Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 01:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/rostkaos-vantas-i-primarval-i-usa/

Världen

Röstkaos väntas i primärval i USA

Vissa väljare fick vänta två till tre timmar för att få rösta i Park Tavern när Georgia höll primärval den nionde juni.
Vissa väljare fick vänta två till tre timmar för att få rösta i Park Tavern när Georgia höll primärval den nionde juni. Foto: John Spink/TNS

NEW YORK. Medborgarrättsorganisationer varnar för kaos när sex delstater röstar i viktiga primärval till kongressen i USA på tisdagen. I Kentucky har delstatsregeringen minskat antalet vallokaler från 3.700 till 200, framför allt i svarta bostadsområden.

USA-valet 2020

Hälsoexperter varnar för att det kan leda till trängsel i vallokalerna, som förvärrar coronapandemin.

I sex amerikanska delstater äger primärval rum för viktiga kongressplatser på tisdagen. I flera av delstaterna menar medborgarrättsorganisationer och demokrater att republikanerna i delstatsregeringarna avsiktligt har gjort det betydligt svårare att rösta.

I Kentucky har antalet vallokaler minskat från 3.700 under ett normalt valår till 200 i år, trots att coronapandemin gör att många oroas över att gå och rösta, just på grund av risken för trängsel.

I Jefferson County i staden Louisville, där hälften av Kentuckys svarta befolkning bor, finns det bara en enda vallokal för 661.000 invånare.

– Det är skandalöst att politiker försöker hålla dessa val i en enda lokal, säger Kristen Clarke, en jurist och expert på rösträtten i USA, till Washington Post. 

Tidigare i år har kaos och långa väntetider präglat primärvalen, då andra delstater också stängt vallokaler. I delstaten Georgia fick många svarta invånare vänta i mer än fem timmar långa köer för att rösta i primärvalet nyligen. 

I Wisconsin uppskattas minst 40 personer ha insjuknat i covid-19 efter att ha röstat i trånga vallokaler, då antalet vallokaler minskade med mer än 90 procent i delstaten.

I båda fallen varnade medborgarrättsorganisationer för dessa risker, men varningarna ignorerades av lokala domstolar och republikaner i delstatsregeringar.

Inför höstens presidentval kräver demokrater och medborgarrättsorganisationer expansion av möjligheterna att brevrösta och förtidsrösta, just för att slippa dessa problem. 

Donald Trump är starkt emot detta, då han hävdar att det ökar risken för valfusk. Valexperter hävdar att det inte finns underlag för det påståendet. Såväl Trump som vicepresidenten Mike Pence har själva brevröstat och förtidsröstat i tidigare val.

Karin Eriksson: Mycket talar för att Tulsamötet blev en besvikelse för Trump 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt