Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Ryssland hotas av nya EU-sanktioner

Sammandrabbningarna mellan ryskstödda separatister och ukrainska regeringsstyrkor i östra Ukraina fortsätter.
Sammandrabbningarna mellan ryskstödda separatister och ukrainska regeringsstyrkor i östra Ukraina fortsätter. Foto: Mstyslav Chernov

Den ryska krigföringen i Ukraina fortsätter utan någon lösning i sikte. Därför väntas EU:s ledare förlänga sanktionerna.

Det förekommer dagliga sammandrabbningar och artilleri­dueller mellan regeringsstyrkor och ryskstödda separatister längs den stilleståndslinje i Donetsk och Luhansk som fastställdes i Minsk 
i februari. Två ukrainska soldater har dödats och 20 skadats ”under de senaste 24 timmarna”, hette det i ett typiskt uttalande från försvarsledningen i Kiev.

Bland bedömare råder delade meningar om huruvida Ryssland planerar en förnyad offensiv i östra Ukraina eller om Moskva nöjer sig med den nuvarande situationen, med en ”frusen konflikt” i regionen.

Det som talar för en allvarlig upptrappning är samstämmiga rapporter om ökade ryska truppsammandragningar nära Ukrainas östgräns. Den ukrainske premiärministern Arsenij Jatseniuk varnar för att ”chanserna för en ny offensiv är mycket, mycket höga”.

Men trots de ökade skärmytslingarna längs den 450 kilometer långa demarkationslinjen – alltmer en permanent gräns – finns det en hel del som talar emot en större militär operation. I Moskva är man nu väl medveten om att varje nytt aggressivt steg kommer att mötas med hårdare sanktioner från EU och USA.

Nya slags sanktioner har potentiellt betydligt mer dramatiska följder än vad de hittillsvarande straffåtgärderna från västligt håll har medfört. De nuvarande sanktionerna riktas 
i första hand mot Putins närmaste medarbetare, men det kan bli aktuellt med så radikala åtgärder som att stänga av Ryssland från internationella betalningssystem. Det skulle få katastrofala följder för rysk ekonomi.

Vad Putins yttersta mål i Ukraina är förblir dunkelt; sedan en tid är det från Kremls sida tyst om projektet ”Novorossija” (ett underförstått territoriellt anspråk på större delen av östra och södra Ukraina). För ögonblicket tycks man nöja sig med det uppnådda: erövringen av Krim och ett destabiliserat Ukraina.

Det hindrar inte att det ständigt dyker upp nya uppgifter om stridande reguljära ryska militärer och stupade soldater i Ukraina.

Från officiellt ryskt håll är det tyst om dödade ryska soldater – som enligt flera bedömningar kan räknas i flera hundra.

Vladimir Putin utfärdade i maj ett dekret om att ryska militära förluster som inträffat under ”specialoperationer” är statshemligheter.

Så långt har en fristående rysk tidning som Novaja Gazeta inte backat för hoten från Kreml. I måndagens utgåva intervjuas Alexander Alexandrov, sergeant i den ryska militära underrättelsetjänsten GRU, som greps den 16 maj utanför Luhansk och nu är krigsfånge i Kiev. Alexandrov bekräftar att han tillhör den ryska armén och att reguljära ryska arméförband opererar inne i Ukraina:

”Det här är en meningslös konflikt, våra grabbar dödas, och vem kan ersätta dessa söner, fäder, bröder, makar? Den ukrainska sidan behandlar sina fångade och stupade på ett värdigt sätt, men hos oss nämner man oss inte ens i nyheterna…”

Nyligen hittade ett reporterteam från det brittiska tv-bolaget Sky News färska gravar för tre nyligen dödade ryska militärer i tre byar 
i södra och centrala Ryssland.

Alla tre hade stupat samma dag, den 5 maj 2015, och på deras gravar fanns det kransar från det ryska försvarsministeriet. De tre, Anton Saveljev från Tambov, Timur Mamajusupov från Ufa och Ivan Kardapolov från gränsen till Kazakstan, tillhörde GRU:s 16:e spetsnazbrigad.

När tv-teamet förhörde sig om dem på deras militärbas blev svaret att dessa personer var okända. Bekanta till de stupade berättade att de sänts till Rostov-vid-Don i södra Ryssland, som är den stora transferplatsen för rysk militär som är på väg till östra Ukraina.

Mamajusupovs mor sade till Sky News att militären meddelat henne att sonen dödats på en ospecificerad plats ”i norra Kaukasus” – detta trots att det för närvarande inte förekommer några stridshandlingar där.

Bakgrund.Konflikten mellan Ryssland och Ukraina

  • Upptakten till den väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina inträffade i november 2013, då tiotusentals ukrainska medborgare 
i Kiev och andra städer protesterade mot att president Viktor Janukovytj övergav planerna på ett associations­avtal mellan Ukraina och EU. Demonstranterna anklagade regeringen för att ha böjt sig för Moskvas påtryckningar.
  • I december slog kravallpolis brutalt ner demonstranter på torget Majdan i centrala Kiev. Antalet demonstranter ökade till hundratusentals, och våldet tilltog. I februari sköt säkerhetsstyrkor ihjäl nära 100 demonstranter.
  • Den 22 februari flydde Janukovytj till Ryssland. Parlamentet utsåg en tillförordnad president. Moskva stämplade händelsen som statskupp.
  • I slutet av februari ingrep rysk militär på Krim. Kort därpå organiserades en folkomröstning på den ryskockuperade halvön, som den 18 mars annekterades av Ryssland. EU svarade med sanktioner mot Ryssland.
  • I april ockuperade ryskstödda separatister myndighetsbyggnader i Donetsk och Luhansk. Ukrainas regering svarade med en militär operation.
  • 17 juli sköts ett malaysiskt passagerarplan med 298 människor ombord ner över rebellkontrollerat område.
  • I september signerades ett avtal om eld upphör i Minsk. Vapenvilan bröt samman. Nato anklagade Ryssland för att föra in tung utrustning och soldater i östra Ukraina.
  • I februari 2015 slöts ett nytt avtal i Minsk, men innan vapenvilan trädde i kraft erövrade proryska styrkor den strategiska staden Debeltseve.

Fördjupning.Kriget i Ukraina

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.