Antalet rohyngier som tvingats på flykt från Burma till Bangladesh de senaste tre veckorna har ökat till fler än 400.000. Flyktingarna har berättat för bland annat Amnesty om hur soldater skjutit ihjäl civila och bränt ned deras byar.

• Läs mer: FN: Sista chansen för Suu Kyi

Förenta nationerna har beskrivit militäroperationen som ett tydligt exempel på etnisk rensning av rohyngier, som är en muslimsk minoritet utan rätt till burmesiskt medborgarskap. Rohyngia har länge varit ett känsligt ämne i Burma eftersom många i den buddhistiska majoriteten ser folkgruppen som utländska inkräktare från Bangladesh. Många vägrar att erkänna folkgruppens etnicitet och kallar dem istället för bengaler.

• Läs mer: Amnesty: Skyddsstyrkor har bränt minst 80 byar i Burma

Den bilden förstärks av Burmas arméchef, general Min Aung Hlaing:

”De har krävt ett erkännande som rohingya, som aldrig varit en etnisk grupp i Myanmar. Bengali-problemet är ett nationellt ärende och vi måste enas om att upprätta sanningen.” skriver han på sin Facebook-sida, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

• Läs mer: Muslimer vittnar om massaker i Burma

Burmas civila ledare, kanslern Aung San Suu Kyi, har ingen befogenhet att kontrollera armén, som fortfarande har en stark ställning i landet efter 50 år som styrande militärjunta. Militären har kontroll över viktiga departement som gränsbevakning och försvaret och har även en fjärdedel av det burmesiska parlamentets platser. Men Aung San Suu Kyi har fått skarp kritik från omvärlden för att inte uttrycka sympati för rohingyerna - en grupp hon har bett hennes regering att bara referera till som "muslimer i Rakhine-staten".

• Läs mer: Stor brist på medicinsk hjälp i Bangladesh efter att rohingyer flytt Burma

USA har beslutat sig för att skicka ett sändebud till Burma för att uttrycka sin allvarliga oro över arméns agerande, uppger en anställd på USA:s utrikesdepartement för AFP. USA var pådrivande i Burmas kamp för demokrati under 2010-talet.