Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 13:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/satellitbilderna-visar-hur-byarna-i-burma-branns-ned/

VÄRLDEN

Satellitbilderna visar hur byarna i Burma bränns ned

Bild 1 av 2 Satellitbilderna visar hur byggnader i vissa delar av den burmesiska byn Inn Din i västra Burma eldhärjats.
Foto: Amnesty International
Bild 2 av 2 Satellitbilden visar hur specifika områden bränts ned i den burmesiska byn Maungdaw, som ligger på gränsen mot Bangladesh.
Foto: Amnesty International

Burmas militära myndigheter fortsätter hävda att den stora militäroperationen i norra delen av delstaten Rakhine bara syftar till att slå ut de militanta rohyngier som låg bakom attackerna på ett antal garnisoner och polisposter den 25 augusti. Satellitbilder från Amnesty visar att över 80 byar bränts ned. Människorättsorganisationen menar att militäroperationen är en etnisk rensning.

Samtidigt uppmanar Burmas arméchef landet till att enas rörande ”problemet” med rohingyer, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Antalet rohyngier som tvingats på flykt från Burma till Bangladesh de senaste tre veckorna har ökat till fler än 400.000. Flyktingarna har berättat för bland annat Amnesty om hur soldater skjutit ihjäl civila och bränt ned deras byar.

• Läs mer: FN: Sista chansen för Suu Kyi

Förenta nationerna har beskrivit militäroperationen som ett tydligt exempel på etnisk rensning av rohyngier, som är en muslimsk minoritet utan rätt till burmesiskt medborgarskap. Rohyngia har länge varit ett känsligt ämne i Burma eftersom många i den buddhistiska majoriteten ser folkgruppen som utländska inkräktare från Bangladesh. Många vägrar att erkänna folkgruppens etnicitet och kallar dem istället för bengaler.

• Läs mer: Amnesty: Skyddsstyrkor har bränt minst 80 byar i Burma

Den bilden förstärks av Burmas arméchef, general Min Aung Hlaing:

”De har krävt ett erkännande som rohingya, som aldrig varit en etnisk grupp i Myanmar. Bengali-problemet är ett nationellt ärende och vi måste enas om att upprätta sanningen.” skriver han på sin Facebook-sida, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Burmas arméchef general Min Aung Hlaing.
Burmas arméchef general Min Aung Hlaing. Bild: Aung Shine Oo/AP

• Läs mer: Muslimer vittnar om massaker i Burma

Burmas civila ledare, kanslern Aung San Suu Kyi, har ingen befogenhet att kontrollera armén, som fortfarande har en stark ställning i landet efter 50 år som styrande militärjunta. Militären har kontroll över viktiga departement som gränsbevakning och försvaret och har även en fjärdedel av det burmesiska parlamentets platser. Men Aung San Suu Kyi har fått skarp kritik från omvärlden för att inte uttrycka sympati för rohingyerna - en grupp hon har bett hennes regering att bara referera till som "muslimer i Rakhine-staten".

• Läs mer: Stor brist på medicinsk hjälp i Bangladesh efter att rohingyer flytt Burma

USA har beslutat sig för att skicka ett sändebud till Burma för att uttrycka sin allvarliga oro över arméns agerande, uppger en anställd på USA:s utrikesdepartement för AFP. USA var pådrivande i Burmas kamp för demokrati under 2010-talet.

Kartan visar bränder som uppstått i västra Burma sedan den 25 augusti i år. Den röda flamman visar satellitbilderna kunnat bekräfta att byar bränts. De färglagda prickarna visar bränder som upptäckts. Bränderna startade i västra Burma den 25 augusti och dagarna efter har fler bränder har uppstått i riktning mot gränsen till Bangladesh.
Kartan visar bränder som uppstått i västra Burma sedan den 25 augusti i år. Den röda flamman visar satellitbilderna kunnat bekräfta att byar bränts. De färglagda prickarna visar bränder som upptäckts. Bränderna startade i västra Burma den 25 augusti och dagarna efter har fler bränder har uppstått i riktning mot gränsen till Bangladesh. Bild: Amnesty International

Ämnen i artikeln

Myanmar
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt