var det 80 procent av etniska minoriteter som röstade på honom. Nästan 70 procent av förstagångsväljarna röstade på Obama.

– Att han var den första svarta presidenten och att han vunnit genom att åstadkomma en ökning i valdeltagandet bland unga och etniska minoriteter skrämde många republikaner. Så de började systematiskt leta efter nya metoder för att begränsa valdeltagandet bland Obamas väljarkoalition, säger Ari Berman.

Efter att Republikanerna vann stora segrar i mellanårsvalet 2010 började man snabbt genomföra nya röstlagar. Enligt Bermans bok genomförde 41 delstater 180 nya röstrestriktioner, som exempelvis förkortat förtidsröstande eller hårdare krav på ID-kontroller. Offensiven genomfördes trots att Republikanerna saknade bevis för att det existerar något utbrett valfusk i USA. En av de mest omfattande undersökningar som gjordes om detta, av justitiedepartementet under George W Bush, hittade bara 86 fall av röstfusk bland 300 miljoner röster i nationella och lokala val på 2000-talet. Oftast handlade det, precis som i Rosa Maria Ortegas fall, om invandrare som hade uppehållstillstånd men inte medborgarskap och därmed var ovetande om att de inte hade rösträtt, men som lyckats rösta ändå på grund av administrativa misstag. På hela 2000-talet fanns det, enligt justitiedepartementets undersökning, bara nio dokumenterade fall av att någon medvetet lyckats rösta under falskt namn. När de nya republikanska initiativen mot röstfusk tog fart 2010 sade komikern Stephen Colbert: Vår demokrati är hotad av ett problem som är så litet att det kan gömma sig var som helst.

Redan inför presidentvalet 2012 varnade expresidenten Bill Clinton för riskerna med det han beskrev som en konservativ offensiv mot rösträttigheterna:

– Aldrig i min livstid har jag sett en så målmedveten insats för att begränsa valdeltagandet som just nu, sade Clinton.

Till och med den konservative skribenten Michael Brennan Doherty höll med om den analysen:

– Det här är ett problem som Republikanerna hittat på. Det finns inget utbrett valfusk.

Jag tror att de nya röstrestriktionerna kan ha avgjort valet i Wisconsin till Trumps fördel.

2013 upphävde Högsta domstolen, i ett av de mest kontroversiella domsluten på 2000-talet, viktiga delar av Voting Rights Act från 1965, som under ett halvsekel hade utgjort ett skydd mot diskriminerande röstlagar. Bara ett par månader senare började Texas och delstater i Södern genomföra hundratals nya försök att införa hårdare röstregler, som ofta bedömdes vara diskriminerande mot just etniska 
minoriteter.

– Det var tydligt att de konservativa 
i Södern hade haft ambitionen att göra det här väldigt länge. Efter domslutet såg de för första gången en öppning, säger Ari Berman.

I delstater som Florida och North Carolina, som avgjort flera av de senaste presidentvalen, började republikanska lokal
regeringar systematiskt att stänga vallokaler i svarta bostadsområden, medan de öppnade fler nya vallokaler i vita, välbärgade områden, där fler röstar på republikanerna. I ett svart storstadsområde 
i Greensboro, North Carolina, minskade antalet vallokaler från 16 till bara en inför presidentvalet förra året. Mycket riktigt minskade valdeltagandet i just denna region kraftigt, medan det inte minskade lika mycket i andra svarta områden. Republikanerna har även infört en rad byråkratiska trösklar för att hindra liberala organisationer från att registrera nya väljare. Exempelvis har man infört böter på tiotusentals dollar om de lämnar in listor på nya väljare en timme för sent, vilket inneburit att flera organisationer som hjälpt exempelvis kvinnor och etniska minoriteter att rösta tvingades lägga ner verksamheten.

I Wisconsin stängde man många av de kontor som kan utfärda ID-kort i just svarta stadsdelar. På valdagen nekades 300.000 väljare, som registrerat sig för att rösta, för att de saknade giltigt ID-kort. De kom i hög grad från svarta områden i storstäder som Milwaukee, där Republikanerna stängt vallokaler och kontor för ID-kort. Trump vann i delstaten med knappt 30.000 röster.

– Jag tror att de nya röstrestriktionerna kan ha avgjort valet i Wisconsin till Trumps fördel. Sedan Obamas valseger har Republikanerna insett att ju fler som röstar, desto större risk är det att deras parti förlorar, säger Ari Berman.

Det låter som ett kontroversiellt påstående, men det finns gott om källor som bekräftar detta bland Republikanerna själva. Berman nämner exempelvis repub
likanska lokalpolitiker i Pennsylvania och Wisconsin som de senaste åren öppet har skrutit om hur man förhindrar Demokraternas väljare från att rösta.

