Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Så funkar orkaner

Det vi ofta kallar orkaner har flera namn. Grundtermen är cyklon. De tropiska cyklonerna kan skapas när havsvattnet når 27 grader. Vindstyrkan orkan delas in i fem kategorier.

Det kallas tropisk cyklon

Samlingsbegreppet för såväl våra beskedliga lågtryck som de tropiska oväder vi känner som orkaner och tyfoner är cykloner. Vindarna kring cykloner blåser moturs på norra halvklotet och medurs på södra. De stora oväder som uppstår under den så kallade orkansäsongen (juni-november på norra halvklotet och december-maj på södra) kallas tropiska cykloner (se bild 1 ovan). I Atlanten kallas de tropiska cyklonerna orkaner när vindarna når orkanstyrka, dvs minst 33 meter per sekund. I Stilla havet benämns samma oväder tyfoner.

Så uppstår tropiska cykloner

Medan våra lågtryck uppstår i krocken mellan kall luft nära polerna och varmare luft närmare ekvatorn, får de tropiska cyklonerna sin energi från det varma havet. Relativt sval luft rör sig in över ett område med varmare vatten (se bild 2 ovan). Temperaturskillnader mellan luft och vatten är motorn för extrema vindar.

Det krävs en vattentemperatur på minst 27 grader för att tropiska cykloner ska kunna uppstå. Därför tappar dessa oväder i regel snabbt kraft när de kommer in över land.

En luftpelare stiger

Vattenånga bildas, ångan stiger och driver en luftpelare med sig. Tomrum uppstår. (Se bild 3 ovan.)

Det bildas en väldig snurra

Luft rusar fram för att fylla tomrummet. Vindarna som då uppkommer bär på en cirkulär rörelse. Rotation uppstår. (Se bild 4 ovan.)

Ju stramare snurra, ju kraftigare vindar

Liksom en konståkare snurrar snabbare när armarna hålls in mot kroppen accelererar stormen när ytan krymper. (Se bild 5 ovan.)

Fem styrkekategorier

Stormen "Gudrun" orsakade väldiga skador i svenska skogar 2005.
För vindstyrkorna i tropiska orkaner och tyfoner finns en femgradig skala, där kategori ett är de svagaste på mellan 33 och 42 meter per sekund och kategori fem är de starkaste med vindar på mer än 70 meter per sekund. Den svenska stormen "Gudrun" nådde orkanstyrka men motsvarade inte mer än kategori ett.

Hur får de sina namn?

Cyklonerna i Atlanten namnges så snart deras vindstyrkor når 24 meter per sekund (gränsen för storm) enligt sex rullande listor i bokstavsordning. Det finns 21 namn på respektive lista. Bildas det fler oväder under en säsong måste de följande benämnas "Alfa", "Beta" och så vidare. Det inträffade första gången under den intensiva säsongen 2005, då bland andra "Katrina", "Rita" och "Wilma" orsakade stor förödelse.

För Stilla havets tyfoner finns fem återkommande listor med 28 namn vardera (med bidrag från lika många nationer). Andra cyklonområden har andra listor.

I Sverige namnges inga stormar. "Gudrun" och "Per" fick sina namn av det norska meteorologiska institutet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.