Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-20 04:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-kartlagger-norska-polisen-21-aringen-som-misstanks-ligga-bakom-moskeattacken/

Världen

Så kartlägger norska polisen 21-åringen som misstänks ligga bakom moskéattacken

Bild 1 av 2 Pål Fredrik Hjort-Kraby vid Oslopolisen berättar om utredningen.
Foto: Chris Maluszynski
Bild 2 av 2 Den terrormisstänkte Philip Manshaus.
Foto: Cornelius Poppe/TT

BÆRUM. Övervakningsbilder, inköp på nätet och förhör med skolkamrater. Så kartlägger polisen 21-åringen som misstänks ligga bakom moskéattacken i norska Baerum.

Samtidigt riktar församlingen hård kritik mot regeringen.

– Regeringen vägrar att erkänna att det finns ett problem med högerextremism, säger ekonomiansvarige Irfan Mushtaq.

Omkring 50 poliser har kopplats in i terror- och mordutredningen, som har delats in i fem olika områden. 

En grupp riktar in sig på att höra vittnen. Fokus ligger på den mördade 17-åriga styvsysterns familj och umgängeskrets, dessutom hör polisen Manshaus studiekamrater på folkhögskolan. 

Polisen kartlägger också 21-åringens rörelser den aktuella dagen genom övervakningskameror, liksom hans elektroniska spår på internet. Det handlar om aktiviteter på nätforum och sociala medier. Man tittar bland annat på om han har influerats av svenska nazistiska miljöer. 

Pål Fredrik Hjort-Kraby. Foto: Chris Maluszynski

– Om han har sympatiserat med personer i Sverige eller om de har sympatiserat med honom så är det intressant för utredningen. All information om högerextremism på nätet är intressant. Det är också intressant om han har gjort några inköp i Sverige, säger Pål Fredrik Hjort-Kraby som leder polisutredningen till DN.

En fjärde grupp granskar den misstänktes ekonomi.  

Slutligen ser polisen till att alla berörda får information om utredningen. 

Enligt familjen förändrade Philip Manshaus sitt beteende tiden före dådet, men utvecklar inte närmare på vilket sätt.

– Men att det skulle leda till något sådant här hade de aldrig kunnat föreställa sig, säger deras advokat Vibeke Hein Bæra till NRK.

Familjen berättar också om sorgen efter dottern Johanne Zhangjia Ihle-Hansen.

”Johanne var en älskad dotter. Klok, reflekterande, nyfiken på livet och samhället. En flicka med många framtidsplaner. Omsorgsfull, kärleksfull och hemmakär. En vacker 17-åring med full fart framåt i livet. Tomheten och sorgen som vi känner över att ha förlorat henne är nästan omöjlig att uthärda”, säger familjen genom advokaten.

Johanne Zhangjia Ihle-Hansen hade kontakt med familjemedlemmar vid 14-tiden på lördagen, därför måste hon ha dödats någon gång efter det. Klockan 16.07 fick polisen larm om moskéattacken. En teori som polisen arbetar utifrån är att styvsystern dödades när hon försökte stoppa Philip Manshaus, skriver Aftenposten.

Den misstänkte 21-åringen vägrar fortfarande att prata med polisen, som har försökt förhöra honom flera gånger. 

– Han vill inte säga något om varför (han genomförde attacken reds. anm.) och han vill heller inte säga varför han inte vill förklara sig, säger utredaren Pål Fredrik Hjort-Kraby till DN – men menar att allt tyder på att han var ute efter att attackera muslimer.

Norska polisen har beslutat att fortsatt vidta extra säkerhetsåtgärder vid större muslimska arrangemang. 

Samtidigt som utredningen pågår riktar al-Noor-moskéns ekonomiansvarige Irfan Mushtaq hård kritik mot den norska regeringen, som han hävdar inte har klarat av att skapa trygghet för den muslimska befolkningen. Tvärtom anser han att enskilda politiker hetsar mot gruppen, vilket skapar ökat spelrum för högerextrema.

Politiker rentav tävlar om att vara hårdast mot invandrare, och hetsen har ökat sedan regeringen Solberg tog över makten för sex år sedan, menar han.

– Det har skapat en miljö som inte är trygg, men regeringen vägrar att erkänna att det finns ett problem med högerextremism, säger han.

Irfan Mushtaq ser attacken mot moskén som en ren konsekvens av den ökade hetsen, och räknar även upp andra vardagliga uttryck för islamofobi: Muslimska barn som blir tillfrågade av andra barn i skolan om de är terrorister, muslimer som hotas när de skriver debattartiklar om det hårdnande klimatet samt en stark islamofobi på sociala medier.

– Jag tycker inte att politiker förstår hur det här hatet påverkar oss. Det är sådan press på muslimer att det är fara för vår psykiska hälsa, säger han. 

Irfan Mushtaq får till viss del medhåll av Arbeiderpartiets Hadia Tajik, som blev det första muslimska statsrådet någonsin i Norge när hon tog plats som kulturminister i den rödgröna regeringen 2012. I en intervju med norska Klassekampen säger hon att hat mot muslimer allt för ofta relativiseras.

– Om du säger att muslimhat är ett problem så är svaret allt för ofta att vi måste ha rätt att kritisera tvångsäktenskap och hederskultur. Visst fan får man det. Det är inte vad det handlar om, säger hon till tidningen. 

Oppositionspartiet Arbeiderpartiet ställer sig bakom den handlingsplan mot islamofobi som norska vänsterpartiet Sosialistisk Venstreparti lagt fram i stortinget – och som den lagstiftande församlingen ska rösta om i höst.

– Man måste ta högerextrema och islamfientliga attityder på lika stort allvar som man har gjort med islamistisk extremism, säger Hadia Tajik.

DN har sökt statsminister Erna Solberg samt justitie- och migrationsminister Jøran Kallmyr för en kommentar. De hänvisar till kultur- och jämställdhetsminister Trine Skei som i en skriftlig kommentar säger att det hat vi nu ser inte får fortsätta att få fäste i samhället.

”Därför jobbar den här regeringen varje dag med åtgärder och strategier som ska dämma upp hat i alla former. Vår handlingsplan mot radikalisering och våldsam extremism går inte bara ut på att förstärka den förebyggande kompetensen hos PST, men också hos frivilliga. Det gör vi just för att vi vet att tidiga insatser fungerar”, skriver hon via ett sms.