Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Se hur Hitlers skrytbygge förvandlades till en lyxig semesterort

Nu görs Hitlers semesterparadis om till lyxresort.
Nu görs Hitlers semesterparadis om till lyxresort. Foto: Ingvar Andersson

Några år innan andra världskriget utbröt påbörjade Adolf Hitler bygget av en gigantisk strandnära semesteranläggning, som skrytbygge för nazistregimen och för att entusiasmera de tyska arbetarna. Men med kriget föll superprojektet i glömska, och dess enorma skelett har stått kvar som en påminnelse om naziregimen. 

Tills i dag, när där istället byggs ett lyxigt semesterparadis. Se bilderna på förvandlingen av den övergivna anläggningen. 

1936 godkände Adolf Hitler planerna på världens då största semesteranläggning,  Prora, på ön Rügen i Östersjön. En fem kilometer lång konstruktion började uppföras, med utrymme för 20.000 semesterfirare i åtta identiska sex våningar höga byggnader. Alla rum skulle ha två sängar och havsutsikt. Toaletter och dusch var gemensamma, och låg på baksidan av byggnaderna. Vissa av korridorerna var över en kilometer långa. 

En korridor i den övergivna semesteranläggningen.
En korridor i den övergivna semesteranläggningen. Foto: DIENER JO

– Megalomani i sten, kallar historikern Roger Moorhouse komplexet i en intervju med Business Insider. 

Tanken var att den gigantiska semesteranläggningen skulle entusiasmera de tyska arbetarna. Nazistledarna menade att den skulle ”stärka folkets mentala  belastning”. Varje arbetare skulle få stanna vid anläggningen i tio dagar, något som skulle innebära att Prora varje år skulle kunna ge 500.000 personer en havsnära paus från fabriksarbetet. Vid anläggningens kaj skulle nazisternas kryssningsfartyg kunna ankra, för att fler skulle få uppleva stranden. 

Ledaren för Tyska A,rbetsfronten Robert Ley, när bygget av Prora invigs 1936.
Ledaren för Tyska A,rbetsfronten Robert Ley, när bygget av Prora invigs 1936. Foto: ullstein bild

Att erbjuda rikets arbetare möjligheten att nyttja semesteranläggningen skulle också vara ett sätt att pacificera dem, efter att deras fackförbund förbjudits tidigare under 30-talet. Anläggningen var en del av Hitlers ”Styrka genom glädje”-program, med målet att ge fritidssysselsättning, och sprida nazistpropaganda.  

Bygget sköttes av Tyska Arbetsfronten, det statliga fackförbundet som ersatte de många obundna fackföreningar som fanns före 1933. Bara sömnen skulle vara fritid, och på dagarna skulle semesterfirarna delta i organiserade aktiviteter. 

”Att organisera sin egen fritid privat har inget värde för det tyska folket,” skrev Robert Ley, ledare för Tyska Arbetsfrontens projekt ”Styrka genom glädje” om projektet. 

Tyska stridsflygplan i luften när bygget av Prora invigs.
Tyska stridsflygplan i luften när bygget av Prora invigs. Foto: SZ-Photo / IBL Bildbyrå

 På Hitlers order planerades en festivalhall vid anläggningens kaj, med rum för 20.000 personer. Där skulle finnas plats för konserthall, simbassänger och biografer. 

Men planerna på semesteranläggningen grusades innan komplexet ens var färdigbyggt. Av festivalhallen hann bara en stomme färdigställas. När andra världskriget började 1939 flyttades de 9000 arbetare som jobbade med bygget till vapenfabriker i Tredje riket. Det som skulle bli en grandios semesteranläggning användes under andra världskriget istället för att inkvartera flyktingar och arbetare. De enda civila tyskar som hann uppleva anläggningen var de som evakuerades när Storbritannien bombade Hamburg. 

Foto: Mats Alm / IBL Bildbyrå

Efter krigets slut togs Prora över av Röda Armén, som använde delar av byggnationen som träningsanläggning.  Ett tag var anläggningen så hemlig att den inte ens syntes på kartor över Östtyskland. Senare togs den över av östtyska armén, och användes även av dem för att träna soldater. 