För Donald Trump har myten om utbrett valfusk varit återkommande sedan presidentvalet. När det blev klart att Hillary Clinton fick tre miljoner fler röster började han sprida ett grundlöst påstående om att Clintons vinstmarginal kom från just tre miljoner papperslösa invandrare som röstade olagligt. För Trump var det tydligt att hans självbild skadades av faktumet att Clinton fick flest röster. Ingen har någonsin blivit president i USA med ett så stort underläge i det totala röstantalet. Trump vann ändå presidentvalet eftersom han fick störst stöd i rätt delstater och därmed samlade på sig tillräckligt många röster i det så kallade elektorskollegiet.

För Rosa Maria Ortega kan Donald Trumps påhittade kampanj mot olagliga röster ha varit livsavgörande. Trumps uttalanden skapade dagliga rubriker i USA:s dagstidningar och dominerade tv-sändningarnas nyheter under just de veckor då juryn samlades utanför Fort Worth, Texas, för att avgöra Ortegas öde.

– Jag tror absolut att Trump påverkade juryn. De matades dagligen med dessa nyheter om olagliga invandrarröster och många kände förmodligen att de ville göra en markering. Det var ett politiskt motiverat domslut. Juryn gjorde sina överväganden samma dag som Trump pratade om tre miljoner papperslösa som röstat olagligt, säger Ortegas jurist Clark Birdsall.

I juryn satt elva vita personer och en svart kvinna, en demografisk uppsättning som inte alls speglade den etniska mångfald som präglar tvillingstäderna Dallas och Fort Worth, där vita utgör knappt hälften av invånarna. Enligt Clark Birdsall såg den republikanska åklagaren, som donerat pengar till Donald Trump, till att rätte
gången ägde rum i det vitaste och mest konservativa distriktet i regionen, Tarrant County, i stället för i Dallas County, som är mycket mer liberalt och präglas av mer etnisk mångfald. I Tarrant County vann Trump 53 procent av rösterna. I Dallas County vann Clinton 61 procent av rösterna och Trump fick bara 35 procent.

– Skulle rättegången ha ägt rum i Dallas i stället så skulle det inte ha blivit detta hårda straff, säger Birdsall.

Även Ortega själv såg rättegången som hopplöst orättvis.

– Det var för mycket som inte gick rätt till. Jag tror aldrig att det här skulle ha hänt om jag hade haft en annan hudfärg. Men eftersom jag är mexikan ville de skapa ett exempel av mig. De tyckte det var värt att offra mitt liv för ett politiskt syfte, säger Ortega.

Ett par veckor efter att Ortega släpptes ut mot borgen från fängelset i Tarrant County presenterade Donald Trump ett nytt omfattande initiativ för att ändra röstlagarna, enligt samma modell som i de konservativa delstaterna. Trump motiverade initiativet med påhittade eller grovt missvisande påståenden om just utbrett valfusk i amerikanska val. Om Trump lyckas genomföra en ny, landsomfattande offensiv av hårda röstlagar kan det ge Republikanerna stora fördelar i framtida val. Människorättsorganisationen American Civil Liberties Union fördömde omedelbart initiativet.

– President Trump försöker sprida fejkade nyheter om röstprocessen. Hans påståenden har motbevisats, men han försöker ändå lura på det amerikanska folket denna falska verklighet, sade Dale Ho, som är direktör för rösträttigheter på American Civil Liberties Union.

Ari Berman kallar Trumps initiativ det största hotet mot rösträtten sedan 1965.

– Det är en helomvändning på justitiedepartementet. Under Obamaåren prioriterade man att motverka försök att inskränka rösträttigheten. Nu kommer de i stället att stödja just sådana initiativ och strida mot det inbillade problemet med röstfusk.

Foto: Martin Gelin

Rosa Maria Ortega och hennes advokat Clark Birdsall kan just nu bara be om ett mirakel. Hennes jurister kämpar för att få till en ny rättegång, eftersom de tycker att hon behandlades orättvist i februari. De hoppas kunna flytta rättegången från konservativa Fort Worth till mer liberala Dallas, i hopp om att få en mer vänligt inställd jury.

Men Birdsall själv tror inte att Texas republikanska delstatsregering kommer att missa tillfället att göra Ortega till syndabock.

– Med tanke på stämningen i det republikanska partiet sedan Trump blev president tror jag att det ser mörkt ut, säger han.

När Rosa Maria Ortega gråter blir nästippen illröd och kinderna rodnar. Hon är inte ledsen över sitt eget öde; det har hon redan accepterat. Guds vägar är outgrundliga, säger hon. Det som får hennes hjärta att nästan brista är tanken på ett liv utan de fyra barnen. Hennes högsta önskan är att de ska få så bra liv som möjligt, även om det innebär att de får leva kvar här i USA utan sin mamma, om hon utvisas till Mexiko.

