Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Så vill ryska nättroll påverka valet i Sverige

Ryska nättroll misstänks ha avgjort presidentvalet i USA 2016. Nu har de siktet inställt på Sverige, varnar Janis Sarts som bevakar informationskriget som chef för ett Natocenter i Riga.

Trollens mål är att få svenskarna att tro att riksdagsvalet i höst är riggat.

VAL 2018

Den vita, kubformade byggnaden i Lettlands huvudstad Riga är välbevakad, men den är inte Natos spioncentral – även om vissa letter kanske skulle vilja att den var det, och vissa ryssar hävdar att den är det.

Här finns Stratcom, ett center för ”strategisk kommunikation” eller det som i vardagslag kallas informationskriget mellan öst och väst. Centret är upprättat av militäralliansen Nato och även icke-medlemmar som Sverige och Finland deltar.

– Vi följer det du kallar informationskriget, men vi deltar inte i det, säger Stratcoms chef, den lettiske före detta statssekreteraren Janis Sarts.

Experterna på Stratcom är Natos ögon och öron i detta krig. De följer trollfabriker och nätverk av botar, de kartlägger falska nyheter och ryktesspridning, de ger råd till regeringar och myndigheter i medlemsländerna.

Även om terrornätverk som IS och al-Qaida finns på bevakningslistorna är det tydligt var fokus ligger för Stratcompersonalen: på Ryssland.

När DN i början av 2015 träffade två avhoppade nättroll i S:t Petersburg berättade de om en verksamhet som i första hand var riktad inåt, mot en rysk publik. Det handlade om att genom fejkade kommentarer och statusuppdateringar skapa intryck att stödet för Putin var större än i verkligheten – och på samma sätt sprida desinformation om Ukraina och USA.

"Trollfabriken" på Savusjkingatan i St Petersburg
"Trollfabriken" på Savusjkingatan i St Petersburg Foto: Ingmar Nevéus

Den utåtrikade verksamheten – mot övriga världen – var bara i sin linda, sa de jag talade med då. De avhoppade trollen berättade om en handfull medarbetare i lokalerna på Savusjkingatan 55 som jobbade på främmande språk som engelska och ukrainska.

Knappt två år senare valdes Donald Trump till USA:s president. Bland annat med hjälp av trollen i S:t Petersburg, enligt amerikanska underrättelseorganisationer.

Robert Mueller
Robert Mueller Foto: Susan Walsh

I februari i år väckte den särskilde åklagaren Robert Mueller åtal mot 13 ryska medborgare och tre ryska organisationer, bland annat Internet Research Agency, företaget bakom trollfabriken, och entreprenören Jevgenij Prigozjin – även kallad ”Putins kock” – som påstås vara fabrikens riktige ägare.

Jevgenij Prigozjin
Jevgenij Prigozjin Foto: Alexander Zemlianichenko

Janis Sarts har förstås följt allt detta. Han är övertygad om att det bara är toppen av ett isberg.

– Vi är inte någon underrättelseorganisation, det vill jag betona. Men vi har anledning att tro att det finns åtskilliga andra verksamheter i Ryssland som den så kallade fabriken i S:t Petersburg.

Enligt Stratcoms analytiker har flera trender avlöst varandra de senaste åren.

– För tre år sedan var det nästan uteslutande människor som stod för trollingen. Sedan började botar, alltså automatiska konton, användas mer och mer. Och nu ser vi en tendens till att den mänskliga inputen ökar igen.

Vad vill trollen? Vad är botarna programmerade att göra?

I första hand handlar det om att förstöra för väst, menar Sarts. 

Inte så mycket om att stödja den ena eller andra gruppen eller partiet, utan om att sprida falska – och även sanna – nyheter som ökar splittringen i samhället. Om att underblåsa grupper med extrema åsikter, just för att skapa djupare klyftor.

I höst kommer tre viktiga val som Stratcom bevakar: parlamentsval i Lettland och Sverige och så kongressvalet i USA.

– Här finns flera svaga punkter som Ryssland kan exploatera, till exempel kan man försöka fördjupa klyftor genom att lyfta fram extrema åsikter både till höger och vänster.

Men huvudmålet är någonting annat, menar Stratcomchefen. Det handlar om att försvaga förtroendet för själva valen. Att få så många som möjligt att tvivla på att valen går rätt till.

– Det kan verka otroligt, men vi måste ha beredskap för detta, att utomstående aktörer går in och underminerar förtroendet för våra demokratier, åtminstone hos delar av befolkningen. De kommer att försöka göra vissa människor osäkra, skapa ett klimat där valresultatet ifrågasätts i delar av samhället.

