Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-13 11:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/ryssland-rostar-om-valorkestrerat-reformpaket/

Världen

Ryssland röstar om välorkestrerat reformpaket

Efterlängtade ekonomiska satsningar – och omvälvande grundlagsändringar som möjliggör för president Vladimir Putin att stanna vid makten. Det ingår i det reformpaket som ryssarna nu ska ta ställning till.

TT Text

När den ryska befolkningen lägger sina röster i onsdagens omröstning finns belöningar för både folket och makten i potten.

I den ena vågskålen ligger strängare regler kring minimilöner och ett tryggt pensionsindex. I den andra skrotade lagar om presidentens mandatperioder, vilket i teorin gör det möjligt för 67-årige Vladimir Putin att sitta kvar till år 2036. Därutöver innefattar paketet bland annat att äktenskapet enligt lag kommer att definieras som en relation mellan man och kvinna.

Mycket talar för att det kommer att bli ett ja till reformpaketets grundlagsändringar, enligt Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Kampanjen har tryckt mycket på den förbättrade välfärden och det är svårt att vara emot det. Egentligen har det varit som en presidentkampanj där Putin har styrt hela upplägget, säger hon.

Och strategin är snillrik: 14 vitt skilda grundlagsändringar inbakade i ett och samma paket.

– Det är ett komplicerat dokument med mängder av ändringar. Lagen är på drygt 50 sidor, men själva frågan till väljarna är ”godkänner du de här förändringarna i sin helhet, ja eller nej?”.

Omröstningen, som egentligen skulle ha ägt rum i april men sköts upp med hänvisning till coronaläget, har skett under sju dagar där ryssarna för första gången i landets historia även har kunnat rösta digitalt. Den 1 juli är den officiella valdagen, som även har deklarerats nationell helgdag.

Men Gudrun Persson vill inte kalla det för en folkomröstning.

– Mycket kan man kalla den här omröstningen, men inte det. En folkomröstning är reglerad i rysk lag och innebär att över hälften av befolkningen måste rösta ja för att ändringarna ska gå igenom.

Dessutom fastställer konstitutionen att resultatet av en rysk folkomröstning är bindande. Men ännu är det oklart hur tungt folkets röst kommer att väga i det här fallet.

Putin har också myntat en ny term, vilket kan ses som ett försök att komma runt folkomröstningslagarna. Enligt honom handlar det om en ”allrysk omröstning”, en benämning som saknar en tydlig definition och inte nämns i några federala lagar.

– Det har funnits en farhåga i presidentadministrationen att väldigt få kommer att rösta. I stället kallar man det en allrysk omröstning. Om 10 procent röstar och över hälften röstar ja, då går det igenom, säger Persson.

Kritiker och oppositionspolitiker har kallat omröstningen en orkestrerad ”konstitutionell kupp” vars huvudsyfte är att bana väg för Putins fortsatta presidentskap. Genom att skrota den nuvarande lagen, som slår fast att en president får sitta på posten i max två mandatperioder på sex år vardera, kan Putin väljas om två gånger till efter det att hans nuvarande ämbete går ut 2024.

– Av allt att döma är han mycket ivrig att sitta kvar. Han har själv sagt att han kan tänka sig att ställa upp igen om lagändringarna går igenom, säger Persson.

I samband med den kungörelsen sade även presidenten att arbetet med att hitta en efterträdare enbart skulle skapa oro.

– Det är ganska talande för hur ett auktoritärt politiskt system fungerar. Som en del kritiska ryska röster säger: det är märkligt att han har suttit vid makten i 20 år men inte kunnat ordna ett system där en övergång till en ny president går smidigt.

Gudrun Persson tror dock att Putin kommer att respektera folkets beslut, oavsett resultatet i omröstningen.

– Det skulle bli svårt för honom att göra något annat, det är han själv som har velat ha en omröstning. I det ryska auktoritära politiska systemet finns det ett behov för Putin att visa att han har stöd av folket.

Ämnen i artikeln

Ryssland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt