Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Ryska cyberattacker drabbade 39 delstater inför USA-valet

Trump och Clinton.
Trump och Clinton.

Rysk underrättelsetjänst tog sig in i datorsystemen i 39 delstater och försökte ta bort eller ändra uppgifter för att påverka USA:s presidentval. Attackerna var så allvarliga att president Obama valde att kontakta Moskva direkt via kristelefonen ”heta linjen”, rapporterar Bloomberg.

Det är sedan tidigare belagt att Ryssland använde hackare för att ta sig in i känsliga datorsystem under 2016. De totalt 17 amerikanska underrättelsetjänsterna presenterade den 6 januari en rapport där det slås fast att Ryssland med stor säkerhet låg bakom olika försök att påverka det amerikanska presidentvalet. I rapporten slås det också fast att det inte råder något tvivel om att Kreml hade en ”tydlig preferens för tillträdande president Donald Trump”, vilket Dagens Nyheter rapporterade om.

Rysslands cyberattack mot det amerikanska valsystemet före valdagen den 8 november förra året var dock betydligt större än vad som hittills har uppgetts officiellt, enligt nya uppgifter till mediehuset Bloomberg. Nästan dubbelt så många stater som hittills har angetts utsattes för intrång av ryska hackare – totalt 39 stater utsattes för denna typ av cyberattacker.

I delstaten Illinois ska utredare ha hittat bevis för att hackare har försökt förstöra eller ändra på personlig information om de röstberättigade. Hackarna tog sig också in i program som skulle användas av valarbetare på valdagen. I minst ett fall ska man också ha lyckats ta sig in i en databas med information om en kampanjbudget. De attacker man nu hänvisar till i de 39 delstaterna ska också ha pågått under både sommaren och hösten 2016, hävdar Bloomberg och hänvisar till tre olika källor.

Efter valet anklagades President Obama av sju senatorer för att ha försökt dölja den fulla effekten av den ryska påverkan på valet. Bland annat ville de att han skulle offentliggöra hemligstämplad information om ämnet. Bloomberg hänvisar också till två källor som säger att Obamaadministrationen valde att använda sig av en modern version av ”heta linjen” – den direktlinje mellan Washington och Moskva som upprättades 1963 under kalla kriget för att vid akuta behov ha en snabb kommunikationskanal mellan länderna, exempelvis för att minska risken för att kärnvapen användes av misstag.

Vita huset kontaktade i oktober Kreml via denna kommunikationskanal, uppger två källor.

Ett nyligen läckt dokument från underrättelseorganisationen NSA som Bloomberg hänvisar till bekräftar också att omfattningen är betydligt större än vad både Obamaadministrationen och Trumpadministrationen tidigare har uppgett. Och risken för att intrången kommer att uppstå igen är fortsatt stor:

– De är ute efter USA. De kommer att återkomma, sa den sparkade FBI-chefen James Comey nyligen i ett senatsförhör med tydlig hänvisning till Ryssland.

Moskva har kontinuerligt förnekat att de skulle ligga bakom all inblandning i det amerikanska presidentvalet både genom cyberattacker mot datorsystem som har direkt med valsystemet att göra och genom intrången i Demokraternas datorsystem förra sommaren vilket tros ha lett till mejlskandalen kopplad till Hillary Clintons valkampanj.

– Det här är ännu en gång en form av nonsens, sa Kremls talesperson Dmitry Peskov i oktober förra året, en månad innan den amerikanska valdagen.

Ryssland uppges dock inte ha gjort några direkta försök att påverka själva röstningen, uppger Bloomberg. En före detta hög federal tjänsteman berättar anonymt att det kan ha varit på grund av uppbyggnaden av det amerikanska valsystemet som man inte gjorde detta. USA:s infrastruktur för röstningsförfarandet är utspritt till 7.000 platser i de olika delstaterna och det skulle vara svårt att påverka alla dessa.

Men med bakgrund i vilken kunskap hackarna nu har efter de delvis lyckade försöken inför förra årets val har de nu tre år på sig att bygga på den kunskapen innan det är dags för nästa presidentval, varnar en tidigare högt uppsatt federal tjänsteman om, enligt Bloomberg.

Syftet med attackerna kan också ha varit att undergräva förtroendet för det amerikanska valsystemet i stort – vilket är en slutsats som utredarna bakom underrättelsetjänstens rapport i januari också presenterade.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.