– Det är det svåraste beslut jag någonsin har behövt fatta. Men för mina barn är det bästa att stanna kvar här i Texas, trots allt. Jag kan inte tvinga dem att flytta med mig till Mexiko bara för att jag gjort ett misstag. Vad ska de göra där? Flickorna kan bli våldtagna eller mördade. Jag vill att de ska stanna här och gå på college och få ett bra liv här i USA.

Hon förväntar sig att sitta åtta år i fängelse och därefter utvisas till Mexiko, där hon fortfarande har släktingar, utanför Monterrey. Det är en mellanstor industristad bara två timmar söder om Texas och gränsen till USA. Om hon utvisas kommer hon aldrig mer att lagligt kunna resa över den gränsen för att träffa sina barn igen.

Foto: Brandon Thibodeaux

Det är när hon pratar om 15-åriga dottern Clara som hon blir mest upprörd. Clara är en mönsterelev i sin grundskola utanför Dallas. Hon har redan fått generösa stipendieerbjudanden från prestigeuniversitet. Hon kan välja att bli vad som helst, säger hennes mamma, men det lutar nu åt att hon ska bli arkitekt.

– Hon vill leva det liv som jag aldrig kunde leva. Jag ville bli arkitekt men jag hoppade av skolan efter sjunde klass och var sedan hemma och tog hand om mina barn, säger Rosa Maria Ortega.

Det här kan bli deras sista sommar tillsammans. Jag frågar vad hon planerar att göra med barnen.

– Skapa minnen, säger hon.

Hon har ingen förmögenhet, bostad eller värdefulla ägodelar att lämna efter sig om hon blir utvisad till Mexiko. Clara, Rene, Angel och Gracie ska tillbringa en sista sommar med mamma. Rosa Maria Ortega drömmer om att åka ner till San Antonio, fem timmar söderut, och promenera längs den idylliska floden som rinner genom stadskärnan.

– Sommaren har precis börjat. Barnen tar examen nästa vecka så vi kan inte bara sitta hemma. Jag vill att vi ska resa. Jag vill att vi ska se hela Texas tillsammans en sista gång.

Fotnot: DN har sökt talespersoner för USA:s justitieminister Jeff Sessions, Texas justitieminister Ken Paxton, samt en rad konservativa aktivister som driver dessa frågor, men de har avböjt att kommentera Rosa Maria Ortegas fall.

Läs mer om amerikansk politik här

Läs mer om USA-valet här

Röstlagar i USA

För att kunna rösta i USA måste man först registrera sig som väljare.

Processen varierar i olika delstater.

Tio delstater har nyligen infört förenklingar av röstregistrering så att en invånare automatiskt registreras som väljare när han eller hon exempelvis får körkort.

Flera delstater som styrs av konservativa regeringar har däremot infört hårdare regler för att registrera sig som väljare och för att kunna rösta. Många delstater erbjuder möjligheter att förtidsrösta eller poströsta.

Valen i USA är nästan alltid på tisdagar, då de flesta arbetar, så det finns en pågående kampanj för att flytta valdagar till helgdagar. Valdeltagandet i amerikanska val är generellt lägre än i andra demokratier och OECD-länder.

Rösträtten i USA

1776: USA grundas med ett löfte om alla människors lika värde. I praktiken har bara vita, landägande män rösträtt.

1848: Guadalupe Hidalgo-fördraget gör delstaterna Arizona, Kalifornien, New Mexico, Texas och Nevada till amerikanska delstater, men mexikanskfödda i dessa delstater nekas rösträtt med omfattande diskriminerande röstlagar. Exempelvis får bara engelskspråkiga rösta i delstaterna.

1856: Rösträtt ges till alla vita män i USA, oavsett social och ekonomisk status.

1857: I domslutet Dred Scott v. Sanford klubbar Högsta Domstolen igenom att svarta amerikaner inte har rätt att bli medborgare eller ha rösträtt.

1870: Det femtonde tillägget i konstitutionen ratificeras av kongressen och svarta män får för första gången rösträtt. Snart införs dock omfattande regler och lagar i framför allt den amerikanska Södern, för att förhindra svarta från att rösta.

1882: Chinese Exclusion Act genomförs, som förbjuder kinesiska invandrare från medborgarskap och rösträtt.

1890: Den amerikanska ursprungsbefolkningen får möjlighet att bli medborgare, men får i praktiken rösträtt först 1924.

1920: Det femtonde tillägget i konstitutionen ratificeras av kongressen. Kvinnor får rösträtt.

1922: Japanska invandrare förbjuds från medborgarskap och rösträtt.

1965: Voting Rights Act genomförs, kulmen på en rad lagar för medborgares rättigheter. Alla röstlagar som diskriminerar grundat på etnicitet förbjuds. Svarta och etniska minoriteter får i praktiken rösträtt i hela USA.

1971: Åldersgränsen för att rösta sänks från 21 till 18.

2013: Högsta domstolen upphäver viktiga delar av Voting Rights Act. Delstater i den amerikanska Södern genomför hundratals nya regler som gör det svårare att rösta.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.