Östtyska fallskärmsjägare tränar vid Prora 1976.
Östtyska fallskärmsjägare tränar vid Prora 1976. Foto: DPA / IBL Bildbyrå

Efter murens fall lät man anläggningen förfalla. Grundfundamentet till den festivalhall som Hitler beordrat påminde om de grandiosa planerna som aldrig införlivades. I ett reportage i The Guardian 2001 beskriver reportern hur anläggningen blivit ett ”ghetto för hippies”. 

”I vakuumet efter kommunismens kollaps hände något fantastiskt till denna olycksbådande men spektakulära vita elefant. Designad för att banka individualiteten ur tyska arbetare, och reducera varje individ till en liten skruv i ett jättelikt stridsmaskineri, har Prora blivit en tillflyktsort för excentriker och vägrare, ett ad-hoc ghetto med intima muséer,” skriver han. 

Foto: Paul Grove / Alamy

I början av 2000-talet bestämde sig en grupp entreprenörer för att färdigställa bygget av semesteranläggningen. Planen var att ha den färdig till VM i fotboll 2006, och att senare öppna den för turister från hela världen. Enligt arkitekten bakom projektet, Kurt Dreher, skulle det kunna ses som en omstörtning av nazisternas ursprungsplan för området. 

Prora byggs om till lyxlägenheter.
Prora byggs om till lyxlägenheter. Foto: imago stock

 Men planen fullföljdes aldrig, och vid fotbolls-VM stod anläggningen fortfarande tom. 2008 tog projektet åter fart när investerare nappade på projektet att upprusta den ödelagda nazistanläggningen och istället för tvåbäddsrummen skapa lyxiga lägenheter för välbärgade turister.

– Prora har en av de vackraste stränderna på ön Ruegen. Med sin fina, vita sand är Prora som en karibisk strand. Det är inte bra att ha en så stor, tom anläggning på stranden. Så vi måste återuppliva området, sade Kerstin Kassner, ledamot i stadens lokala råd om planerna, till BBC 2008. 

Stranden vid Prora.
Stranden vid Prora. Foto: Julie g Woodhouse / Alamy

Men vissa hävdade att man genom att rusta upp anläggningen inte tog hänsyn till platsens mörka historia. 

– Det här är inte ofarliga byggnader. Det ursprungliga målet för Hitler var konstruktionen av en anläggning för att förbereda inför kriget. Det här sättet att arbeta med byggnaden trivialiserar och bekräftar nazistregimen, menade Jürgen Rostock, som grundade Proras dokumentationscentrum till The Guardian 2014. 

I dag står delar av komplexet klart, med stora balkonger och pampiga havsvyer gör semesterarrangörerna reklam för Prora som ett nutida semesterparadis. De första gästerna flyttade in 2015. 

En simulering av hur den nya lyxanläggningen ska se ut när den är klar.
En simulering av hur den nya lyxanläggningen ska se ut när den är klar. Foto: Prora Solitaire/REX

Nyare lägenheter har sålts sedan 2016, enligt The Guardian, och de kostar mellan 3 och 6 miljoner kronor. Inuti ser dagens lägenheter inte alls ut som de tvåbäddsrum som nazisterna designade. I stället är klientelet rika medelålders tyskar, och på vägarna till anläggningen finns stora affischer som visar glada människor som njuter av de vackra stränderna. 

Elisa Weizmann, talesperson för en av entreprenörerna bakom ombyggnationen, menar att platsens mörka förflutna har varit både en fördel och en nackdel vid försäljningen av lyxlägenheterna. 

– Historien tillhör den här platsen, och den kommer alltid vara en del av Prora. Den orörda naturen gör det lätt att glömma den mörka historien. Genom ombyggnationen av byggnaden koncentrerar vi oss på att skapa något nytt för framtiden, säger hon till The Guardian. 

Och så kommer gäster till slut att få uppleva semesteranläggningen som Hitler planerade som Tredje rikets skrytbygge, om än i annan form än den ursprungliga planen från 1936. 

Människor njuter vid Prora sommaren 2017.
Människor njuter vid Prora sommaren 2017. Foto: imago stock
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.