Från fattiga länder i vad som kallades tredje världen och före detta kommuniststater är vi vana att få rapporter om ifrågasatta val. I vissa länder kommer anklagelser om fusk som ett brev på posten från förlorande kandidater.

Men i Sverige är detta ytterst ovanligt. I en rapport från SOM-institutet i Göteborg konstateras att begreppet valfusk i princip har försvunnit ur svensk politik sedan 1866 års riksdagsreform.

Av 117 överklaganden till valprövningsnämnder vid 2010 års val motiverades ett, från röstningsstället Maxi i Södertälje, med fusk. Det avslogs.

I stort sett tror vi svenskar att allmänna val organiseras väl och att rösterna räknas på ett hederligt sätt. En underökning visar att bara fem procent har litet förtroende för den centrala Valmyndigheten, och att den andelen minskade från tio procent mellan valen 2010 och 2014.

Att rubba svenskens tillit till demokratin verkar som en tuff uppmaning även för en aldrig så välförberedd trollarmé.

– Det finns ändå en trend i alla västliga samhällen mot minskat förtroende för institutioner. Visst, Sverige börjar från en hög startpunkt, men ni är också sårbara, säger Sarts.

Ett tänkbart scenario är att påhittade – eller äkta – brister i valförberedelser sprids via sociala medier av troll, botar och företrädare för svenska extrema grupper. Någon smart uttänkt bild, meme eller video startar en delningslavin och sprids långt in i vanliga väljares filterbubblor.

Och därmed är ett frö av tvivel sått.

I vissa väljargrupper är förtroendet mindre för valen än i andra, enligt SOM-institutet. Sverigedemokraternas sympatisörer var 2013 och 2014 tre till fyra gånger mer benägna att tvivla på Valmyndigheten än övriga väljare, och över 60 procent av SD-väljarna var missnöjda med demokratin som sådan – detta samtidigt som partiet gick fram kraftigt.

Risken finns att det i vissa grupper skapas en myt om att ”etablissemanget” har riggat valet så att exempelvis SD inte kommer att tillåtas komma över en viss procentandel. Ungefär så som det hävdades i vissa Trumpkretsar inför USA-valet 2016.

Längst ut på högerkanten planerar nynazistiska Nordiska Motståndsrörelsen att delta i riksdagsvalet för första gången.

Inför valet har Svenska Dagbladet och Aftonbladet rapporterat om hur NMR använder ryska plattformen Vkontakte, VK, snarare än Facebook sedan den amerikanska jätten blivit mer uppmärksam på hatiska inlägg.

På VK kan man skriva i princip vad som helst. Och NMR:s budskap har varit bland annat just om att misskreditera valet som sådant. I en podd nyligen talade partiföreträdare öppet om valfusk, enligt SvD.

Janis Sarts och hans medarbetare fokuserar mycket på att ge politiker och myndigheter råd inför just val. Det handlar ju om demokratins kärna som måste skyddas.

Av höstens tre val i Lettland, Sverige och USA – vilket är mest sårbart för ryska påverkansoperationer?

Janis Sarts kliar sig i skägget och tänker efter.

– Jag måste nog säga USA om jag ska vara ärlig. Klyftorna är så djupa där. Och av någon anledning verkar amerikaner mer benägna att tro på obekräftade nyheter än vad vi är här i Nordeuropa.

Tolv länder deltar i samarbetet

Nato Stratcom COE är en militär organisation, baserad i Lettlands huvudstad Riga, med uppgift att observera och analysera strategisk kommunikation – det som ofta kallas informationskriget.

Stratcom är ackresditerat av militäralliansen Nato, men är inte en del av dess kommandostruktur. Centret deltar i bland annat militärövningar i en rådgivande roll.

Tio Natoländer deltar i centrets arbete, liksom partnerländerna Sverige och Finland. Experterna på Stratcom publicerar regelbundet rapporter och agerar som rådgivare åt medlemsländernas regeringar och militär.

En stor del av Stratcoms arbete handlar om att analysera hotet från Ryssland.

DN

 

Ordlista

Troll (eller nättroll): personer som skriver i sociala medier eller i kommentarsfält i syfte att störa, provocera fram gräl eller utdragna diskussioner. Ordet härstammar inte från troll som sagoväsen, utan från trolling – fiske där man släpar betet efter en båt.

Bot (eller internetbot): en automatiserad applikation som är förprogrammerad att utföra vissa uppgifter, till exempel sprida budskap i sociala medier. På exempelvis Twitter och Facbook handlar det om falska konton som inte har någon människa bakom, ibland sammankopplade till botarméer med tusentals konton.

Meme: citat, kortfilmer eller bilder – eller kombinationer av de tre – som är utformade så att de har förutsättningar att spridas snabbt på olika internetforum.

DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.